Banbrytande kyrkoarkitektur i Härlanda

Ful eller fin

I grön omgivning strax intill Munkebäckstorget sticker den fram i grönskan, Härlanda kyrka, uppförd 1958 och ritad av den kände arkitekten Peter Celsing. Kyrkan brukar vara lite av en vattendelare i smak. Vissa menar att den är en av Göteborgs fulaste kyrkobyggnader, medan de arkitekturinsatta har vallfärdat för att se Celsings banbrytande ikonkyrka.

Härlanda kyrka är en av få moderna kyrkor i Göteborgs stift som är särskilt utpekad som kyrkligt kulturminne. Anledningen är den speciella arkitekturen som vid 1958, då kyrkan byggdes, får ses som banbrytande. Fram till 1950-talet var kyrkobyggnader uppbyggda på i stort sett samma vis: korsformad byggnad med torn i väster. Härlanda kyrka är byggd med helt andra grundtankar.

Kyrkoanläggningen är uppförd som tre block i fri gruppering. Byggnadskropparna har enkla geometriska former och fasader av rödbrunt tegel. Klockstapeln är formad som en stående rektangel med platt tak och stora öppningar i öster och väster där klockorna framträder tydligt. En smäcker trappa i betong leder upp till klockorna på tornets södra sida. Pastorsexpeditionen är istället en liggande rektangel, låg och smal. Kyrkobyggnaden har en stor och sluten volym som ger ett intryck av tyngd. Fasadernas mörkt rödbruna tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudportalen är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster, försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Interiört är kyrkan stramt sammanhållen med samma tegel som exteriört. De stora fönsteröppningarna släpper effektfullt in ljuset.

Säga vad man vill om det estetiska tyckandet, men Härlanda kyrka sticker ut bland de göteborgska kyrkorna. Härlanda kyrka visar hur 1950-talet blev början på en nyskapande epok inom kyrkobyggandet och de efterföljande kyrkor som byggdes i Sverige fick en mycket friare gestaltning än sina medeltida föregångare. 

 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie