Kvarteren runt omkring

Majorna

Majorna är landshövdingehusens stadsdel. Få andra områden i Göteborg har en så omfattande bebyggelse med landshövdingehus i många olika arkitekturstilar efter vad som var på modet vid uppförandet.

Majorna är en stadsdel rik på både kultur, restauranger och caféer med en stämning som bäst beskrivs som gemytlig och genuint avslappnad. Unika antikaffärer och loppisar ligger tätt. Havet känns aldrig långt borta och ned till Klippan och Röda sten är det en kort promenad. Åt andra hållet ligger Slottsskogen för motion och härligt parkliv.

Stadsdelen Majorna angränsar till Göta Älv i norr, Masthugget i öster, Slottsskogen i söder och Kungsladugård i väster. Det som i dag räknas till Majorna var under lång tid en del av Älvsborgs Kungsladugård som före 1868 lydde under Älvsborgs slott. I ägorna ingick även nuvarande stadsdelarna Kungsladugård och Sandarna samt Slottsskogen. År 1868 inkorporerades Älvsborgs Kungsladugård i Göteborg och kort därefter kom en stadsplan som reglerade byggandet.

Landshövdingehusens mecka

Utbyggnationen av landshövdingehus startade i de norra delarna av Majorna mellan åren 1880 och 1910. Karl Johansgatan blev ett huvudstråk men den äldre Allmänna vägen behölls. De tidiga landshövdingehusen byggdes i rätvinkliga kvarter med små kringbyggda gårdar och med fasader i nyrenässans. Under samma tid uppfördes dessutom skolor, badhus och bryggeriet Kronan. Under nästa etapp, 1910-35, byggdes landshövdingehusen kring oregelbundet utformade storgårdskvarter enligt en plan av stadsingenjör Albert Lilienberg. Exempel på sådana hittar vi bl. a. söder om Amiralitetsgatan. Landshövdingehus från den tiden fick fasader i nationalromantisk stil, 20-talsklassicism och från slutet av perioden finns även exempel på funktionalism. Mycket av den äldsta bebyggelsen från den första utbyggnadsperioden revs och ersattes med moderna bostadshus under 1960-talets saneringsvåg.

En förstad för sjöfolket

Majorna har en ännu äldre historia. De äldsta delarna kring Stigbergstorget växte fram som en förstad till Göteborg redan på 1600-talet. En stor del av hamn- och varvsverksamheten bedrevs i närheten av Majorna eftersom den inre delen av älven ännu inte hade muddrats och var för grund för stora skepp. Där Stigbergskajen ligger idag låg det Gamla Varvet och ute vid Klippan lastade Ostindiska kompaniets skepp av sina varor. Vid Klippan fanns även Carnegiebrukets lilla samhälle med fabriker och bostäder för de anställda. Längs den gamla landsvägen västerut, i dag med namnet Allmänna vägen, bosatte sig sjömän, timmermän och båtbyggare i små enkla stugor placerade i klungor. I Gathenhielmska kulturreservatet vid Stigbergstorget går att beskåda hur dessa tidiga hus en gång såg ut. Det är det sista bevarade området i Göteborg med små friliggande trähus från tiden före 1800-talets mitt.