• Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
  • Chalmersgatan 11 A
    Chalmersgatan 11 A
Vasastaden

Chalmersgatan elva A

Charmig Vasavåning om 182 kvadrat. 6 vackra rum och kök.Två badrum. Öppen spis. Balkong. Vån 3/4

  • Antal rum 6 rok
  • Boarea 182 kvm
  • Våningsplan 3 av 4
  • Hiss Ja
  • Karta
Charmig Vasavåning om 182 kvadrat i fint skick i disposition om 6 vackra rum och kök. Tre rum i fil mot gatan, med stuckaturer och takrosetter, varav ett med öppen spis. Vackra ekparketter och väggar strukna i brutet vitt. Takhöjden är strax över tre meter. Två av sovrummen ligger mot gården, varav ett har utgång till balkong. Två badrum och en separat tvättstuga. Köket klassiskt mot gården med plats för rejält matbord. Stort välkomnande hallrum med gårdsvy. Näst överst i för området tidstypisk byggnad i Nyrenässansk stil. Hypercentralt, lugnt läge nära Röhsska Muséet. Parkering.

Utbyggnadsplanen för Vasastaden fastställdes 1866. I den skrevs "att ingen annan del erbjuder för uppförandet av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet". Och visst är det än idag lätt att känna något liknande för stadsdelen när man går där och ser alla vackra fasader och den mäktiga Vasaallén som sträcker sig mellan Kungsportsavenyen och ända bort till Haga.

I höjd med Röhsska Muséet går Chalmersgatan och mellan Vasagatan och Storgatan ligger nummer Elva. Helt lugnt och helt centralt. Den vackra fasaden har dekorerats i tydlig Nyrenässansk stil liksom den glasade originalporten.

I portgången in mot gården tar vi hissen till näst översta våningen. Det stora hallrummet tar emot på bästa sätt. Den härliga volymen ger oss en föraning om vad som komma skall. Ett stort fönsterparti mot gården fyller rummet med ett fint dagsljus. En klädkammare har gott om plats för kläder och skor. En avslappnad sittgrupp skulle kunna göra sig här.

Ett högt och brett valv öppnar upp till den gamla matsalen. Våningens absoluta signum. Ekparketter, väggar i brutet vitt, stuckaturer med eklöv, takrosett, drygt 3 meter i tak och två höga fönsterpartier mot gatan. Här ryms förstås en stor matsalsmöbel. Ett fantastiskt rum för både vardagsfester och högtidliga kalas.

Via ett högt och brett valv ligger vardagsrummet i fil. Stort och vackert med ekparkett, väggar strukna i brutet vitt, stuckaturer och vacker takrosett. Nyligen renoverad öppen spis i ena hörnet. Här ryms en yvig sittgrupp och mer möblering efter önskemål. Vackra väggar att hänga tavlor på.

På andra sidan matsalen och via glasade pardörrar i original, ligger det tredje rummet i fil mot gatan. Ännu ett rymligt rum vilket idag används som Master bedroom. En hel väg med garderober och ett högt fönsterparti mot gatan.

Innanför vardagsrummet och via en passage nås ett av sovrummen mot gården med ett av badrummen intill. I passagen finns även en klädkammare.

Från det stora hallrummet nås det andra badrummet med både dusch och badkar. Intill ligger en separat tvättstuga med tvättpelare från 2014.

Köket ligger klassiskt mot gården och är disponerat med på ena sidan ett effektivt arbetskök och plats för rejält matbord mot andra hållet och gårdsfönstret. Skåpinredning i ljus körsbär och arbetsbänkar i granit. Kompletta maskiner i rostfritt. Induktionshäll 2013, köksfläkt 2014, diskmaskin 2012, hel kyl och frys 2015.

Innanför köket och mot gården finns det tredje sovrummet med garderober och utgång till en större gårdsbalkong. Vy över den charmiga gården.

Till våningen hör ett stort förråd i källaren.

Våningen passar bra för människor som önskar bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i det nya Göteborg och stadens kulturella centrum med affärer, caféer, restauranger, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, Landvetter. Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen!