Haga

Landshövdingehus med 104 år mellan

Vid en första blick ser landshövdingehusen på Mellangatan nummer 8 och 10 i Haga ut att vara lika gamla. I själva verket är huset till höger byggt 1988 som en förenklad kopia av ett hus som stått där tidigare, 104 år efter det vänstra. Hur detta har gått till hör till historien om Hagas omvandling efter 1960-talets rivningar i stadsdelen.

Mellangatan i Haga kantas av landshövdingehus i långa rader. De tvålandshövdingehusen på nr 8 och 10 ingår i kvarteret Furiren som klassas som ett av de mest välbevarade kvarteren i Haga. Kvarteret renoverades och nybyggdes i samband med den stora upprustningsperiod som tog fart i Haga med början under 1980-talet. Då uppfördes många nya hus för att täppa igen de tomma rivningstomterna som stått övergivna länge, ibland flera decennier. De nyuppförda husen utformades i lite liknande stil som de rivna och ibland blev de till och med kopior av de rivna husen som en gång stått där. Så skedde på Mellangatan 10, det högra huset i bilden ovan som byggdes 1988 som en förenklad kopia av det hus som funnits där tidigare. Landshövdingehuset på nr 8 är däremot byggt 1884 och hade klarat sig undan rivning.

Tomten på Mellangatan 10 köptes upp av det halvkommunala saneringsbolaget Göta Lejon 1958 och landshövdingehuset som stod där revs tio år senare. Därefter användes tomten som parkeringsplats i 20 år innan kopian byggdes. Det blev inte en exakt kopia av föregångaren men fasaden liknar det gamla huset till stora delar. Däremot saknas port ut mot gatan och de boende får gå in genom porten intill och delar även innergård med huset på nr 8. Många hus i Haga har genomgått liknande öden.

Saneringen av Haga tog fart på allvar 1965. Saneringsbolaget Göta Lejon köpte upp en efter en av fastigheterna i stadsdelen, evakuerade de boende och rev de gamla trä- och landshövdingehusen. Rivningstomterna stod som tomma hål i kvarteren och användes till parkeringsplatser i väntan på vad som skulle hända med Haga. De byggnader som stod kvar underhålls inte och förföll mer och mer. När rivningarna till slut stoppades hade totalt 2/3 av all bebyggelse i hela Haga försvunnit.

Diskussionerna om att riva Haga hade startat redan på 1930-talet och hade sin grund i uppfattningen om Haga som en fattig och ohälsosam arbetarstadsdel. När en efter en av de gamla arbetarstadsdelarna genomgick så kallade saneringar under 1960-talet var Haga redan självskrivet för rivning. Till skillnad från andra stadsdelar som exempelvis Landala som i stora delar revs totalt skedde det unika med Haga att utvecklingen vändes och rivningarna stoppades innan allt var borta. Det bildades en stark opinion för att bevara stadsdelen och stoppa rivningarna. Efter att också Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen engagerade sig i frågan antogs 1984 ett program för bevarandet av 60 hus i Haga som blev skyddade för sina kulturvärden. Med början under 1980-talet renoverades de kulturskyddade husen och de tomma rivningstomterna byggdes igen.

 

Text och bild: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Mellangatan sedd åt söder. Hörnbyggnaden med vit fasad i kvarteret Furiren är byggt under 1980-talet i "gammal stil" som liknar landshövdingehusen intill