• Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
Vasastaden

Götabergsgatan sexton

Lgh 5. LILLA GÖTABERGSTREAN - Vitt. Balkong mot gården. Utsikt mot parken.

  • Antal rum 2,5 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 79 kvm
  • Våningsplan 2 av 7
  • Hiss Ja
  • Karta
Med adress på Götabergsgatan har man promenadavstånd till fler än 80 restauranger. Och bara några steg över till stadens vackraste park. Innanför dörren möts man av en hyperplanerad bostad med fokus på form, funktion, färg och finess. De vita kulörerna på väggar, snickerier och tak varierar för att skapa djup och kontrast. Även de charmiga trägolven är behandlade med vitlut.

Det lindblomsgröna köket och det vita vardagsrummet känns som en välplanerad och oupplöslig helhet med höga pardörrar emellan. Via höga fönsterpartier slipper ljus och livsglädje in året om, dag efter dag. Åt andra hållet ligger två sköna sovrum med garderober och gårdsutsikt. Det ena möbleras bäst med en säng, medan det andra har plats för två. Det större sovrummet har även en balkong mot gården.

Badrummet nås från hallen, som har goda förvaringsytor genom platsbyggda garderober.

VASAGATAN TRETTIOTRE / GÖTABERGSGATAN SEXTON

En gränslöst vacker klenod från 1890 får med varsam hand nytt liv via ett unikt ombyggnadsprojekt i vilket 30 kolossalt vackra lägenheter erbjuder ett hypermodernt boende med största möjliga respekt för allt bevarat original. Se fasadens dekorativa detaljer. Se trapphuset med dess dekorationer och takmålningen högst upp. Lägenheterna har varierande boareor mellan 72 - 171 kvm. Takhöjderna är 3 - 3,5 meter i originalplanen och vindslägenheterna som högst 3 meter. Många av lägenheterna har öppna spisar och balkonger. Alla har snygga kök och badrum. Huset ritades av arkitekt Ernst Krüger. Den stolta byggnaden huserar på hörnet Götabergsgatan 16 och Vasagatan 33 i den för stadsdelen så tidstypiska byggnadsstilen vi kallar nyrenässans. Det råder ingen tvekan om att byggnaden uppfördes som för att synas. Läget i kanten av Vasaparken och ett hus från Röhsska museet är idag som då, något av det bästa staden erbjuder.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen!