Vår stads arkitektur

Nationalromantik

De nationalromantiska arkitekterna vände sig emot vurmen för antikens formspråk. Återinförandet av kolonner och andra klassicistiska dekorationer var historiserande och rent av oärligt! Arkitekterna framhöll istället den förindustriella staden och det knuttimrade huset, även det en tillbakablick. Vad som anses äkta eller oäkta är en ständigt pågående diskussion.

Den politiska situationen i Europa var orolig vilket resulterade i en nationell uppslutning. Första världskriget innebar ett uppsving för svensk industri vars konkurrenter i krigsdrabbade länder slogs ut. För landets invånare var det svårare med brist på både bostäder och mat.
Nationalromantiken hade sin storhetstid mellan 1910 och 1920. Stilen förekommer även uppblandad med den tidigare jugendarkitekturen och den efterkommande 1920-talsklassicismen. Inspiration hämtades från äldre svenskt byggande i allmogestil eller från vasatidens slott. Influenser kom också från Tyskland och Danmark. Namnet nationalromantik kan anses missvisande eftersom byggandet snarare var realistiskt än romantiskt och strömningarna internationella snarare än nationella.
Rejäla huskonstruktioner där själva materialäktheten var viktig kännetecknar nationalromantiken. Man ville framhäva den ur granit huggna sockeln, det handslagna teglet och de smidda ankarsluten. I sig symboler för det historiska byggandet men också för fosterlandet. Materialen skulle användas på det sätt som passade dem bäst. Husen ritades enligt enkla, rena principer med raka linjer och släta ytor. Flerbostadshusen var borglika med slutna murar, kantiga burspråk och branta tak. De småspröjsade fönstren målades vita och balkongerna hade murade räcken eller räcken av smidesjärn. I de fall det förekom dekorationer utgjordes de av mönstermurning, diskreta koppardetaljer eller solida naturstensfigurer. Portarna var ofta tunga av massiv ek och placerades en bit in i fasaden, halvt dolda av murade valv. Under den nationalromantiska eran uppfördes även fristående hus i villastäder och hela områden med Egnahemshus. Dessa byggdes i trä med tjärad eller rödmålad, mörk panelfasad och brant takfall. Även här upplevs fasaderna som slutna med småspröjsade fönster.
I Göteborg finns nationalromantiken representerad bland annat i Röhsska museets strama tegelfasad, Masthuggskyrkans borglika siluett och gamla Televerkets hus vid Kaserntorget. Enfamiljshus av nationalromantiskt snitt finns i fashionabla Lorensbergs villastad och i Landala Egnahem är stilen tydlig i husens branta takfall, slutna fasader och småspröjsade fönster. I de bevarade delarna av Landala finns nationalromantiska landshövdingehus.