Tema: kök

Ett kärt rum med hög standard

Att köket är hemmets hjärta håller alla med om. Inget annat rum har heller blivit lika mätt, undersökt och forskat på som köket. Under 1940-talet utvecklades svenska standardmått för kök och köksinredning som förklarar mycket om varför våra kök ser ut som de gör än i dag.

I spetsen för forskningen om ”hemarbete” gick Hemmens Forskningsinstitut som bildades 1944 av husmodersföreningar och kvinnoorganisationer. Forskarna på institutet var till exempel hushållslärare, kemister, sociologer, arkitekter och ingenjörer och nu gick de in i de svenska hemmen för att göra noggranna undersökningar av husmödrarnas rörelsemönster och arbetssätt. Köket blev deras experimentlabb. Här studerade forskarna diskning och mätte hur fysiskt ansträngande olika sysslor var och gjorde även hållfasttester av köksredskap och hushållsmaskiner. Allt med målet att effektivisera hemarbetet. Genom att standardisera måtten på allt från diskhoar till kökshanddukar och hitta den optimala placeringen av inredningen i köket kunde nämligen husmodern besparas onödiga steg när hon rörde sig mellan kökets olika delar. Mätningarna låg till grund för de standardiseringar av kök och köksinredning som slog igenom i de svenska hemmen under 1950-talet och som vi fortfarande använder oss av i dag.

Bakgrunden till standardiseringarna av köken var att Sverige ända in på 1930-talet hade bland de sämsta bostäderna i Europa. Det behövde byggas fler, billigare och framför allt bättre bostäder. Hemmens forskningsinstitut och standardiseringsarbetet blev ledande i att formulera vad som var god boendestandard och hur det moderna hemmet skulle se ut. I ett internationellt sammanhang var detta banbrytande studier som fick spridning också utanför landets gränser. 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

 

HSB var drivande i att ta fram och bygga efter bostadsstandardiseringarna. Här syns arkitekten och chefen för HSB Sven Wallander inspektera ett standardkök från HSB 1946. Han var ledande i utvecklingen av köken under 1940- och 1950-talen och har blivit känd för repliken: ”Ingen borde få bli arkitekt, som inte också hade erfarenhet av minst sex månaders hushållsarbete”. Hur det stod till med Wallanders egna erfarenheter av hemarbete är dock oklart. Foto: HSB
Hemmets forskningsinstitut testar porslinets hållbarhet. Foto: HSB