Kök
Tema: kök

Hållbart retrokök - renovera med dåtidens stil för framtiden

Köksrenoveringar behöver inte alltid börja med att riva ut. Med rätt tänk och en smula tålamod kan du renovera ditt kök så att det håller länge. Denna vecka tittar vi närmare på ett kök som steg för steg fått tillbaka sin ursprungliga 50-talskänsla och lär oss hur man går tillväga för att renovera sitt kök på ett snyggt och hållbart sätt.

Detta kök sitter i ett hus på Träringen i Björkekärr. Byggt 1953-1957 och ritat av HSB arkitektkontor är Träringen med lamellhus i gult och rött tegel ett tidstypiskt 1950-talsområde med många fina detaljer från tiden: originaldörrar i ädelträ, tegeltak och omgivande grönytor med höga björkar och tallar.

När Carina flyttade in här var det mesta i köket utbytt, men hon lade även märke till att stommarna i skåpinredningen var original och fick idén att det kanske skulle gå att återskapa det ursprungliga 1950-talsköket. Här började en långsam och varsam renoveringsprocess. När andra lägenheter på Träringen var ute till försäljning höll hon utkik i annonserna efter skåpluckor i original och hörde med mäklarna om de nya ägarna hade planer på att göra sig av med sina luckor. Till slut fick hon napp i en lägenhet med samma planlösning, fast spegelvänd, och köpte skåpluckor med mått som passade hennes egna kök. Knäckfrågan var hur de gamla luckorna skulle monteras ned. Alla år av övermålningar hade gjort gångjärnen omöjliga att skruva loss. Lösningen blev att såga ut gångjärnen och sedan lösa upp de gamla färglagren med limpistol - ett arbete väl värt mödan. Sedan var det bara att montera luckorna i de ursprungliga stommarnas spår. Carina anlitade även en snickare som höjde bänkarna 8 cm för att få en bättre arbetshöjd.

Ett generellt råd när du startar en köksrenovering är att ta fasta på husets eller det nuvarande kökets ålder. Har din lägenhet ett kök från 1960-tal blir det både snyggast och enklast att fortsätta i samma stil. En tumregel är att utgå från det som redan finns i köket och bygga vidare på det snarare än att återskapa ett kök som aldrig funnits där. Däremot behöver inte allt i köket vara från precis samma år och att blanda lite olika åldrar på köksinredningen är ofta ingenting som stör helhetsintrycket.

Om du som i Carinas fall har ett kök med intakta skåpstommar kan du ge dig ut på jakt efter skåpluckor i liknande ålder, stil och mått. Gamla skåpluckor går att få tag på genom lite olika sätt. Andrahandsmarknaden på internet kan vara en guldgruva! Du kan även anlita en snickare att tillverka nya luckor i en stil som passar ditt kök. Ofta får man betala mindre för nytillverkade snickerier än att beställa ett helt nytt kök och dessutom får du riktigt god kvalitet med gedigna material och ett kök som går att underhålla till skillnad från laminatklädda luckor från de stora tillverkarna. Vill du ha tips på hantverkare som kan komplettera och varsamt ändra det du redan har kan du vända dig till Hantverksregistret via Slöjd & Byggnadsvårds hemsida.

Carina tycker att den bästa lärdomen efter sin renovering är att låta det ta tid och göra ändringarna steg för steg. Är du själv sugen att renovera ditt kök på liknande sätt är steg ett att inventera ditt kök och se vad som finns innan du gör något annat. Fundera på vilka delar i ditt kök som är original och vilka som tillkommit senare, vad som kan vara kvar och vad som behöver bytas ut. Stommen kan till exempel vara i gott skick och enbart behöva nya luckor. Har du precis flyttat in är det en god idé att låta det ta lite tid och ”bo in sig” innan man river ut något. Kökets kvaliteter kan växa fram efter lite tid!

