• Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
  • Änggårdsgatan 46
    Änggårdsgatan 46
Änggården

Änggårdsgatan fyrtiosex

Charmig lägenhet om 3 rok, 79 kvm i fint skick med originaldetaljer och tillgång till trädgård.

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 79 kvm
  • Våningsplan 2 av 3
  • Hiss Nej
  • Karta
Charmig lägenhet om 3 rok, 79 kvm i fint skick med skön träkänsla och originaldetaljer på andra våningen i vackert radhus byggt 1926 i Änggården. Stort vardagsrum med massiv ekparkett i fiskbensläggning och utsikt över trädgård med rosenbuskar, äppelträd och Rhododendronberså. Snyggt kök med schackrutigt golv och klassiskt kallskafferi. Två stora sovrum. Fräscht badrum med badkar på lejontassar. Takrosetter. Skänkskåp i original. Spegeldörrar. Förråd och tvättstuga i källaren. Tillgång till mycket trevlig och charmig trädgård. Lugnt läge mitt i den lummiga trädgårdsstaden med Botaniska trädgården, Änggårdsbergen och Slottsskogen intill. Närhet till spårvagnar och bussar. Liten, välskött förening med god ekonomi och låga avgifter. Det finns indraget Gotnet för TV och internet.

Kvarteren omkring

Mitt i Änggården ligger Botaniska trädgården som delar upp stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Intill området ligger populära Slottsskogen och Linnéstaden och österut omgärdar Änggårdsbergen och erbjuder fantastiska möjligheter till stadsnära rekreation och friluftsliv. Få andra stadsdelar i Göteborg har sådan atmosfär som Änggården. Ett stenkast från stadens jäkt och brus kliver du in i en grönskande oas, en miljö som hämtad från 1920-talet.

Trädgårdsstaden Änggården

Änggården innehåller en välbevarad bebyggelse och den ursprungliga tanken med stadsdelen är lika tydlig nu som då. Den som utarbetade planen för Änggården var den dåvarande stadsingenjören i Göteborg, Albert Lilienberg, välkänd både i och utanför Göteborg. Lilienberg hade en förkärlek för trädgårdsstaden som stadsideal och Änggården präglas av hans idéer.

Lilienberg var noggrann med kommunikationen mellan hus och gata och accentuerade detta genom att låta miljön kring husen vara en lika viktig del som husen själva. Gatorna kröker sig mjukt och öppnar upp sig i små platsbildningar omslutna av radhus. Prunkande trädgårdar och förgårdar är en röd tråd som binder samman miljön. Radhusen skapar harmoni och bidrar till upplevelsen.

Vid en första anblick slås man av den enhetliga stilen i området, men tittar man närmare kan man lägga märke till de individuella detaljer som utmärker varje enskilt hus i längorna. Bakom ritningarna finns välkända arkitekter från den tiden: Arvid Bjerke, Ernst Torulf, Uno Åhrén, Ingrid Wallberg och Nils Olsson. Färgsättning och fasaddetaljer avslöjar både arkitekternas egna kännetecken och en förskjutning i stilideal som inträffade under den period som Änggården byggdes, från nationalromantik via 20-talsklassicism till funkis.

Radhuset slår igenom

På 1920-talet var radhus som boendeform ett nytt inslag i städerna. Vid Änggårdsplatsen uppfördes ett av de första radhusen i Göteborg. Längan började byggas 1915 och kallas ”engelska längan” på grund av det brittiska inslaget med putsade fasader, höga branta tak och småspröjsade fönster.

Radhusen söder om Botaniska trädgården byggdes från 1922 och en bit in på 1930-talet. Varje port, fönster och fasad har alldeles egna och fantasifulla dekorationer som pelare, balkonger, utsnidade tandsnittsfriser och girlanger. De senare radhusen från 1930-talet uppvisar istället en mer sparsmakad och stilren funktionalism med släta fasader och små skärmtak över porten i funkisstil. Utmärkande för Änggården är husens olika ljusa pasteller som går fint samman med de omgivande trädgårdarna: blått, grön, rosa och gula nyanser för att nämna några. 

Fornnordiska villor

Norr om Botaniska trädgården ligger stora trävillor i nationalromantisk stil på generösa tomter längs Apotekargatan, Malmgårdsgatan och Askimsgatan. Villorna här uppfördes mellan 1915-1922 av välbeställda direktörer, professorer och handelsmän, vilket delvis kan förklaras med de höga byggkostnaderna under krigsåren. Uttrycket är rustikt och påtagligt influerat av fornnordiska ideal. I samband med att villorna stod klara öppnade Botaniska trädgården upp sina portar för allmänheten år 1919.

Stora och Lilla Änggården

Änggården var en gång namnet på en kronogård som låg här på 1600-talet och som var boställe för en så kallad ängvaktare som såg efter viltet och skogen på markerna. Gården styckades upp under 1700-talet i Stora och Lilla Änggården. Huvudbyggnaden till Stora Änggården uppfördes som sommarbostad av göteborgsfamiljen Grén och ligger fortfarande kvar i Botaniska trädgården.

Både Stora och Lilla Änggården övertogs av sonen, apotekaren Grén, år 1847. Manbyggnaden till Lilla Änggården är i dag museibyggnad och ligger intill kolonilotterna i södra skogskanten. På sina många resor tog familjen Gren med exotiska träslag som planterades på de omfattande markerna: blodbok, avenbok, valnötsträd, rödblommande kastanj och lärkträd. I Änggårdsbergens naturområde kan man än i dag uppleva en exotisk flora med ovanliga trädslag. 

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Änggårdsgatan 46

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 37,799 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1926
  • Byggnadsstil 1920-talets klassicism
  • Energiprestanda 89 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Tomas Ahre

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Änggårdsgatan 46