Vår stads arkitektur

Jugend

Kring förra sekelskiftet hördes kritik mot den rådande stilarkitekturen vilken var förhärskande under 1800-talets sista decennier.

Nu ville man bort ifrån den stränga, klassiska arkitekturen och lät sig istället inspireras av naturens formspråk. I Sverige och Tyskland kallas stilen jugend (ungdom) och i övriga Europa gården under beteckningen Art Nouveau (den nya konsten). 

I Bryssel uppfördes år 1893 ett hotell vid namn Tassel. Hotellets trapphus blev vida omtalat på grund av sin banbrytande arkitektur med mjuka, slingriga former. Det var en helt ny stil där trappans järnpartier minde om växter. Järnsmidet och dess möjligheter var aktuellt i och med byggandet av Eiffeltornet (1889) och dekorativt smide blev en stor del i den nya arkitekturen. Smidet spelade även en central roll i utformandet av Paris Metronedgångar från förra sekelskiftet. 

I Sverige inleddes på 1890-talet en storhetstid för landets banker (-1910) med flera stora bankpalats i städernas centrala delar som resultat. Under den knappt 30-åriga perioden uppfördes 150 bankhus, många av dem i jugendstil. Vanligt var att själva banken var belägen i en stor hall på bottenplanet. Taket var glasat för ett rikligt dagsljusinsläpp. Lokalerna mot gatan hyrdes ut till butiker och resterande våningar till boende. Även det rena bostadsbyggandet påverkades av de nya idealen och byggnader i jugendstil präglar idag de flesta svenska städers centrala delar. I Stockholm uppfördes hela områden i en enklare variant som gick under namnet ”arbetarjugend”. 

Jugendhusens fasader putsades släta med mjukt formade burspråk, gärna avslutade med rundad frontespis, och fönster med små spröjs upptill. Taket var ofta brutet och klätt med plåt. Den tidigare våningsindelningen av fasadens ornament uteblev. Dekorationerna varierade från skulpterade blomstergirlanger i samma nyans som fasaden och partier av glaserat tegel till enkla spårade linjer kring fönstren. Balkonger var relativt sällsynta men de som fanns försågs med slingrande smidestäcken. Portomfattningarna gjordes som valv med växtornamentik omkring. 

I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset. Enders låg bakom ytterligare tre pampiga byggnader i staden: Herziahuset vid Packhusplatsen, bostadshuset vid Järntorget och den (1972) rivna Arkaden. I Göteborg finns inte tillnärmelsevis lika många jugendhus som i Stockholm och Malmö, möjligtvis hänger det ihop med vårt saltmättade klimat som inte är skonsamt mot putsfasader. Vid Bastionsplatsen finns dock Kontoristföreningens hus, från samma år som byggnader på Föreningsgatan, samt hörnhuset på Östra Hamngatan 15.