Örgryte

Danska vägen åtta

Wilhelmsberg uppfördes 1868 om totalt 766 kvm i slottsliknande, mäktig nyrenässans!

  • Boarea 610 kvm
  • Biarea 156 kvm
  • Pris 49 000 000 kr
  • Tomtarea 3 378 kvm
  • Karta
Wilhelmsberg är en unik fastighet uppförd 1868 om totalt 766 kvm med 15 vackra rum i slottsliknande, mäktig nyrenässans med kolossalt vackra fasader, tinnar och torn. Byggnaden är ritad av arkitekt Victor von Gegerfelt, känd bland annat för att ha ritat Feskekörkan och det vackra Fröhuset i Trädgårdsföreningen. Intill ligger en garagebyggnad om 80 kvm för fyra bilar i anpassad byggnadsstil. Den parkliknande, friköpta tomten är på 3378 kvm. Byggnaden är välkänd med sitt attraktiva läge på solig södervänd tomt intill Örgryte gamla kyrka. Överlåtelsen sker i bolagsform.

Från smidesgrindarna slingrar sig den grusade vägen upp mellan de höga träden till parkeringen utanför garagebyggnaden. Platsen och byggnaden med parken runt omkring har en påtaglig kontinental känsla.

En bastant stentrappa med tidtypiska smiden välkomnar oss via vindskyddet in till första våningen och hallrummet. Här finns kapprum och gästtoalett samt hissen som tar oss till de fyra våningarna.

Salongen om 55 kvm och 3,7 meter i tak samt med ena kortsidans kolonner vid de välvda hörnen, massiv ekparkett i fiskbensläggning med fris i mahogny och höga fotlister, ger den absoluta känslan av sal. Vackra stuckaturer och en mäktig öppen spis förstärker intrycken. De vackra glasade altandörrarna i väster, för tankarna till trevliga sommarkalas. Biblioteket ligger halvöppet i tornrummet med lika ekparkett och följsamma bokhyllor.

Kanske byggnadens signum, det ljussköna galleriet mellan salongen och matsalen, förbinder sällskapsrummen med varandra. Tre höga, mycket vackra, välvda fönsterpartier med spröjsade pardörrar till de tre balkongerna. Ovan fönstren och dörröppningar dekorerar överstycken som runda väggmålningar. Även här ligger en massiv ekparkett i fiskbensläggning med fris i mahogny, såväl som i det vackra ovala rummet intill.

Matsalen om 40 kvm har massiv ekparkett i vävt mönster med fris i mahogny, höga fotlister och en stor öppen spis. Kolossalt vacker takrosett i diskret, ovanligt utförande och stuckaturer. Ett vackert fönsterparti med en längsgående balkong samt en rund balkong på hörnet. Byggnadens samtliga balkonger har vackra arbetade smiden.

En bred trappa leder upp till övre hallrummet med massiv ekparkett i fiskbensläggning och fin utsikt via det stora fönsterpartiet. Den andra våningen är disponerad med Master bedroom en suite med badkar i tornrummet, dusch och toalett samt utgång till balkong. Våningsplanet erbjuder i övrigt fyra sovrum i olika storlekar och form, ett ovalt arbetsrum samt en separat toalett.

Centralt i källarvåningen finns en trevlig bar och vinkällare med väggfasta bänkar för vinprovning. Välutrustat lantkök med köksö och ljus påkostad skåpinredning med arbetsbänkar i granit på schackrutigt golv. Matplats möblerad med ett tungt ekbord för många personer. Intill ligger tvättstugan med torkrum. Utgång till förgård för grillning med mera. Ett större utrymme kan t ex inredas som gym. Här finns även ett exklusivt badrum med stor Jacuzzi, dusch, handdukstork, toalett samt dubbla handfat. Allt omgärdat av väggar i frilagt tegel kombinerat med snygg mosaik och stora golvklinker. En utmärkt sällskapsdel.

Vi tar hissen till vindsvåningen. Här är inrett med flera loungegrupper och biljardbord. Några takfönster förser våningsplanet med dagsljus.

Efter att ha vandrat genom den 150-åriga byggnaden är det slående hur Victor von Gegerfelt hade elegans och funktion som föredömen för sin fantastiska, arkitektoniska skapelse.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc – vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen!

Övrig information:

  • Tillträde enligt överenskommelse
  • Pantsatt

Rumsbeskrivning:

  • Wilhelmsberg: Förebilden för Wilhelmsberg var ett slott i Normandie, fast det här blev något mindre. Men hade det legat i Frankrike hade det helt säkert kallats för ett slott ändå.

    Den förste att bo i slottet hette Julius Lindström och han hade många strängar på sin lyra. Han var snus- och tobakskung här i Västsverige men han satt också i både kommunalrådet och i riksdagen. Julis Lindström köpte marken 1865 och lät då forsla bort den så kallade Biskopsvillan som då låg på platsen och som idag ligger på Alelundsgatan. Han anlitade arkitekten Victor von Gegerfeldt som också ritat fiskekyrkan och trädgårdsföreningen. 1868 stor det lilla slottet i fransk stil färdigt, en stil som inte var så typisk för 1800-talet utan sneglade mer mot nyrenässansen.

    Julius Lindström och hans familj bodde bara på Wilhelmsberg under somrarna. Då packade de ihop alla möbler från huset på Kungsgatan och fraktade ut dem till sommarslottet. Möbler var dyra men tjänstefolk billigt. Här ute fanns då också en tjänstebostad, en gäststuga och ett vakthus nere vid kyrkan. Dessutom hade de ett eget orangeri, byggt i Paris och importerat till Göteborg.

    Tiden gick och ägarna av Wilhelmsberg avlöste varandra. År 1920 köpte generalkonsul Christian Berner fastigheten, varefter byggnaden moderniserades. När han avled, fanns det inga arvtagare som kunde ta över fastigheten och Wilhelmsberg kom då att ägas av Berners företag som hyrde ut slottet i omgångar. Det var inte riktigt någon som tog ansvar och det blev rätt förfallet här. När slottet 1969 hotades av rivning inköptes det av byggnadsingenjör Sven Nylund. Han såg till att huset kom i bättre form. Ovanvåningen gjorde han också om till kontor som han hyrde ut och så bodde han på det två nedre planen.

    2008 överläts Wilhelmsberg till en ny ägare som försökte att få tillbaka den gamla känslan i slottets 25 rum. Ovanvåningen är idag åter en sovrumsvåning och uppe på vinden som ursprungligen var en plats där det tvättades och hängdes kläder så finns idag lounge och biljardbord. Serveringstrappen går nerifrån köket och upp till matsalen. Genom ett par speglar kunde tjänstefolket se när det var dags att komma med mer mat eller duka av utan att störa de som satt och åt. Nere i köket hade också pigan och köksan varsitt rum intill köket och från köksans rum fanns ett fönster in i köket så hon kunde se om nån kom ner mitt i natten och ville ha något att äta. Idag är köksans gamla rum en tvättstuga och fönstret är bortplockat. I det gamla pannrummet kan man t ex bygga ett gym och den gamla tvättstugan är idag en bar.

    I ägarlängderna återfinns grosshandlarna C. Sirenius, G. Kollberg, G. Lindström samt O. Wallerius. År 1917 lät den sistnämnde göra en omfattande restaurering. Målningarna över galleriets dörrpartier utfördes av Nils Asplund.


    Wilhelmsberg:
Danska vägen åtta

Villan:

  • Byggnadsår 1868
  • Fast.bet. Bö 71:42
  • Uppvärmning Bergvärmepump
  • Byggnadstyp Friliggande villa
  • Säljarens driftskostnader
  • 104544 kr, varav försäkring 12048 kr, renhållningsavgift 4524 kr, el 82200 kr, VA 5772 kr
  • Summa pantbrev 300 000 kr

Byggnad:

  • Byggnadstyp Tvåplanshus med suterrängplan och vind
  • Fasad Tegel
  • Stomme Tegel
  • Fönster 2-glasfönster
  • Bjälklag Trä
  • Utvändigt plåtarbete Koppar
  • Grundmur Sten/tegel
  • Tak Skiffer från Wales samt Plåtis
  • Grundläggning Stenfot
  • Uppvärmning Bergvärmepump
  • Vatten och avlopp Kommunalt vatten, Kommunalt avlopp.

Ansvarig mäklare

Visningar:

Varmt välkommen att kontakta mäklaren för visning.
Danska vägen åtta