Midsommarfirare i gamla Landala

Bilden här ovan är tagen på midsommarafton den 25 juni 1915. Inne på gården till Hantverkaregatan 5 i gamla Landala har barnen samlats, finklädda och redo att dansa runt midsommarstången. Varken gården eller huset finns kvar i dag och försvann under de stora rivningarna i Landala på 1960-talet.

Precis som för barnen på gården i Landala har sång- och ringlekar runt midsommarstången varit vanliga nöjen, då liksom nu. Midsommarstången, eller majstången den också kallas, har funnits i Sverige från 1600-talet och hämtades troligen från Tyskland. ”Små grodorna” är kanske den lek som blivit allra mest förknippad med midsommar. Den tros ha skapats inte långt från Göteborg, på Nääs kursgård, som strävade efter att bevara bondesamhällets kultur genom att lära ut både slöjd och lekar i början av 1900-talet. ”Små grodorna” blev tryckt första gången i Sånglekar från Nääs från 1922.

Vi tänker gärna på midsommar som en gammal uråldrig svensk tradition, men det finns inte speciellt mycket kunskap kring dess historia. Det är dock känt att det sedan långt tillbaka hållits en fest för att fira övergångstider som sommar- och vintersolståndet. Kanske går rötterna så långt tillbaka som hednisk tid.

Många av de symboler och traditioner vi har vid midsommar är däremot av senare datum. Från 1800-talets slut finns nedskrivna folkminnen som berättar om hur midsommarfirandet gick till i dåtidens bondemiljö. Att smycka både inne och ute med löv och blommor användes som en symbol för att fira naturen och grönskan. Strax före midsommar hölls lövmarknader i städerna där bönderna sålde lövruskor till stadsborna. I Göteborg fanns det under 1920- och 1930-talen lövmarknader runt om i staden på de flesta torg. Stora midsommarfiranden hölls sedan i Slottsskogen, på Liseberg och vid Saltholmen och Långedrag. Skärgårdsbåtarna som gick från Träpiren (nuvarande Stenpiren) var alltid fulla med firande stadsbor som skulle till Björkö eller Styrsö under midsommarhelgen. Lövruskorna bar man med sig från stan! 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Foto: Göteborgs stadsmuseum