Kvarteret Standaret

Den som vill se några av Göteborgs finaste landshövdingehus bör givetvis bege sig till Kungsladugård och Majorna där denna bebyggelse till stora delar är bevarad. Av Göteborgs en gång 3 290 landshövdingehus byggda under perioden mellan 1876 och 1940 återstår i dag 1 380, många av dem belägna i dessa västliga stadsdelar. Kvarteret Standaret i Majorna är en riktig pärla, även om det inte riktigt uppfyller kriterierna för landshövdingehus.

Ett landshövdingehus kännetecknas av ett tre våningar högt bostadshus där de två övre våningarna är i trä och vilar på en bottenvåning i sten. Landshövdingehusen kom till genom ett slags kryphål i lagtexten. Byggnadsstadgan vid 1800-talets mitt satte en gräns för trähus över två våningar på grund av brandrisken. Däremot föreskrevs ingen maxhöjd för stensockeln och landshövdingehusen blev på så vis ett sätt att komma undan byggstadgans paragrafer. På pappret var landshövdingehusen med sina tre våningar endast ett tvåvåningshus med hög stenfot.

Kvarteret Standaret intill Karl Johanstorget i Majorna tänjer än mer på gränserna. Här går träpanelen så långt ned att den delvis täcker stenvåningen i botten och kan därför med knapp marginal klassas som ett landshövdingehus. Kvarteret uppfördes 1922-1923 för bostadsbolaget AB Nutiden. Det är symmetriskt uppbyggt med två kringbyggda gårdar och upptar hela södra sidan av Karl Johanstorget. Från torget leder en passage till Ankarplatsen inbäddad mellan förträdgårdar och lindarnas grönska. Över porten syns ett stort emblem med kvartersnamnet ingraverat. Kvarterets mitt markeras av ett förhöjt gavelparti krönt av ett koppartorn som tillverkades till Göteborgsutställningen. Den stiliga 1920-talsklassicismen gör sig bl.a. påmind i ljusa pilastrar som kontrasterar mot en röd fasad och balkongernas snidade balusterdockor.

Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekt Arvid Fuhre. För HSB var han något av en husarkitekt i Göteborg och ritade landshövdingehus åt sex olika booendekooperativ runt om i Majorna och Kungsladugård innan han blev stadsarkitekt i Helsingborg 1929.

I mitten på 1900-talet fanns det gott om småbutiker i Majorna. 1955 kunde man räkna till omkring 80 mjölkbutiker, nästan en i varje kvarter. I kv Standaret hade Konsum fortfarande på 1970-talet kvar sina tre butiker i bottenvåningen mot Såggatan med speceriaffär, mjölkaffär och chark. Åt Klareborgsgatan låg en godisbutik som sålde frukt & konfektyrer - på lägligt avstånd för eleverna på Karl Johansskolan. I slutet av 1970-talet blev butiken istället lokal åt en av Majornas många frisersalonger, Salong Åsa, som stannade kvar i flera år. 

 

Vill du veta mer om landshövdingehusen i Majorna och Kungsladugård? Följ med på vår nästa stadsvandring den 3 september. Anmäl dig via länken: http://www.ahre.se/ahre-stadsvandring

 

Text & foto: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Ritningar: Stadsbyggnadskontoret i Göteborg

Nybyggnadsritning för kvarteret Standaret från december 1921. Fasad mot Karl Johanstorget
Fasad mot Ankarplatsen
Konsums butikslokaler mot Såggatan låg innanför skyltfönstren i bottenvåningen. Ritning från maj 1952