Dagens renoveringar går ofta snabbt och skapar något helt nytt. Då är det är lätt att glömma de goda kvaliteter som faktiskt finns i ett äldre kök. 1950-talsköken har ofta en oöverträffad kvalitet och hållbarhet som få nytillverkade kök i dag kan mäta sig med. Ofta var 50-talsköken platsbyggda och av hög kvalitet med rena material som trä. Det ska vi ta till vara! I grund och botten handlar det om hållbarhet. Att starta renoveringen utifrån vilka kvaliteter som finns i just ditt kök och inte börja med att riva ut och bygga nytt direkt är en riktig miljögärning. Att du dessutom får ett snyggt kök som harmonierar med husets stil är såklart ytterligare ett plus.

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

För att montera ned de gamla luckorna sågades gångjärnen först ut.
Gångjärnen på de gamla luckorna kunde därefter avlägsnas med hjälp av en limpistol som löste upp den gamla färgen.
Luckorna är målade i en lindblomsgrön kulör. Listerna är oljad furu. Innan du bestämmer dig för en kulör bör du alltid provmåla, olika nyanser kan ge ett helt annat intryck på en större yta. De gamla beslagen med snabelhandtag är typiska för 1950-talet. Med lite tur går det att hitta gamla handtag på loppis eller antikhandlare. Det går även att köpa nyproducerade i liknande stil hos byggnadsvårdsbutiker.
Inspiration till hur kök målades och inreddes förr kan man hitta i gamla tidningar från tiden. Här är det ett klarrött som gäller.
Vitt kakel ovanför diskbänken med för den för funkisen typiska kvadratiska formen och raka fogar i kontrasterande grått.
Tema: kök

Ett kärt rum med hög standard

Att köket är hemmets hjärta håller alla med om. Inget annat rum har heller blivit lika mätt, undersökt och forskat på som köket. Under 1940-talet utvecklades svenska standardmått för kök och köksinredning som förklarar mycket om varför våra kök ser ut som de gör än i dag.

I spetsen för forskningen om ”hemarbete” gick Hemmens Forskningsinstitut som bildades 1944 av husmodersföreningar och kvinnoorganisationer. Forskarna på institutet var till exempel hushållslärare, kemister, sociologer, arkitekter och ingenjörer och nu gick de in i de svenska hemmen för att göra noggranna undersökningar av husmödrarnas rörelsemönster och arbetssätt. Köket blev deras experimentlabb. Här studerade forskarna diskning och mätte hur fysiskt ansträngande olika sysslor var och gjorde även hållfasttester av köksredskap och hushållsmaskiner. Allt med målet att effektivisera hemarbetet. Genom att standardisera måtten på allt från diskhoar till kökshanddukar och hitta den optimala placeringen av inredningen i köket kunde nämligen husmodern besparas onödiga steg när hon rörde sig mellan kökets olika delar. Mätningarna låg till grund för de standardiseringar av kök och köksinredning som slog igenom i de svenska hemmen under 1950-talet och som vi fortfarande använder oss av i dag.

Bakgrunden till standardiseringarna av köken var att Sverige ända in på 1930-talet hade bland de sämsta bostäderna i Europa. Det behövde byggas fler, billigare och framför allt bättre bostäder. Hemmens forskningsinstitut och standardiseringsarbetet blev ledande i att formulera vad som var god boendestandard och hur det moderna hemmet skulle se ut. I ett internationellt sammanhang var detta banbrytande studier som fick spridning också utanför landets gränser. 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

 

HSB var drivande i att ta fram och bygga efter bostadsstandardiseringarna. Här syns arkitekten och chefen för HSB Sven Wallander inspektera ett standardkök från HSB 1946. Han var ledande i utvecklingen av köken under 1940- och 1950-talen och har blivit känd för repliken: ”Ingen borde få bli arkitekt, som inte också hade erfarenhet av minst sex månaders hushållsarbete”. Hur det stod till med Wallanders egna erfarenheter av hemarbete är dock oklart. Foto: HSB
Hemmets forskningsinstitut testar porslinets hållbarhet. Foto: HSB