Nytt kontor i gammalt hus

I juni öppnade vi på Ahre nytt kontor på Linnégatan 11. Den monumentala tegelbyggnaden vid Linnégatan 9-11 stod klar 1899, precis ett år innan Linnégatan officiellt invigdes år 1900

Byggnaden utgörs av två fastigheter med en gemensam fasad som sträcker sig över hela kvarterets längd mellan Fjärde Långgatan och Plantagegatan. Byggmästare till huset var Nils Virén och arkitekten hette O W Nilsson, vilken är densamme som även ritat det intilliggande huset i samma kvarter mot Fjärde Långgatan. Arkitekt O W Nilsson har ritat ytterligare två hus på Linnégatan. Det ena är det karakteristiska Villa Ideborg i sluttningen mot Skansen Kronan vid nr 32 som är det sista bevarade landshövdingehuset i Linnéstaden. Uppe vid Linnéplatsen 1-2 står den andra av Nilssons byggnader, en borgliknande tegelbyggnad med svängd fasad från 1913.

I byggnaden vid Linnégatan 9-11 ser vi 1890-talets stenromantiska stilideal. Fasaden är symmetriskt uppbyggd där mittpartiet betonas av ett burspråk som flankeras av sidotorn vid hörnen. Ett kännetecken för tidens arkitektur är hur tornen skjuter upp ovanför takfoten och kröns av spiror. Hörntornet mot Plantagegatan hade ursprungligen balkonger som senare bytts mot de nuvarande burspråken. Bottenvåningen har mjukt rundad granit och våningarna ovanför kläds av rött tegel med listverk av cement, en tidstypisk kombination av material.

Byggnaden på Linnégatan 9-11 hade när det stod klart åtta paradsalar smyckade med takdekorationer i form av stuckatur och målningar utförda av italienska konstnärer. Kakelugnarna var vackert utförda och det sägs att fönsterglasen till en början var av sex millimeter tjockt, slipat kristallglas. Trapphusets fönster i färgat glas och blyspröjs är ovanliga. Inne i entrén till Linnégatan 11 finns en väggmålning som daterats till byggåret 1896. Under många år var den dold och bortglömd innan man vid en renovering 2002 kunde plocka fram den under lager av tapeter.

Bland de första att flytta in i huset år 1900 var byggmästare Vilén själv, men bara ett år senare sålde han den södra delen av fastigheten vid Linnégatan 11 till handlare Johan Bernard Florén. Hyresgästerna som bodde i huset vid den här tiden hade yrken som fabrikör, sjökapten och kamrer. En av lägenheterna hyrdes av tio gipsarbetare från Italien, möjligen är det samma hantverkare som utförde takdekorationerna.

Eftervärldens spekulationer om unionskungen Oscar II kopplingar till huset har varit många och fantasifulla. Enligt ryktena var det kungen själv som lät uppföra huset med Nils Vilén som bulvan. Det sägs att kungens privata våning låg på andra planet där han även lät sina älskarinnor bo i perioder. Sanningshalten i berättelserna har dock förblivit olöst, men att kungen hyste en förkärlek för västkusten är däremot helt klarlagt. Varje sommar under de 20 sista levnadsåren i slutet av 1800-talet tillbringade han i Marstrand och Göteborg. 

 

Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie