• Aschebergsgatan 5
    Aschebergsgatan 5
Vasastaden

Aschebergsgatan fem

VACKER OCH STÄMNINGSFYLLD VASAVÅNING OM 5 ROK MED ÖPPEN SPIS OCH BALKONG PÅ FEMTE VÅNING!

  • Antal rum 5 rok, varav 3 sovrum
  • Boarea 165 kvm
  • Våningsplan 5 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
Enastående vacker och stämningsfylld Vasavåning om 165 kvadrat i disposition om fem rum och kök på femte våning i stolt byggnad uppförd 1885 på berg i tidens vackra ideal - nyrenässans.

Tre rum i fil med fem höga, välrenoverade fönsterpartier och sköna utsikter över Vasaparken. Ett av sällskapsrummen har öppen spis i funktion. Kolossalt vackra originaldetaljer i massiva ekparketter, fotlister, djupa dörrvalv, höga spegeldörrar i par, stuckaturer och takrosetter för att inte tala om entrépartiets oförstörda original.

Två sovrum mot gården. Badrum, separat tvättpelare och gästtoalett. Stort gemytligt kök med köksentré och hiss mot gården. Balkong med kvällssol. Högt, soligt läge i välskött och lågt belånad förening. Mitt i emot Vasaparken, mitt i staden!

Utbyggnadsplanen för Vasastaden fastställdes 1866. I den skrevs "att ingen annan del erbjuder för uppförandet av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet".

Aschebergsgatan är nära på en kilometer lång och på nummer Fem uppfördes en stolt byggnad i sann nyrenässans år 1885 i den tidens ideal och elegans. Förrförra seklet helt enkelt.

2002 har en ny hiss installerats på gården. Det vackra trapphuset rekommenderas dock. Dekorerat för nära 130 år sedan med vackra smiden, lyktstolpar och handledare, sköna steg i marmor med avsatser i schackrutig klinker, marmoreringar och entrédörrpartier i kolossalt vackert utförande.

På femte planet och via en av pardörrarna är vi inne i tamburen. En klädkammare i original samt två moderna garderober. Ekparketten mynnar ut i resten av den ljusa våningen färgsatt i brutet vitt och en takhöjd strax över tre meter.

Härifrån nås ett av sovrummen. Stort nog för dubbelsäng och med ett högt fönster mot gården. Knäpptyst.

Hallrummet en bit in har två garderober, en klädkammare och gästtoalett.

Det första rummet, av de tre i fil, är salongen med massiv ekparkett i fiskbensläggning, stuckaturer, takrosett och två höga fönsterpartier med utsikt över Vasaparken. Att följa årstidernas skiftningar mitt inne i city, är en förmån som denna våning har. Salongen används idag som Master bedroom. De tre rummen i fil har en stämningsfull genomsyn med höga spegeldörrar i par i de djupa dörrvalven.

Matsalen med massiv ekparkett i fiskbensläggning, stuckaturer, takrosett och ett högt fönsterpartier med utsikt över Vasaparken. En given plats för vardagsfester och högtidliga kalas.

Vardagsrummet om trettiofem kvadrat med massiv ekparkett i fiskbensläggning, stuckaturer, takrosett och två höga fönsterpartier med utsikt över Vasaparken. En hörnplacerad öppen spis bidrar till den gemytliga stämningen. De tre rummen i fil rymmer åttio kvadrat sällskapsyta om så önskas.

Köket ligger klassiskt mot gården med klinkergolv i ljus beige, skåpinredning i vitt, arbetsbänkar i granit och rostfria maskiner. Spis med el- & gashäll (stadsgas) och köksfläkt. Kyl, frys och diskmaskin. Föreningen har installerat hälsosam vattenvirvlare för ökad syresättning av vattnet. Görs direkt på huvudvattenledningen. Köket har plats för ett rejält matbord samt utgång till en kvällssolsbalkong via en helt glasad dörr. Köksingång från kökstrapphuset. Härifrån tar man hissen ner till gården.

Intill ligger det tredje sovrummet. Det minsta av dem men stort nog för en dubbelsäng om man så önskar. Här finns även en garderob. Sen finns det inte mycket kvar men ändå.

Från kökspassagen nås badrummet med glasad duschhörna, toalett och handfat. Rymligt med kakel och klinkergolv. Intill finns en klädkammare och en tvättpelare (2012) i ett separat utrymme.

Den gemensamma tvättstugan ligger i källaren och har två stora tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp och mangel.

Källarförråd om 5-6 kvadrat.

En stämningsfull och vacker våning med ett riktigt bra läge på femte våning vid den vackra Vasaparken. Mitt i staden.

Aschebergsgatan ligger i fyra stadsdelar - Vasastaden, Johanneberg, Landala och Lorensberg. Gatan har namngivits till minne av guvernören och fältherren, greve Rutger von Ascheberg (1621-1693).

Vasaparken upptar ett helt kvarter och ligger i en sluttning från Vasagatan i norr upp till Engelbrektsgatan i söder. I öster avgränsas parken av Götabergsgatan och i väster av Aschebergsgatan.

I parkens norra del ligger Göteborgs universitets huvudbyggnad som vetter mot Vasaplatsen. Vasaparken färdigställdes 1892 till en kostnad av 10 525 kronor, men invigdes först 1908 efter att universitetsbyggnaden öppnats.

Vasaplatsen fick sitt namn år 1882, och färdigställdes 1897. Området vid och kring Vasaplatsen kallades för Flygarns Haga, efter poliskommissarien Anders Fredrik Flygare som ännu i slutet av 1850-talet ägde hus på nuvarande Vasaplatsen 9. År 1897 fick Vasaplatsen sin fontän. 1955 invigdes Torgny Segerstedt-monumentet i Vasaplatsens norra del, av landshövding Malte Jacobsson. Monumentet är en tio meter hög, trekantig monolit av granit från Hunnebostrand av konstnären är Ivar Johnsson.

Nyrenässans var en historiserande stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den av återupptagande av ornament och kompositionsprinciper från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal.

Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använder som utgångspunkt. Därför är det svårt att peka ut särskilda företrädare eftersom i princip alla arkitekter verksamma under perioden 1850-1900 ritade främst i nyrenässans. En framstående arkitekt från 1800-talets andra hälft är med andra ord en framstående renässansarkitekt, som även har förmågan att rita i andra historiska stilar parallellt.

Som riktning inom arkitektur spänner nyrenässansen över en mycket stor bredd av olika stilar. Förutom att den har olika utvecklingsskeden bör den även indelas i exempelvis tysk, italiensk, fransk eller holländsk nyrenässans. Det uppstod också blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar.

Sambandet med den stora byggrushen under 1800-talet har gjort att nyrenässansen är den dominerande stilen i exteriörarkitekturen i städernas äldre bebyggelse. Ofta brukar nyrenässansbyggnader från slutet av 1800-talet i folkmun felaktigt kallas "sekelskifteshus", vilket skulle innebära att de vara byggda åren runt 1900 då jugendstilen slog igenom delvis som en motreaktion till nystilarna.

Åren 1862-66 utarbetades en plan, där nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden utgjorde den centrala delen. Marken avsattes till ett exklusivt bostadsområde med stora stenhus, och Kungsportsavenyn, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken blev de viktigaste stråken och platserna. De så kallade hyrespalatsen utmed Kungsportsavenyen anses utgöra exempel på nyrenässansens stadsarkitektur.

På inredningens område kom nyrenässansen främst till uttryck inom möbelkonst, keramik och silversmide. Den hade sitt starkaste fäste i Tyskland och slog på 1870-talet igenom i Sverige, där den fram till sekelskiftet blev den förhärskande matsalsstilen. Möblemangen var vanligen i ek och bestod av en stor, rikt beslagsornamenterad byffé, ett kraftigt bord med utdrag samt raka, högryggade stolar. De ofta boaserade väggarna kunde krönas av en hylla för prydnadssaker, t.ex. kopior av renässanskrus och tallrikar i majolika imitation.
Inom silversmidet uppträdde stilen huvudsakligen i form av beslags- och groteskornament.

För mer information kontakta auktoriserad mäklare Tomas Ahre,
0705 250 650, tomas.ahre@ahre.se

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 12,3 %, 12,35 % av årsavgiften

Byggnaden

  • Byggnadsår 1885
  • Parkering tafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se alternativt 031-368 25 65 för Boendekort i området. Se även www.q-park.se för lediga garageplatser i närområdet. Lediga garageplatser från 1325 kr/mån finns på Thorildsgatan i Viktoriagaraget. se http://ikfab.kjellberg.se/parkering
  • Energiprestanda 126 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.