En vinterdag på Heden 1942

En kylig vinterdag 1942 ligger isen blank på Heden. Både vuxna och barn är ute, några spelar bandy. I bakgrunden syns husen som kantar Parkgatan. Kyrktornet tillhör den katolska församlingens St. Josefs kyrka som uppförts på tomten 1939. De låga husen i förgrunden är Idrottsgården som byggdes upp inför Jubileumsutställningen 1923 för firandet av Göteborgs 300-års jubileum. Under utställningen hade lantbruksutställningen hållit till på Heden och gården uppfördes som en mönstergård över en svensk lantgård.

Under kyliga vintrar vattnades en stor plan till isbana i Hedens nordöstra hörn. Hit kom göteborgarna för en tur med skridskorna och för flickskoleeleverna på Kjellbergska flickskolan förlades deras idrottsundervisning vintertid till Hedens skridskois. Heden har alltid varit en plats för skiftande verksamheter och främst har platsen kommit att användas för aktiviteter som förknippas med spel, lek och friluftsliv. Fotbollsspel har alltid haft en given plats på Heden. Det som blivit känt som Sveriges första fotbollsmatch ägde rum på Heden 1892 mellan Lyckans Soldater och Örgryte Idrottssällskap, en match som ÖIS gick segrande ur. Möjligtvis hade ÖIS skaffat sig ett försprång redan innan matchen genom de sex skotska textilarbetare som värvats till laget, en god strategi med tanke på att Skottland var en tidig fotbollsnation.

Carl Rudolf A Fredberg, en lokalhistorisk ciceron i Göteborg under 1920-talet, har nedtecknat stadens historia och dåvarande utseende i tre omfattande band kallade Det gamla Göteborg, stadsdel för stadsdel och gata för gata. Hedens mångfunktionella historia beskrev han målande på följande vis:

"Där betade svin och nötkreatur, där fanns salustånd där stadens slaktare kommersade med kött och fläsk, där hölls kapplöpningar och avbrändes fyrverkerier vid kungliga besök och andra festliga tillfällen, där ställde man till folknöjen under somrarna med löpning i säckar, klättringar på såpad stång."

Den första idrottsfesten som arrangerades på Heden i större stil, skriver Fredberg, var den första kapplöpningen med hästar år 1814. Hästkapplöpningen krönte festligheterna som firade att Kung Karl XIII hade anlänt till Göteborg tillsammans med sonen prins Oscar. 

Heden, eller Exercisheden som det ursprungliga namnet var, har ända sedan 1600-talet haft samma utsträckning som i dag. På den tiden tjänade det staden som ”mulbete”. Under 1700-talet började det öppna fältet användas som exercisplats för Göta artilleriregemente som hade sin militärträning här fram till 1891. På exercisplatsen övade militären truppträning, vapenhantering som att öva att skjuta med kanoner, stridsformationer och fysisk träning. Kungliga Göta artilleriregementes kaserner låg vid Kaserntorget innan artilleriet 1892 flyttade till kasernområdet i Kviberg och därmed slutade använda Heden som sin exercisplats. 

 

Foto: Stadsmuseet Göteborg. Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie