• Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
  • Birkagatan 18 C
    Birkagatan 18 C
Örgryte

Birkagatan arton C

Här möts du av ett högt gavelläge med ljus från tre väderstreck. Potentialen är enorm.

  • Antal rum 3,5 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 73 kvm
  • Våningsplan 3 av 4
  • Hiss Nej
  • Karta
En riktig folkhemsklassiker som i sitt originalutförande omfattar tre och ett halvt rum och kök. Ett mycket fint boende som behöver hjälp att återfå sin forna glans. Här finns inslag av funkis sammanfattat i välplanerade ytor, goda förvaringsutrymmen och en bra disposition. Genomgående med gavelläge. Våning tre.

Brf Birkagatan 18 säljer nu en av två kvarvarande hyresrätter.

Trappan till tredje våningen. Här möts du av ett högt gavelläge med ljus från tre väderstreck. Potentialen är enorm.

Den gamla planlösningen är omgjord och just nu består boendet av två och ett halvt rum och kök. Med en snabb blick på planlösningen ser den som vill att ordningen enkelt kan återställas till tre och ett halvt rum och kök.

Hallen tar emot med goda avhängningsytor. Övergången till det tidigare matrummet, halvrummet, kommer precis innan vardagsrummet. Platsbyggt linneskåp och klädskåp. Morgonsol genom fönstret.

Köket rakt fram med ett fönster i söderläge och plats för ett mindre matbord.

Åter via matrummet till ett rymligt vardagsrum. Ekparkett i fiskbensläggning med fris. Ett lättmöblerat rum med utgång till balkong i västerläge.

Passagen in till det som kan återställas till sovrum två är idag en klädkammare. Originallösningen, med två platsbyggda garderober, är typisk för tiden då huset byggdes.

Det större sovrummet har plats för dubbelsäng och allt vad mer som behövs. Här finns också en mindre klädkammare.

Tvärs över hallen finns ett helkaklat badrum med plastmatta på golvet. Badkar, tvättställ, handdukstork och wc.

Under plast- och linoleum mattor finns plankgolv. Bilden i bildspelet visar resultat av en lyckad golvslipning i en av grannlägenheterna. Alla fönsterbräden är i sten, men har målats över med snickerifärg för ett antal år sedan. Ett duktig fackman vet hur man tar bort färg, återställer och sköter underhåll.

På Birkagatan bor du i lugna kvarter med mycket grönska och natur runt omkring. Delsjöns friluftsområde med Härlanda Tjärn är endast en kort promenad bort.

Ett utbud av små butiker i närområdet. Livsmedel, blommor och mycket mer. Mycket nära centrum. Cykel eller spårvagn tar dig längre in i staden på bara några minuter.

Vi ses på visning!

HISTOREN OM HUSET
Byggnaden på Birkagatan är byggd 1946 och ligger precis intill den slingrande Delsjöbäcken. Byggnaden ingår i bebyggelsen med lamellhus som ligger utmed vattendraget. Husen som är byggda åren 1944-1945 är fritt placerade och omgivna av luftiga grönytor i enlighet med tidens stadsplaneideal som förespråkade så kallat "hus-i-park". Stadsplanen för området upprättades 1944 av Gunnar Strömbärg och innefattade kvarteren med lamellhusen samt Kärralundsskolan från 1950.

Lamellhusen längs Birkagatans västra del har tegelfasader. Huset vid nr 18 är däremot slätputsat i en ljus nyans som ger en skön funkiskaraktär. Arkitekten bakom ritningarna hette Gunnar Wetterlundh. Man hittar hans arbeten i bostadsområden runt om i staden från 1940-1950-talen, exempelvis lamellhus i tegel på Kalendervägen i Kortedala och i Kallebäck. Ett annat av Wetterlundhs verk ligger ett stenkast bort från Birkagatan på Olbersgatan.

Kvarteren omkring

Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Numer är området uppskattat för sin närhet till både centrum och sköna naturområden kring Stor och Lilla Delsjön. Stora villor från förra sekelskiftet blandas med radhus och flerbostadshus av senare ålder.

En lantlig idyll

I skogskanten till Delsjöområdet ligger den pampiga mangårdsbyggnaden till gården Stora Torp med marker intill Delsjöarna. Stora Torp byggdes år 1844 av David Carnegie och återuppfördes 1873 av dåvarande ägaren konsul Ekman efter en brand. Stora Torp är en av få bevarade större gårdar i Göteborg.

I början och mitten av 1800-talet var det flera förmögna familjer som lät uppföra förnäma villor i det lantliga Örgryte, på behagligt avstånd från stadens jäkt. Villorna placerades ofta på ägorna till de äldre gårdarna i Örgryte. Längs Danska Vägen ligger Villa Överås, uppförd av James Dickson år 1861 och Villa Wilhelmsberg från 1870.

Trädgårdsstaden

I samband med inkorporeringen 1922 fastställde stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan för Örgryte som anslöt till bebyggelsen i Bagaregården och innehöll mestadels villor, men som delvis kom att ersattas av flerbostadshus och radhus. I Örgryte Trädgårdsstad blev Lilienbergs idéer förverkligade till fullo. Orangerigatan kantas av villor i 1920-talets klassicistiska stil omgivna av grönskande trädgårdar och längs S:t Sigfridsgatan övergår Trädgårdsstaden i radhus.

Stadsplanen var inspirerad av 1920-talets ideal med slingrande gator som bjöd på nya utblickar vart man gick. Borta var de räta gator och slutna gårdsrum som präglar stenstadens rutnätsplan. Stor hänsyn togs till topografi och befintlig grönska.

