Änggården

Unikt och charmigt garage med egen lagfart i separat fastighet Pentry & loft. Renoverat fint skick

Det är sällan tillfället bjuds men nu är det här och du har möjligheten att förvärva denna separata fastighet som halva garagebyggnaden utgör.
Byggnaden är ritad 1921 av arkitekten R E Håkansson och uppförd i den för Änggården tidstypiska 1920-talets Klassicism.

Garaget är renoverat invändigt 2010-15 och är idag i mycket fint skick. I pentryt finns bland annat arbetsbänk, spishäll och kylskåp. Volymen är väl tillvaratagen med ett loft med delvis glasgolv för dagsljus till pentryt. Idag finns en värmefläkt men det är även enkelt att installera en luftvärmepump. Dörröppningen är 330 cm bred och 267 cm hög. Invändig takhöjd i nock är 415 cm.

Den grusade uppfarten framför garaget ger plats år två bilar.

Perfekt för samlarbilen, konstateljé, ribbåten, som mancave, lager eller för favorithobbyn. Typkod 324 dvs hyreshusenhet, parkeringshus/garage vilket kan förvärvas av såväl privat som juridisk person för verksamhet.

En fantastisk möjlighet att förvärva ett av Änggården mest attraktiva garage i härligt soligt sydvästläge. Gång eller cykelavstånd från Linnéstaden.

Kvarteren omkring

Mitt i Änggården ligger Botaniska trädgården som delar upp stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Intill området ligger populära Slottsskogen och Linnéstaden och österut omgärdar Änggårdsbergen och erbjuder fantastiska möjligheter till stadsnära rekreation och friluftsliv. Få andra stadsdelar i Göteborg har sådan atmosfär som Änggården. Ett stenkast från stadens jäkt och brus kliver du in i en grönskande oas, en miljö som hämtad från 1920-talet.

Trädgårdsstaden Änggården

Änggården innehåller en välbevarad bebyggelse och den ursprungliga tanken med stadsdelen är lika tydlig nu som då. Den som utarbetade planen för Änggården var den dåvarande stadsingenjören i Göteborg, Albert Lilienberg, välkänd både i och utanför Göteborg. Lilienberg hade en förkärlek för trädgårdsstaden som stadsideal och Änggården präglas av hans idéer.

Lilienberg var noggrann med kommunikationen mellan hus och gata och accentuerade detta genom att låta miljön kring husen vara en lika viktig del som husen själva. Gatorna kröker sig mjukt och öppnar upp sig i små platsbildningar omslutna av radhus. Prunkande trädgårdar och förgårdar är en röd tråd som binder samman miljön. Radhusen skapar harmoni och bidrar till upplevelsen.

Vid en första anblick slås man av den enhetliga stilen i området, men tittar man närmare kan man lägga märke till de individuella detaljer som utmärker varje enskilt hus i längorna. Bakom ritningarna finns välkända arkitekter från den tiden: Arvid Bjerke, Ernst Torulf, Uno Åhrén, Ingrid Wallberg och Nils Olsson. Färgsättning och fasaddetaljer avslöjar både arkitekternas egna kännetecken och en förskjutning i stilideal som inträffade under den period som Änggården byggdes, från nationalromantik via 20-talsklassicism till funkis.

Radhuset slår igenom

På 1920-talet var radhus som boendeform ett nytt inslag i städerna. Vid Änggårdsplatsen uppfördes ett av de första radhusen i Göteborg. Längan började byggas 1915 och kallas ”engelska längan” på grund av det brittiska inslaget med putsade fasader, höga branta tak och småspröjsade fönster.

Radhusen söder om Botaniska trädgården byggdes från 1922 och en bit in på 1930-talet. Varje port, fönster och fasad har alldeles egna och fantasifulla dekorationer som pelare, balkonger, utsnidade tandsnittsfriser och girlanger. De senare radhusen från 1930-talet uppvisar istället en mer sparsmakad och stilren funktionalism med släta fasader och små skärmtak över porten i funkisstil. Utmärkande för Änggården är husens olika ljusa pasteller som går fint samman med de omgivande trädgårdarna: blått, grön, rosa och gula nyanser för att nämna några. 

Fornnordiska villor

Norr om Botaniska trädgården ligger stora trävillor i nationalromantisk stil på generösa tomter längs Apotekargatan, Malmgårdsgatan och Askimsgatan. Villorna här uppfördes mellan 1915-1922 av välbeställda direktörer, professorer och handelsmän, vilket delvis kan förklaras med de höga byggkostnaderna under krigsåren. Uttrycket är rustikt och påtagligt influerat av fornnordiska ideal. I samband med att villorna stod klara öppnade Botaniska trädgården upp sina portar för allmänheten år 1919.

Stora och Lilla Änggården

Änggården var en gång namnet på en kronogård som låg här på 1600-talet och som var boställe för en så kallad ängvaktare som såg efter viltet och skogen på markerna. Gården styckades upp under 1700-talet i Stora och Lilla Änggården. Huvudbyggnaden till Stora Änggården uppfördes som sommarbostad av göteborgsfamiljen Grén och ligger fortfarande kvar i Botaniska trädgården.

Både Stora och Lilla Änggården övertogs av sonen, apotekaren Grén, år 1847. Manbyggnaden till Lilla Änggården är i dag museibyggnad och ligger intill kolonilotterna i södra skogskanten. På sina många resor tog familjen Gren med exotiska träslag som planterades på de omfattande markerna: blodbok, avenbok, valnötsträd, rödblommande kastanj och lärkträd. I Änggårdsbergens naturområde kan man än i dag uppleva en exotisk flora med ovanliga trädslag.