Göteborg har allt

Till och med vackra portar!

  • ÅNÄSVÄGEN FJORTON – SEXTON

    ÅNÄSVÄGEN FJORTON – SEXTON

    Landshövdingehuset som byggnadstyp uppstod i Göteborg. På grund av brandrisken var det förbjudet att uppföra trähus högre än två våningar. Landshövdingehusen med bottenvåning av sten och två trävåningar utgjorde ett undantag från stadgan och godkändes år 1875 av landshövdingen på länsstyrelsen.

  • Änggårdsgatan Fyrtioåtta

    Änggårdsgatan Fyrtioåtta

    Stadsplanen för södra Änggården upprättades på 1910-talet av stadsingenjören Albert Lilienberg. Under det följande årtiondet byggdes kvarter med radhus i 1920-tals klassicistisk stil. Fasaderna hade paneler som målades i olika nyanser av ljusa pasteller, men varje hus fick individuella dekorationer. Girlanger och rosetter ovanför entrén var inte ovanligt.

  • ARKIVGATAN ÅTTA

    ARKIVGATAN ÅTTA

    Funktionalismen präglades av raka och enkla linjer. Genom god funktion kom också det estetiskt vackra - övriga dekorationer utelämnades.

  • Arkivgatan Sju

    Arkivgatan Sju

    Byggnaden uppfördes 1914 efter ritningar av Karl M. Bengtsson. Nationalromantik när den är som bäst! Ovanför bottenvåningen reser sig en kraftig röd tegelfasad med ett burspråk som sträcker sig upp till taket. Arkitekt Bengtsson var flitig vid den här tiden och ritade även Sjöfartsmuseet och det intilliggande Sjömanstornet till minne av förlista sjömän under första världskriget.

  • ASCHEBERGSGATAN SJUTTON

    ASCHEBERGSGATAN SJUTTON

    De nationalromantiska arkitekterna vände sig emot vurmen för antikens formspråk. Åter- införandet av kolonner och andra klassicistiska dekorationer var historiserande och rent av oärligt!

  • ASCHEBERGSGATAN TRETTIOFEM

    ASCHEBERGSGATAN TRETTIOFEM

    Nationalromantiken (1900 – 1930) var en mer fri och variationsrik stil jämfört med den tidigare arkitekturen som sökte sina förebilder i äldre svensk arkitektur, framför allt i Vasatidens slott och allmogens traditionella byggnadsskick.

  • ERIK DAHLBERGSGATAN FEMTIOFYRA

    ERIK DAHLBERGSGATAN FEMTIOFYRA

    I de bevarade delarna av Landala finns nationalromantiska landshövdingehus. Enfamiljshus av nationalromantiskt snitt finns i fashionabla Lorensbergs villastad och i Landala Egnahem är stilen tydlig genom husens branta takfall, slutna fasader och småspröjsade fönster.

  • ERIK DAHLBERGSGATAN TRETTIOTRE

    ERIK DAHLBERGSGATAN TRETTIOTRE

    Portarna i nationalromantiska byggnader var ofta tunga av massiv ek och placerades en bit in i fasaden, halvt dolda av murade valv. Nu uppfördes även fristående hus i villastäder och hela områden med Egnahemshus.

  • Erik Dahlbergstrappan Fyra

    Erik Dahlbergstrappan Fyra

    Nationalromantikens arkitekter värnade den huggna graniten och det handlagda teglet, symboler för det historiska byggandet men också för fosterlandet. Materialen skulle användas på det sätt som passade dem bäst. Husen ritades enligt enkla, rena principer med raka linjer och släta ytor.

  • FÖRENINGSGATAN TVÅ

    FÖRENINGSGATAN TVÅ

    I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset.

  • GIBRALTARGATAN TOLV

    GIBRALTARGATAN TOLV

    1920-tals klassicism, under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin. Välstånd och inflyttning till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig.

  • GÖTABERGSGATAN TJUGOTVÅ

    GÖTABERGSGATAN TJUGOTVÅ

    Under 1890-talet förändrades utformningen av byggnadernas taksiluett. Istället för den tidigare raka linjen bröts siluetten nu upp av hörntorn och gavelrösten, vilket gav byggnaderna en vertikal strävan istället för den tidigare horisontella.

Sidor