• Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
  • Änggårdsgatan 48
    Änggårdsgatan 48
Änggården

Änggårdsgatan fyrtioåtta

ÄNGGÅRDEN GAVELLÄGENHET OM 4 ROK MED TRÄDGÅRDSTERRASS

  • Antal rum 4 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 93 kvm
  • Biarea 25 kvm
  • Våningsplan 1 av 2
  • Hiss Nej
  • Karta

ÄNGGÅRDEN
En allé av magnoliaträd markerar infarten till Änggården. Området framstår som en idyllisk, barnvänlig oas i storstaden. Kännetecknande för Änggården är dess vackra trähus i olika kulörer, prunkande trädgårdar och eleganta snickeridetaljer. I området finns bland annat en livsmedelsbutik och tre förskolor. Vidare finns utmärkta kommunikationer med spårvagn och buss.
Mitt i området ligger Botaniska trädgården som delar upp trädgårdsstaden i två delar – främre Änggården i norr och Änggården i söder. Bebyggelsen i främre Änggården härrör från omkring sekelskiftet 1800/1900. Änggårdens radhus är till större delen uppförda under 1920-talet och dess ivllor byggdes mellan 1950 och 1965. Eftersom det intilliggande Änggårdsbergen öster m stadsdelen är klassat som naturreservat, är området skyddat från fortsatt exploatering.

KLASSICISMENS
Klassicismen har sköljt som vågsvall gång på gång genom stilhistorien. Omkring 1920 var det åter dags att söka sig till de klassiska idealen. 20-talets inredningsstil benämns ofta ”Art déco” efter franskans ”Artdécoratif”. Lyx och elegans präglade tidens inredningar.

FUNKTIONALISM
Eller funkis, är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- & 30-talet. Benämningen används ibland för hela den moderna epoken fram till postmodernismens genombrott under 1970-talet. Stockholmsutställningen 1930 betraktas allmänt för genombrottet av den funktionalistiska stilen i Sverige.
Funktionalismen är en av modernismens olika yttringar. Arkitektur runt om i världen började under 1920-talet använda helt nya formspråk och förkastade därmed helt traditionellt arkitekturtänkande och de historiska stilarna. Byggnader skulle enligt de funktionalistiska doktrinerna utformas helt och hållet utifrån sin funktion.
Från arkitekturen spred sig den funktionalistiska idén till gestaltningen av bruksföremål som möbler, glas, keramik, metall, textil och slutligen till industridesignen. Många föremål har blivit klassiker, exempelvis Wilhelm Wagenfelds bordslampa WG24 eller Ludwig Mies van der Rohes och Marcel Breuers berömda stålrörsmöbel.

Kvarteren omkring

Mitt i Änggården ligger Botaniska trädgården som delar upp stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Intill området ligger populära Slottsskogen och Linnéstaden och österut omgärdar Änggårdsbergen och erbjuder fantastiska möjligheter till stadsnära rekreation och friluftsliv. Få andra stadsdelar i Göteborg har sådan atmosfär som Änggården. Ett stenkast från stadens jäkt och brus kliver du in i en grönskande oas, en miljö som hämtad från 1920-talet.

Trädgårdsstaden Änggården

Änggården innehåller en välbevarad bebyggelse och den ursprungliga tanken med stadsdelen är lika tydlig nu som då. Den som utarbetade planen för Änggården var den dåvarande stadsingenjören i Göteborg, Albert Lilienberg, välkänd både i och utanför Göteborg. Lilienberg hade en förkärlek för trädgårdsstaden som stadsideal och Änggården präglas av hans idéer.

Lilienberg var noggrann med kommunikationen mellan hus och gata och accentuerade detta genom att låta miljön kring husen vara en lika viktig del som husen själva. Gatorna kröker sig mjukt och öppnar upp sig i små platsbildningar omslutna av radhus. Prunkande trädgårdar och förgårdar är en röd tråd som binder samman miljön. Radhusen skapar harmoni och bidrar till upplevelsen.

Vid en första anblick slås man av den enhetliga stilen i området, men tittar man närmare kan man lägga märke till de individuella detaljer som utmärker varje enskilt hus i längorna. Bakom ritningarna finns välkända arkitekter från den tiden: Arvid Bjerke, Ernst Torulf, Uno Åhrén, Ingrid Wallberg och Nils Olsson. Färgsättning och fasaddetaljer avslöjar både arkitekternas egna kännetecken och en förskjutning i stilideal som inträffade under den period som Änggården byggdes, från nationalromantik via 20-talsklassicism till funkis.

Radhuset slår igenom

På 1920-talet var radhus som boendeform ett nytt inslag i städerna. Vid Änggårdsplatsen uppfördes ett av de första radhusen i Göteborg. Längan började byggas 1915 och kallas ”engelska längan” på grund av det brittiska inslaget med putsade fasader, höga branta tak och småspröjsade fönster.

Radhusen söder om Botaniska trädgården byggdes från 1922 och en bit in på 1930-talet. Varje port, fönster och fasad har alldeles egna och fantasifulla dekorationer som pelare, balkonger, utsnidade tandsnittsfriser och girlanger. De senare radhusen från 1930-talet uppvisar istället en mer sparsmakad och stilren funktionalism med släta fasader och små skärmtak över porten i funkisstil. Utmärkande för Änggården är husens olika ljusa pasteller som går fint samman med de omgivande trädgårdarna: blått, grön, rosa och gula nyanser för att nämna några. 

Fornnordiska villor

Norr om Botaniska trädgården ligger stora trävillor i nationalromantisk stil på generösa tomter längs Apotekargatan, Malmgårdsgatan och Askimsgatan. Villorna här uppfördes mellan 1915-1922 av välbeställda direktörer, professorer och handelsmän, vilket delvis kan förklaras med de höga byggkostnaderna under krigsåren. Uttrycket är rustikt och påtagligt influerat av fornnordiska ideal. I samband med att villorna stod klara öppnade Botaniska trädgården upp sina portar för allmänheten år 1919.

Stora och Lilla Änggården

Änggården var en gång namnet på en kronogård som låg här på 1600-talet och som var boställe för en så kallad ängvaktare som såg efter viltet och skogen på markerna. Gården styckades upp under 1700-talet i Stora och Lilla Änggården. Huvudbyggnaden till Stora Änggården uppfördes som sommarbostad av göteborgsfamiljen Grén och ligger fortfarande kvar i Botaniska trädgården.

Både Stora och Lilla Änggården övertogs av sonen, apotekaren Grén, år 1847. Manbyggnaden till Lilla Änggården är i dag museibyggnad och ligger intill kolonilotterna i södra skogskanten. På sina många resor tog familjen Gren med exotiska träslag som planterades på de omfattande markerna: blodbok, avenbok, valnötsträd, rödblommande kastanj och lärkträd. I Änggårdsbergens naturområde kan man än i dag uppleva en exotisk flora med ovanliga trädslag.