Vår stads arkitektur

Funktionalism

År 1930 hölls Stockholmsutställningen, vilken ofta ses som startskottet för funktionalismens breda spridning i Sverige. Gunnar Asplund var chefsarkitekt och utställningen gjorde stor succé både inom landet och internationellt. Arkitekt Uno Åhrén var delaktig i utställningen, senare Göteborgs förste stadsplanechef och en av de som kom att föra de nya tankarna till Göteborg.

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet.

En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.     

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.  

En av de främsta förespråkarna för funkisen i Sverige var arkitekt Uno Åhrén. Som stadsplanechef tog han fram stadsplanen till Övre Johanneberg som är ett av Göteborgs mest utpräglade funkisområden med  ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Åhrén ligger även bakom stadsplanen i Örgryte längs Skårsgatan där vi hittar fristående kubistiska funkisvillor med ljust putsade fasader och flacka tak.