I Hans Hedlunds fotspår

Under sin verksamma tid ritade Hans Hedlund bibliotek, offentliga institutionsbyggnader och bostadshus och hans verk har satt tydliga avtryck runt om i staden och har gjort honom känd som en av de ledande Göteborgsarkitekterna runt sekelskiftet 1900.

Hans Hedlund växte upp i en lantbrukarfamilj på Ekerö utanför Stockholm och gjorde sin första utbildningstid i Uppsala. Familjens kopplingar till Göteborg gjorde att Hans snart styrde västerut. Farbrodern till Hans var nämligen den inflytelserika Sven Adolf Hedlund, chefredaktör vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, kommunal politiker och hade gjort sig ett namn genom generösa donationer till kulturella och sociala ändamål. Hans fick ett erbjudande om att komma till farbrodern i Göteborg och avsluta sina studier vid Chalmerska slöjdskolan. Han började på skolan 1870 och avslutade studierna med den vid tiden sedvanliga ”stora resan” till kulturorter i Europa innan han 1880 startade sin arkitektbana i Göteborg. Banden till farbrodern knöts ännu starkare när Hans förlovade sig med Sven Adolfs dotter Mia. Karriären tog snabbt fart och den nära kontakten med Sven Adolf gjorde att de första uppdragen kom med lätthet. 

 

Text & foto: Erika Persson, byggnadsantikvarie

 

Ett av Hans Hedlunds tidigaste uppdrag var att rita en representativ bostadsvåning vid Vasagatan 46 åt farbrodern Sven Adolf. I Tyskland hade Hans sett oputsade tegelfasader och det tog han fasta på i utformningen av det fem våningar höga hörnhuset. Fasaden fick en blandning av olika tegelsorter, keramiska plattor, majolikafriser och skulpturer. Huset på Vasagatan blev ett familjehus för Hedlundarna och det sades att Sven Adolf Hedlunds favorittillhåll var tornrummet där han drog sig tillbaka för att läsa.
Bara fem år senare ritade Hans familjen Hedlunds nästa bostadshus en bit upp på Vasagatan i korsningen till Viktoriagatan. Tomtehuset som det kallas i dag stod klart 1890 och byggdes som två separata byggnader förenade med en gångbro. I arkitekturkretsar kallades det för Double House. Den speciella lösningen berodde på att köpebrevet reglerade att byggnaden inte fick vara högre än det intill, nuvarande Odd Fellowhuset. Lösningen blev att låta uppföra två byggnadskroppar: ett lägre och ett högre.
År 1893 besökte Hans Hedlund världsutställningen i Chicago och studerade där verk av idolen Henry Hobson Richardson. Hedlund hade vid den tiden fått uppdraget att rita ett folkbibliotek i arbetarstadsdelen Haga av Robert Dicksons stiftelse. Biblioteksbyggnadens utformning blev tydligt utformad enligt Hedlunds nya amerikanska stilinfluenser. Likt en medeltida borg med tunga och gedigna murar i kraftig sten, mjukt formade är biblioteket ett uttryck för Hedlunds intresse för både hantverk och asymmetri.
Snart fick Hedlund ytterligare ett uppdrag som gällde ett bibliotek. Denna gång var det stadsbiblioteket som behövde nya lokaler. Böckerna till det nya biblioteket skänktes av Sven Adolf Hedlund. År 1926 tillkom även en utbyggnad av biblioteket med en fönsteraxel åt öster, även den ritad av Hans Hedlund som hyste förhoppningar om en liknande utbyggnad åt väster, men den kom aldrig att genomföras. Därför har det fd stadsbiblioteket i dag en entré som ligger något förskjutet åt väster på fasaden.
Stadsbiblioteket invigdes år 1900 vid Vasagatan och intill Haga kyrkoplan. Materialen var påkostade. Yttermurarna murades i ljust importerat fasadtegel med garneringar av kalksten från Yxhult och kring portalen användes vit Ekebergsmarmor.
Ytterligare ett prov på Hans Hedlunds arbeten är Dicksonska stiftelsens hus i kv Löjtnanten i Haga. Här har hans karakteristiska stil blivit något mer nedtonad även om vi känner igen hans noggrannhet i materialval och kombinationer. Byggnaden stod klar 1904 och dess popularitet gjorde att den i folkmun kallades ”Slottet”. Mönstermurningar och samspel mellan puts och tegel skapar en idérikt komponerad fasad. Åt Västra Skansgatan och Haga Nygata finns förträdgårdar.
Även för kv Löjtnanten var det genom farbrodern Sven Adolf Hedlund som Hans fick uppdraget att göra ritningarna. Som tidningsman och medlem i stadsfullmäktige hade Sven Adolf goda kontakter och inflytande bland stadens välbärgade, ett inflytande han använde när Dicksonska stiftelsen skulle bygga arbetarbostäderna i kv Löjtnanten.
År 1907 blev sonen Björner Hedlund sin fars medarbetare på arkitektkontoret. Under 1910-talet ritade far och son Hedlund en rad byggnader tillsammans och arbetena influerades av Björners förkärlek för jugendstilen. Ett av deras första gemensamma verk blev Göteborgs Elektricitetsverks nya byggnad vid Västgötagatan på Heden. Elverket är fullt av sådant som vi känner igen hos Hedlund: asymmetrier och lekfullhet, men tornet i mitten bär många typiska jugenddrag.
Kungliga Telegrafverkets byggnad vid Kaserntorget uppfördes 1909-1912 efter ritningar av Hans Hedlund. Även här syns inspirationen från Henry Hobson Richardson, men formspråket är stramare. De mjuka formerna från folkbiblioteket har försvunnit till förmån för skarpa vinklar och ett kraftigt hörntorn. Noggrannhet med materialen blev Hedlunds främsta kännetecken och han var en drivande kraft bakom Chalmers utveckling på området. All cement i Televerkets hus testades vid Chalmers Materialprovningsanstalt.