Funkis i Skår

Längs den böjda Skårsgatan ligger ett trettiotal funkisvillor med vita fasader och kubisk form. Husen byggdes mellan 1937-1947 och Skårsgatan räknas till Göteborgs främsta funkisområde. Även i en nationell kontext är det ett av de tidigaste och mest uppmärksammade funkisområdena i Sverige. Stadsplanen togs fram av Uno Åhrén som tillträdde som stadsingenjör i Göteborg år 1932.

Villor i Kärralund

Öster om Bö och Skår ligger Kärralund. Vid Hagelyckegatan, Skillnadsgatan och Welandergatan hittar man flera trävillor i utpräglat nationalromantisk stil uppförda under perioden 1900–1925. De tillhör Kärralunds villastad som anlades av Fastighets AB Kärralund på mark som tillhört den gamla gården Kärralund.

I Kärralund finns även en del fina exempel på 1940-talets flerbostadshus. Längs Iskällareliden ligger ett tiotal lamellhus från 1946-1948, utförda i tidstypiskt gult tegel och med åttkantiga fönster. På andra sidan om Delsjöbäcken, längs Anders Zorngatan, ligger fler tidstypiska trevåningshus i gult tegel, fritt placerade och omgivna av öppna gräsytor. 

Jakobsdal

Uppe på höjderna intill S:t Sigfrids plan ligger Jakobsdal med namn efter den tidigare gården på platsen. Jakobsdal är en gömd liten pärla med både vackra hus och närheten till både Skår och centrum. Området består av fyra storgårdskvarter i 5-6 våningar uppförda 1928-32 efter ritningar av bland andra N Olsson och är goda exempel på påkostad tegelarkitektur i den sena klassicismens anda. 

Arkitekturen

På uppdrag av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen genomfördes år 1933 en stor bostadssocial utredning. Under andra världskriget fortsatte arbetet med en ny bostadspolitik vars fokus var bostaden som social rättighet. Man skulle inte behöva bo fler än två personer per rum, undantaget köket, och till en rimlig hyra.

När kriget så var över satsades det stort för att bygga bort trångboddheten. Tanken var också att byggandet skulle skapa arbetstillfällen och få fart på den inhemska ekonomin. Den befarade arbetslösheten uteblev och bostadsbyggandet kom av sig en aning, trots det uppfördes många hus under åren 1945-60. Målsättningen var att inte bygga specifikt för utsatta grupper och på så vis riskera segregation, utan att med långivning möjliggöra ett kvalitativt byggande för alla. Detta blev känt som ”den svenska modellen”. Även HSB, Svenska Riksbyggen och Kooperativa förbundet (KF) spelade en viktig roll i utvecklingen. Bostadsstandarden höjdes med rinnande varmvatten, centralvärme, wc och bad i lägenheterna.

Exportnäringens omsättning ökade och välfärden byggdes upp, det som Per Albin Hansson kallade Folkhemmet konkretiserades. Utöver bostäder uppfördes också skolor, sjukhus, sporthallar, badhus, biliotek och mycket annat. Byggandet av den goda bostaden föregicks av en mängd undersökningar av befolkningens levnadsvanor och av husmoderns arbete i köket. Man försökte motverka ”den frivilliga trångboddheten” vilken innebar att ett av bostadens rum utgjorde finrum och nästan aldrig användes. Istället ville man lansera allrummet där familjen skulle vistas tillsammans - något som senare löstes genom tevens intåg.

Stadsplanemässigt förändrades byggandet från rader av lamellhus till hus placerade i grupper. Mellan husen fanns stora och grönskande gårdar med fint tillvaratagande av befintlig natur och terräng. Trafikseparering var ytterligare ett nytt grepp i planeringen och innebar att biltrafiken främst leddes utanför bostadsområdet med gång- och cykelvägar inom området. Punkthuset var en annan nyhet för perioden och tillsammans med ny sprängteknik kunde mer svårbebyggda områden tas i anspråk. I Göteborg är Norra Guldheden ett solklart exempel på detta.

Folkhembebyggelsen var en fortsättning på funkisen i så motto att man arbetade vidare på förbättrandet av bostadens funktion och planlösning. Dock skilde sig stilarna åt genom att man återigen önskade mjuka upp formspråket och låta respektive arkitekt sätta sin prägel. Färgintensiteten och variationen i materialval ökade, fönsterbanden slopades till förmån för separata fönster med exempelvis ljust putsad omfattning – en påminnelse om träarkitekturens fönsterfoder. Fasaderna försågs med identitetsskapande mönstermurning, kraftig takfot eller ett åttkantigt fönsterparti. Hushöjderna varierades liksom huskroppens form och placering. Balkongerna drogs gärna in i fasaden för att skapa skuggverkan och variation, till skillnad från den tidigare funkisens monotoni.

Utöver Norra Guldhedens punkthusbebyggelse uppfördes även Södra Guldheden vid denna tid. Det senare utgjorde Göteborgs första försök med trafikseparering kring det stora grönområdet i mitten. Utanför centrala staden finns de flesta folkhemsområdena. Torpa, Kortedala och Kyrkbyn är några exempel.

Birkagatan 18 C

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 6,574 %
  • Uteplats Balkong i soligt västerläge

Byggnaden

  • Byggnadsår 1946
  • Byggnadsstil Folkhemsbygget
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Bredband via Com Hem. Ingår i månadsavgiften.
  • TV Ansluten till kabelnät via Com Hem.
  • Parkering Parkering är gratis på gatan utanför
  • Energiprestanda 140 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Birkagatan 18 C