Kvarteren runt omkring

Lysekil

I mellersta Bohuslän, längst ut på Stångenäset ligger det gamla fiskesamhället Lysekil. Den första stora sillperioden lade grunden för samhället och Lysekil var troligtvis Norra Bohusläns största fiskeläge med både kyrka och präst.

I mellersta Bohuslän, längst ut på Stångenäset ligger det gamla fiskesamhället Lysekil. Den första stora sillperioden lade grunden för samhället och Lysekil var troligtvis Norra Bohusläns största fiskeläge med både kyrka och präst. Perioder av fattigdom följde när fisket blev sämre men den stora sillperioden under 1700-talets slut ledde till en rejäl befolkningsökning. År 1777 köptes fiskelägets mark upp av 16 invånare, de kallades "Lysekils jordägare" eller "Strandsittarna" och utgjorde en stark maktfaktor i samhället under 1800-talet. Omkring 1870 inträffade ytterligare en god fiskeperiod och sillhanteringen sysselsatte nästan hela befolkningen. År 1900 blev Lysekil stad men först 1904 köptes marken in.

Konsul Mollén var en av de mer betydande personerna i Lysekil. Den moderna badhusrörelsen var han snabb att haka på och Lysekil blev badort. År 1847 startades rörelsen där bröstsjuka skulle inandas hälsobringande sjöluft. I Strömstad och Grebbestad använde man gyttjebad för hälsoeffekt så i Lysekil blev det tången som lyftes fram. Att bada i, dricka tillsammans med varmt havsvatten och att sova på - madrasserna var stoppade med tång. Mollén öppnade eget apotek med diverse hemgjorda dekokter mot bland annat vansinne och reumatism. Den första badinrättningen bestod av ruffen från det förlista fartyget "Triton" vid stranden i Rosviken, här inreddes två badrum till varmbadhus. Badkaren bestod av trälådor som sänkts ner i marken och här fanns även ett kallbadhus för damer. Byggnationen utvidgades i omgångar och ett societetshus tillkom liksom ytterligare ruffar och en "frisk-gymnastik-inrättning" med gungor och repstegar. Besökarna bodde vanligtvis inkvarterade hos lokalbefolkningen och åt på en av samhällets två restauranger. Kvällstid kunde de förslagsvis promenera eller fiska, det var ingen fara att man "fördansade sig" som på andra badorter. En nyare del av samhället "Nya Köpingen" uppfördes under 1840-talet utmed Kungsgatan. Här byggdes hantverkar- och köpmannahus med möjlighet till uthyrning av rum eller lägenhet under sommarhalvåret.

Medicini kandidat Carl Curman knöts till badorten och mellan åren 1859-1913 satte han sin prägel både på verksamheten och på byggnaderna. Curman hade sitt vinterhem i huvudstaden och familjens societetsumgänge besökte gärna badorten sommartid. Under mitten av 1800-talets trafikerades Lysekil dagligen av fem ångbåtar från Göteborg, Stockholm och Oslo. År 1913 anlades järnväg.

Under 1870-talet uppfördes de Curmanska villorna för familjens egen del. Carl hade som ung fotvandrat i Norge och härifrån hämtades mycket inspiration till Storstugan och den senare Lillstugan. Trähusen har utkragade balkonger och går i fornnordisk stil med drakdekorationer. Villorna är tydliga exempel på den fosterlandsvurm inom kultur och arkitektur som några år senare blev basen för Nationalromantiken.

Stångehuvud är idag naturreservat vilket vi har Carls fru Calla Curman att tacka för. De röda granitklipporna, rundade av inlandsisen, låg henne varmt om hjärtat. Hon räddade dem undan stenindustrin genom att köpa upp området bit för bit, ofta via ombud. Därefter skänktes Stångehuvud till Kungliga Vetenskapsakademien för bevarande.