Ljus i mörkret

Vi närmar oss årets mörkaste dag. Vintersolståndet inträffar den 21 december och markerar då tidpunkten när solen står som lägst på himlen. Mitt i mörkaste vintern är det uppskattat med all belysning på våra gator och torg som lyser upp i kvällen. Annat var det förr. Då låg gatorna mörka och ödsliga efter mörkrets inbrott.

Att våra städer är upplysta kvällstid är något vi tar för givet. Gator och torg är en del av det offentliga rummet i staden och förutom att vara stämningsskapare i juletid ska belysningen göra trafiken säker och att få oss att känna oss trygga när vi vistas utomhus.

Lyktgubbarna

I 1700-talets svenska städer fanns ingen gatubelysning som kunde skingra mörkret ute på gatan och för den delen inte speciellt mycket som skingrade mörkret inomhus heller. Att lysa upp hemmet var en klassfråga och de allra flesta fick hålla till godo med eldens sken kvällstid.

Det första landet med gatubelysning var USA som införde lyktor med lysgas 1802 i Baltimore. I Sverige kom den första gasbelysningen i Göteborg 1846. Därefter följde Norrköping och sedan Stockholm där gasen introducerades 1853. I begynnelsen tändes lyktorna av en så kallad lyktgubbe som gick runt i skymningen och tände varje lykta i staden med en stång.

Lyktorna placerades som fyrar i natten, ofta vid gathörn så att den som skyndade gatan fram kvällstid kunde ta sikte på nästa ljuspunkt. Det var alltså frågan om öar av ljus längs de viktigaste gatorna, men gränder och ytterområden låg fortfarande i mestadels mörker.

Elektriciteten tar över

När elen kom innebar det en revolution för gatubelysningen och gjorde att människor kunde börja vistas ute även under vinterhalvårets mörka kvällar. Nu kunde ett större nät av ljus bildas av lyktor på stolpar och fasader och allt mer av stadsrummet lystes upp.

År 1904 bildades ett kommunalt elverk i Göteborg som tog över ansvaret för gatubelysningen i staden. Innan dess hade det rått hård konkurrens mellan flera privata elbolag ända sedan den första elektriska gatubelysningen hade kommit till Göteborg 1887. Det första Elektricitetsverket låg vid Västgötagatan i en byggnad från 1907 och ritad i påkostad och fantasifull stil av arkitekten Hans Hedlund. Tekniska inrättningar som elverk utformades monumentalt vid förra seklets början. Portalen med reliefer är smyckad med symboler av glödlampor och blixtar. Ända in på 1900-talets början användes gaslyktor parallellt med elbelysning. År 1920 var spiken i kistan för gasen. Då tog Elverket upp frågan om att ersätta alla gamla gaslyktor med elektriska lyktor och fem år senare var samtliga utbytta. Inne på gården till elverket på Västgötagatan står den allra första gaslyktan som fanns i Göteborg bevarad som ett minne.

Under hela 1900-talet skedde flera belysningstekniska framsteg som förändrat sättet våra städer är upplysta på. Biltrafiken har ända sedan 1950-talet haft ett stort inflytande i att forma hur belysning ser ut och placeras och har haft bilisternas säkerhet och siktlinjer i fokus. Under senare decennier har dock allt mer uppmärksamhet riktats mot att få gatubelysningen att vara mer fotgängarvänlig och vägt in både estetik och trygghetsaspekten. 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Foto: Ahre fastighetsbyrå, Erika Persson

fd Göteborgs Elektricitetsverk från 1907 på Västgötagatan