Värme och utsmyckning

Kakelugnar

För många är kakelugnen en älskad inredningsdetalj med hög mysfaktor som ger en historisk fläkt till varje lägenhet där den finns bevarad. Färre är det som vet att kakelugnen kom till som ett svar på en energikris. Läs om historien och se några riktiga godbitar!

Att elda i hemmet för värmens skull är nästan lika gammalt som mänskligheten själv. Äldre tiders öppna eldstäder var däremot inte särskilt effektiva när det kommer till att värma rummen på ett energisnålt sätt och det gick åt mycket ved. Under 1700-talet gick det till och med så långt att det uppstod en akut energikris. På många håll i landet eldades stora skogar upp och veden räckte inte till för att värma både folket och försörja den växande järnindustrin.

Kakelugnen skulle komma att bli lösningen på problemet med vedbristen. Under 1500-talet kom de första kakelugnarna till Sverige från Tyskland och spreds snabbt över landet, men de var fortfarande enkla till sin konstruktion och effekten bara marginellt bättre än en öppen spis. Rikets råd gav därför år 1767 i uppdrag åt arkitekten Carl Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede att försöka hitta mer bränsleeffektiva lösningar. Deras uppfinning innebar en revolutionerande förbättring av kakelugnens funktion. Genom slingrande rökgångar, spjäll och luckor tog de fram en ny sorts kakelugn som bibehöll värme på ett mycket bättre vis. Kakelugnens värmebevarande effekt ökade enormt och mindre mängd ved krävdes för eldning.

Den nya förbättrade kakelugnen blev en status-markör i välbärgade hem där man gärna tog ut svängarna i utformningen och dekorerade kaklet friskt utefter rådande stil som var på modet. Under senare delen av 1800-talet blev kakelugnen den viktigaste värmekällan för majoriteten av alla bostäder och började tillverkas i större skala i kakelugnsfabriker. Från 1800-talets slut och fram till 1920-talet finns kakelugnar i alla tänkbara former och mönster, både enklare bruksugnar och stora påkostade pjäser. Hitta din favorit bland Göteborgs kakelugnar här under!

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Foto: Ahre Fastighetsbyrå

Kakelugn i hus från 1890 på Vasagatan 33. Bemålade kakelplattor i blått och vitt med blomdekor och fötter i kakel. Inspirationen kommer från 1700-talets kakelugnar.
Fortfarande Vasagatan 33. Här är blomdekoren av en mer sirlig sort. Markerad skänk delar ugnen och ovanför det finns en nisch.
En magnifik spis med hörnplacering i byggnad på Övre Husargatan från 1905. Det är en spis av det lyxigare slaget, typisk för 1880-talet och inspirerad av tysk nyrenässans med reliefmönstrat, mörkglaserat kakel.
Krönet på kakelugn i lägenhet på Stora Badhusgatan från 1894. Ugnens vita runda pipa avslutas vackert med bemålad dekor i form av akantusblad och friser i en behaglig grön ton.
Sagolik kakelugn i byggnad från 1889 på Södra vägen. Här kan skönjas en inspiration av den för tiden populära nyrokokon med svängda voluter på sidorna och en maskaron i form av ett lejonansikte. Kulörer i pastell hör stilen till. Järnluckor i original.
Ytterligare en kakelugn i nyrokokostil på Nedre Fogelbergsgatan.
Enkel kakelugn i byggnad från 1902 vid Skanstorget. Dessa enklare standardkakelugnar var vanliga under 1800-talets slut och 1900-talets början. Rund pipa, slät och vit med blank glasyr och ofta med en krönsims i kraftig relief.
Kakelugn i byggnad från 1907 på Prinsgatan. Formen och den kraftiga gröna kulören för tankarna till jugendstilen.
Avslutningsvis. Harmonisk och stilfull kakelugn i byggnad från 1892 på Sten Sturegatan.