Rangeltorpsgatan 41

Antal rum 11 rok
Boarea 228 kvm
Biarea 104 kvm
Tomtarea 257 kvm
Planritning
Karta

Rymlig radhusgavel uppförd 1928 på charmiga Rangeltorpsgatan om 11 rum, 3 kök, 3 badrum och gästtoalett, totalt 332 kvm, vilken kan brukas i 1-3 boenden om så önskas. Balkong och uteplatser i västerlägen. Parkering på tomten. Huset behöver renoveras.

Övrig information:

Tillträde 2026-10-01

Rumsbeskrivning:

När Rangeltorpsgatan nämns är det lätt att tänka på den charm och harmoni alla dessa vackra fasader och trädgårdar ger. Med det höga läget bjuds även fina vyer mot innerstan. Närheten till Delsjö naturreservat är också tilltalande med skogar, promenadvägar och badsjöar.

På Rangeltorpsgatan 41 välkomnar ett stort gavelradhus uppfört 1928 om totalt 332 kvm fördelat på 11 rum, 3 badrum och 3 kök. Huset har stundtals nyttjats för flera boenden men kan lika väl passa för en familj.

Fasaden vittnar om 20-talsklassicismen, en övergång mellan äldre dekorativa stilar och den mer strama funktionalismen. En slags återgång till klassiska ideal, men i modern och avskalad tappning.

Huset känns balanserat. Fönster och entré sitter ordnat och jämnt placerade. Entrédörren är som så ofta mer detaljerad än resten av huset.

Vi går några steg i stentrappan med smidesräcken och in i hallrummet med massiv ekparkett i fiskbensläggning. Här finns ett litet fönster mot gatan. Mellanväggen, en rest från då huset nyttjades som två boenden, kan tas bort och hallrummets originalutförande visar sig fördelaktigt.

Ekparketten fortsätter in i vardagsrummet – ett vackert hörnrum med fönster i två väderstreck, takrosett samt spegelskjutdörrar, med beslag i mässing, till matsalen.

Kanske är matsalen husets signum med massiv ekparkett i fiskbensläggning samt den charmiga glasverandan med vackra spröjsade fönster. I en vinkel ligger köket, ett arbetskök intill matsalen med den så viktiga funktionen för alla måltider.

Intill finns en gästtoalett.

Glasade pardörrar öppnar upp mot tillbyggnaden med ett rum med utgång till terrassen och trädgården. Stenläggningar finns på både öster- och västersidan. Intill finns ett sovrum med garderober och vy mot gatan. Tillbyggnaden har ett charmigt brädgolv.

Från hallrummet går en tidstypisk trappa upp till andra våningen med genomgående brädgolv.

Från övre hallen nås stora sovrummet med garderober och utgång till balkong med vyer över trädgården och mot innerstadens siluetter. Ett vackert hörnrum med fönster i två väderstreck. Intill ligger badrummet med dusch, toalett, handfat, tvättmaskin och torktumlare. Fint kaklat med golvvärme. Fönster mot trädgårdssidan.

Åt öster ligger två sköna sovrum och ett genomgångsrum.

Vi fortsätter en trappa upp till vindsvåningen eller ateljén som den kallas. Planlösningen är öppen med kök, badrum, den stora rumsvolymen med takbjälkar, två takfönster, ett stort 12-luftsfönster på gaveln samt tre vertikala fönster. Här råder ljuset! En finess är loftet, en trappa upp med plats för en skön säng och annan möblering. Ateljévåningens takhöjd är 4,25 meter i nock.

Källarvåningen är inredd med en lägenhet med ett stort rum med ett kök samt sovrum och badrum, snyggt kaklat med golvvärme. I övrigt finns två stora förrådsrum och ett pannrum med bland annat fjärrvärmen.

Familjen har bott i huset i över 50 år, vilket visar på den trivsel huset utstrålar och likaså dess perfekta läge i området och i stan. Huset behöver dock renoveras. Här finns en hel del originaldetaljer i behåll såsom massiva ekparketter, spegeldörrar, listverk, fönster, fönsterbrädor och takrosetter. Även exteriört återfinns detaljer i originalform. Huset har en stor potential med en flexibel planlösning som kan anpassas efter olika behov.

Rangeltorpsgatan ligger i ett område som började bebyggas mer systematiskt under 1920- och 1930-talen. Då utvecklades stadsdelen med villor, radhus och mindre flerbostadshus för tjänstemän och medelklassfamiljer som ville bo nära centrum men med mer luft och grönska än i innerstaden.

Namnet Rangeltorpsgatan tyder på en äldre lokal markhistoria. I Göteborgsområdet har många gatunamn hämtats från tidigare gårdar, torp eller markområden. Rangeltorp var sannolikt ett äldre torp eller marknamn i Örgrytetrakten innan området urbaniserades.

Omgivning:

Allmänt om området Villastad med charm och finess nära Delsjöns naturområde Örgryte inkorporerades i Göteborg 1922 och markerna delades upp i sju delområden som fick namnet efter de gamla gårdarna som legat här: Bö, Skår, Jakobsdal, Kärralund och Torp. Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Numer är området uppskattat för sin närhet till både centrum och sköna naturområden kring Stor och Lilla Delsjön. Stora villor från förra sekelskiftet blandas med radhus och flerbostadshus av senare ålder.

En lantlig idyll i skogskanten till Delsjöområdet ligger den pampiga mangårdsbyggnaden till gården Stora Torp med marker intill Delsjöarna. Stora Torp byggdes år 1844 av David Carnegie och återuppfördes 1873 av dåvarande ägaren konsul Ekman efter en brand. Stora Torp är en av få bevarade större gårdar i Göteborg. I början och mitten av 1800-talet var det flera förmögna familjer som lät uppföra förnäma villor i det lantliga Örgryte, på behagligt avstånd från stadens jäkt. Villorna placerades ofta på ägorna till de äldre gårdarna i Örgryte. Längs Danska Vägen ligger Villa Överås, uppförd av James Dickson år 1861 och Villa Wilhelmsberg från 1870.

Trädgårdsstaden i samband med inkorporeringen 1922 fastställde stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan för Örgryte som anslöt till bebyggelsen i Bagaregården och innehöll mestadels villor, men som delvis kom att ersattas av flerbostadshus och radhus. I Örgryte Trädgårdsstad blev Lilienbergs idéer förverkligade till fullo. Orangerigatan kantas av villor i 1920-talets klassicistiska stil omgivna av grönskande trädgårdar och längs S:t Sigfridsgatan övergår Trädgårdsstaden i radhus. Stadsplanen var inspirerad av 1920-talets ideal med slingrande gator som bjöd på nya utblickar vart man gick. Borta var de räta gator och slutna gårdsrum som präglar stenstadens rutnätsplan. Stor hänsyn togs till topografi och befintlig grönska. Funkis i Skår Längs den böjda Skårsgatan ligger ett trettiotal funkisvillor med vita fasader och kubisk form. Husen byggdes mellan 1937-1947 och Skårsgatan räknas till Göteborgs främsta funkisområde. Även i en nationell kontext är det ett av de tidigaste och mest uppmärksammade funkisområdena i Sverige.

Stadsplanen togs fram av Uno Åhrén som tillträdde som stadsingenjör i Göteborg år 1932. Villor i Kärralund Öster om Bö och Skår ligger Kärralund. Vid Hagelyckegatan, Skillnadsgatan och Welandergatan hittar man flera trävillor i utpräglat nationalromantisk stil uppförda under perioden 1900–1925. De tillhör Kärralunds villastad som anlades av Fastighets AB Kärralund på mark som tillhört den gamla gården Kärralund. I Kärralund finns även en del fina exempel på 1940-talets flerbostadshus. Längs Iskällareliden ligger ett tiotal lamellhus från 1946-1948, utförda i tidstypiskt gult tegel och med åttkantiga fönster. På andra sidan om Delsjöbäcken, längs Anders Zorngatan, ligger fler tidstypiska trevåningshus i gult tegel, fritt placerade och omgivna av öppna gräsytor. Jakobsdal Uppe på höjderna intill S:t Sigfrids plan ligger Jakobsdal med namn efter den tidigare gården på platsen. Jakobsdal är en gömd liten pärla med både vackra hus och närheten till både Skår och centrum. Området består av fyra storgårdskvarter i 5-6 våningar uppförda 1928-32 efter ritningar av bland andra N Olsson och är goda exempel på påkostad tegelarkitektur i den sena klassicismens anda.

Rangeltorpsgatan fyrtioett

Övrig information:

Rumsbeskrivning:

Omgivning:

Ansvarig mäklare

Villan:

Såld:

Är du intresserad av detta hem?