Kvarteren runt omkring

Bagaregården

Nationalromantiska landshövdingehus med mörkbruna träfasader kantar gatorna i Albert Lilienbergs stadsplan från 1911. Bostadsområde som är unikt i sitt slag!

Bagaregården är ett av de mer omtyckta bostadsområdena i östra Göteborg. Det angränsar till Östra Kyrkogården och Strömmensberg och i norr ligger Redbergsplatsen.

Världsunik stadsplan

Bagaregårdens stadsplan fastställdes 1911 som ett av stadsingenjör Albert Lilienbergs tidigaste alster och blev en förebild för andra stadsdelar. Lilienbergs stadsplan fick också internationell uppmärksamhet för sina kvaliteter vid en samtida stadsplaneutställning. Lilienbergs främsta kännetecken syns tydligt i Bagaregården än i dag: vindlande, grönskande gator som följer landskapet och mynnar ut i öppna platsbildningar mellan husen. Uddevallaplatsen, Gustavsplatsen och Viloplatsen bildar små oaser omgivna av landshövdingehus i nationalromantisk stil eller 1920-talsklassicism. Viloplatsen ramas in av landshövdingehus byggda 1919–22 för Göteborgs stad som tjänstemannabostäder.

Husen i den västra delen av Bagaregården är byggda i mellan 1914-1930 och här finns villor och landshövdingehus i storgårdskvarter. De nationalromantiska landshövdingehusens har branta tak med bottenvåningar i handslaget tegel och övervåningar med stående mörkbrun panel, men i stadsdelen syns även landshövdingehus i 1920-talsklassicism. Kvarterens inre delar innehåller gemensamma gårdar med grönytor.

Barnavärn och skola

Flera av husen innehöll olika sociala inrättningar och uppfördes ursprungligen av Göteborgs stad eller av privata stiftelser. Pensionärshemmet med smålägenheter för ensamstående män vid Falkgatan – Uddevallagatan är ett exempel. Strax intill byggdes huset Barnavärn 1916 efter ritningar av H Falkman och G Stendahl med plats för ett 20-tal ogifta mödrar med barn och en barnkrubba. Intill Viloplatsen ligger även Bagaregårdens skola från 1918, en låg byggnad i fin nationalromantik som ritades av arkitekt Johan Jarlén. Ett centralt klocktorn kröner den låga byggnaden med rustik naturstenssockel.

Historisk knutpunkt

Stadsdelen Bagaregården uppkallades efter landeriet med samma namn. Än idag finns huvudbyggnaden från 1700-talet bevarad på kullen intill Bagaregårdsskolan. Vid nuvarande Redbergsplatsen korsades förr två viktiga vägar. Danska vägen/Ånäsvägen ledde söderut, till Danmark och Redbergsvägen/Härlandavägen förde de resande österut mot Alingsås och Stockholm. Omkring mitten av 1800-talet var korsningen en central plats i området med trähusbebyggelse längs nämnda vägar. Östra kyrkogården anlades 1860, då under namnet Nya begravningsplatsen.