• Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
  • Aschebergsgatan 35
    Aschebergsgatan 35
Vasastaden

Aschebergsgatan trettiofem

VASAVÅNING OM SEX RUM OCH KÖK I NATIONALROMANTISK HÖGFORM!

Deluxe
  • Antal rum 5,5 rok
  • Boarea 210 kvm
  • Våningsplan 2 av 5
  • Hiss Nej
  • Karta
En Vasavåning i all sin prakt! Fem rum, kammare och möblerbart hallrum i nationalromantisk högform. 210 kvadrat upplevelserik planlösning med originaldetaljer och modern design i sällsynt vacker balans. Tre sällskapsrum i fil mot gatan och tre sovrum mot gården. Vardagsrummet i mitten med sin tornformade utbyggnad, s k karnap, tillsammans med de vackra fönsterpartierna gör stort intryck. Matsalen med balkong mot gatan och biblioteket kompletterar med sina storslagenheter. Köket i vågad form ger fin kontrast till skänkskåp, skafferi och bakbänk i original. Öppen spis och två bakonger. Allt i väl avvägd färgsättning med massiva ekparketter i fiskbensläggning och rustika brädgolv i sovrum och kök. Byggnadshistoria och modern livskvalitet!

Den stolta byggnaden på hörnet Aschebergsgatan Trettiofem och Erik Dahlbergstrappan uppfördes 1914 som för att synas och ge intryck i stadsbilden. Undergrund är berg.

Via förträdgårdens Rhododendronbuskar till den vackra glasade ekporten. Sevärd foajé med vindfång. Oförstört original skapar aktning och trivsel. Ta hissen två våningar upp i det vackra trapphuset. Även entrédörren är ett stycke byggnadshistoria att ta del av.

Fantastiskt hallrum med massiv ekparkett i fiskbensläggning som mynnar ut i övriga rum. Hallrummet är mycket välkomnande med en absolut möblerbar storlek, öppningarna till passage och matsal samt det vackra, spröjsade fönsterpartiet mot köket.

Via högt och djupt dörrvalv nås matsalen med ett vackert, vitt och spröjsat, trefönsterparti i vilket mellersta delen är balkongdörren. Originalsmide och förmiddagssol. Matsalen har en sådan volym att den rymmer det största matsalsbord. Högt och brett valv med spegelskjutdörrar till rummet intill.
Det tredje sällskapsrummet har ett stort sexluftsfönsterparti i lika vackert utförande som i övriga rum. Klassiska snedställda väggar i bakkant vittnar om att det var matsalen i originalutförandet med öppning till serveringsgången på klassiskt vis. Idag används rummet som arbets- och TV-rum. Fortsatt lika vackra parketter.

Det stora sovrummet ligger knäpptyst mot gården har ett charmigt trägolv, tidstypiska hörngarderober och utgång till stor, nyligen byggd gårdsbalkong med skönt läge.

Badrummet intill är mycket snyggt inrett i mosaik, glas, krom och detaljer i ek. Badkar, vägghängd toalett, handfat, handdukstork och golvvärme.
De två andra sovrummen ligger intill mot gården varav det ena är den gamla jungfrukammaren. Charmiga trägolv och gårdsvyer.

Köket har förstås den klassiska placeringen mot gården och en modern form i vacker balans med skåpinredningar i original. I fint renoverat skick finns skänkskåp, kallskafferi och bakbänk som goda minnen från den gamla tiden. Platsbyggda snickerier matchar med pärlspont, rostfritt och valnöt. Med delvis vågform ges köket en ovanlig och skön känsla. Makiner från Miele. Ett barfotavänligt trägolv bidrar till atmosfären. Trevlig matplats och köksentré. Här syns även det fantastiska fönsterpartiet som vetter mot hallrummet.

Till våningen hör ett stort vindsförråd och ett litet källarförråd.

Det här är en våning som i sitt utförande erbjuder byggnadshistoria och boende med hög livskvalitet i vacker balans.

Utbyggnadsplanen för Vasastaden fastställdes 1866. I den skrevs "att ingen annan del erbjuder för uppförandet av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet". Stenstaden i Göteborg är fantastisk på många sätt. Det är en av de bäst bevarade stadsmiljöerna i Sverige från perioden 1870-1920.

Nationalromantiken var en intellektuell och estetisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalromantiken var de konstnärliga uttrycken för nationalismen och förekom i de flesta länder i Europa från början av 1800-talet och fram till realismen. Natur och landsbygd hyllas, liksom den egna staten. Både Skansen och Nationalmuseum i Stockholm skapades under den nationalromantiska perioden i Sverige.

Med nationalismens födelse och vurmen för nationalstaten i början av 1800-talet föds den egentliga nationalromantiken, till att börja med främst inom litteratur och musik. Inom arkitektur och konst var de klassicistiska idealen så starka, att det var först framåt mitten av 1800-talet som de började luckras upp.

Det nationalromantiska Sverige hämtade sina förebilder i äldre svensk arkitektur, till exempel allmogestil, vasatidens slott eller stormaktstidens barock. Material som trä, tegel och natursten var vanliga. Städernas hus hade ofta tegel eller puts, medan villor och egnahem ofta hade fasader i tjärat eller rödfärgat trä med tätspröjsade fönster. Knutar, foder och fönster målades vita, bruna eller gröna. Takfallen var ofta branta och brutna med kupor. Asymmetrisk planlösning var vanligt.

Många villastäder kom till under nationalromantiken. Många villor från denna tid visar en blandning av olika stilar. En del av byggnaderna som tillkom i villastäderna under denna period hade inslag av tidigare snickarglädje, schweizerstil och även senare jugendarkitektur.

Under 1910-talet blev jugendstilen omodern och ersattes av en stramare stil med klassicistiska drag (även kallad tjugotalsklassicism eller Swedish grace). Få områden har hus i enbart nationalromantisk stil men Lärkstaden i Stockholm tillhör ett område med utpräglad nationalromantisk stil. Goda exempel i Göteborg är Feskekôrka 1874, Masthuggskyrkan 1914 och Röhsska museet 1914. Det goda hemmet blev en symbol för det enkla och goda sättet att leva sitt liv. Den konstnär som blivit mest känd för sådana bilder av hemmet är Carl Larsson.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.