• Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
  • Burgårdsgatan 10
    Burgårdsgatan 10
Lorensberg

Burgårdsgatan tio

LJUST OCH TYST GÅRDSLÄGE I VÄLSKÖTT FÖRENING MED LÅG AVGIFT

  • Antal rum 1,5 rok
  • Boarea 51 kvm
  • Våningsplan 4 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Trivsam och rymlig gårdsetta med sovalkov bland klassiska kvarter intill Södra Vägen och Avenyn. Fjärde våning i pampiga huset på nummer tio på en av stans bättre adresser. Skönt boende med ett enormt läge mitt i vimlet. Tidstypisk arkitektur. Charmig och samtidigt vacker. All renovering är gjord. Hiss finns. Här finns allt som ger guldkant i vardagen. Välskött och mycket populär förening med låg belåningsgrad och attraherande månadsavgift. Detta är ett hus av bästa slag och hela kvarteret berättar en del av vår stads arkitekturhistoria. Lugnt, gemytligt boende mitt i stadens puls med dess kulturella centrum, affärer, restauranger och kommunikationer åt världens alla håll. Välkomna till Lorensberg.

Entrén ligger inne på gården. Tacksamt med hiss till våning fyra.

Snygg golvklinker med värmeslingor välkomnar redan innanför dörren och löper vidare i mellan hall och kök. Från hallen möter blicken det hänförande vardagsrummet. Tidigt upplever vi den inbjudande rymden.

Ett sällskapsrum av finaste slag. Det höga läget välkomnar västerljuset som sipprar in fint över den oljade ekparketten. Rummets yta i övrigt känns mycket flexibel och ger god plats åt både ett snyggt matbord och en skön sittgrupp. Gästvänligt för stora kalas.

Här är det högt i tak. Hela tre meter. Skönt att väggar och tak precis har målats.

Rogivande sovalkov med plats för den stora dubbelsängen. Väggarna är ljusa även här och på golvet har en behaglig matta lagts in. Bra förvaring med en hel garderobsvägg. Det lugna gårdsläget gör att du kan sova med fönstret öppet.

Klassisk takrosett och höga fotlister minner om 1920-talet. Rummens tak och väggar är målade i brutet vitt i fin kontrast till de vackra golven. Det hänförande ljuset och volymen i rummen förstärker upplevelsen av det höga läget.

Köket är en solskenshistoria. Det är ljusa snickerier från Myresjöskök. Fullutrustat med maskiner från Siemens. Diskmaskin såklart. Integrerat för bästa estetik. Bänkskiva i stenkomposit. Nedsänkt diskho från Blanco. Spotlights för bästa arbetsbelysning. Gott om förvaring och det klassiska kallskafferiet är bevarat. Lorensberg med sina många små specialbutiker gör att du alltid kan ha god mat hemma.

Badrummet är stramt i sitt utförande. Vackert och med överträffande kvalitet. Helkaklade väggar med glasmosaik i behaglig grön ton och en mörkare klinkers på golvet. Allt från Höganäs. Skönt med varma golv och handdukar. Klassiskt porslin förstärker den exklusiva känslan.

I hallen finns en smart arbetsplats med spegel och förvaring i ytterligare en garderob och ett städskåp.

Bästa cityläge bland de attraktiva gatorna i Lorensberg med närhet till Avenyn, Stadsteatern och Evenemangsstråket. Här kan du njuta av livets goda. Påtaglig hemtrevnad men ändå mitt i allt.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar och flyg. Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

Välutrustad tvättstuga finns i markplan.

Till lägenheten hör ett stort vindsförråd.

Cyklar kan placeras på gården.

KVARTEREN RUNT OMKRING - LORENSBERG

Dagens Lorensberg sträcker sig från vallgraven i norr, längs Södra Vägen i öster, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Stadsdelen är uppkallad efter Lorensbergs landeri, ett så kallat nöjesjordbruk, som under 1700-talet låg i den nuvarande Lorensbergsparken. Parken var större då och landeriet var ett av flera i området. Under århundradets andra halva fanns också stora tobaksodlingar i det område som idag korsas av Kungsportsavenyn. Vid 1700-talets slut öppnade ett värdshus på Lorensbergs landeri där de burgna stadsborna kunde förlusta sig och njuta av den lantliga idyllen. År 1823 löste Göteborgs stad in ägorna för att säkerställa dess tillgänglighet som sommarnöje för borgarna, det populära och välrenommerade värdshuset drevs vidare av Winbergskan (Maria Winberg). Området runtom (nuvarande Lorensberg och Vasastaden) tillhörde också staden och nyttjades som betesmark samt för jordbruk.

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgravarna färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk. En stadsplanetävling utlystes och 1866 hade man en färdig plan som sträckte sig från Masthugget till Olskroken. Nuvarande Vasastaden och Lorensberg började byggas först och stora delar av planen genomfördes aldrig. Tongivande i området var redan då Vasaplatsen, Vasagatan, Vasaparken och naturligtvis Kungsportsavenyn. En senare plan inkluderade Stadsteatern och Konserthuset vid Götaplatsen samt Lorensbergs villaområde, utbyggnaderna var färdiga 1935.

Byggandet av de nya stadsdelarna pågick mellan 1868 och 1905 och startade i den norra delen av området. Här skulle stora stenhus uppföras i slutna kvarter och längs raka gator, ett bostadsområde av "hög kvalité" för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans, större delen av både Kungsportsavenyn och Vasagatan färdigställdes. Avenyn var inledningsvis en bostadsgata med hyreshus innehållande stora våningar.

År 1923 gick den stora jubileumsutställningen av stapeln till firande av stadens grundande 300 år tidigare (302 år tidigare, för att vara exakt, utställningen blev något försenad). Vid den nyanlagda Götaplatsen fanns huvudentrén och det nybyggda Konstmuseet liksom en stor del av utställningens provisoriska paviljonger. Arkitekturen var främst klassicistisk med inspiration från Grekland men här fanns även drag av österländskt byggande.

De större våningarna var placerade i gathusen helst på ett hörn, medan de enklare gårdshusen innehöll smålägenheter. Indelningen syns fortfarande tydligt i fasadernas utsmyckning - eller avsaknad därav. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och torrdasset var placerat på gården. I gathusen fanns avloppssystem och rinnande vatten, ibland även badrum för personlig hygien. På 1930-talet fanns WC installerat i både gat- och gårdshus, centralvärme kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. Befolkningen i området förändrades från flerbarnsfamiljer med inneboende tjänstefolk (1905) till äldre par utan hemmavarande barn (1970) och mellan 1930-45 delades flera av de stora våningarna upp i mindre lägenheter. Stenstadens utbredning till trots fanns de sista resterna av områdets äldre trähusbebyggelse kvar längs Södra Vägen ända till 1958. Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn. Stadsplanen med slutna kvarter och raka gator är fortfarande högst avläsbar. Den äldsta kvarvarande byggnaden i området är Johannebergs landeri, idag ett ensamt trähus på en kulle ovanför Korsvägen.

Dagens Lorensberg utgör en del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt. Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker. Götaplatsen ramas in av Stadsteatern, Konstmuseet, Konsthallen och Konserthuset. Här ligger även det nyrenoverade och välbesökta Stadsbiblioteket.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Burgårdsgatan 10

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,347 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1926
  • Uppvärmning Fjärrvärme

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Burgårdsgatan 10