• Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
  • Daniel Petterssons Gata 4 B
    Daniel Petterssons Gata 4 B
Norra Guldheden

Daniel Petterssons Gata fyra B

Vackra trägolv, platsbyggt originalkök och en balkong i sydvästläge.

  • Antal rum 3 rok
  • Boarea 64 kvm
  • Våningsplan 2 av 3
  • Hiss Nej
  • Karta
Här på våning två, strax ovanför grönskan, ligger en ljus gaveltrea med ett underbart läge i området. Vackra trägolv, platsbyggt originalkök och en balkong i sydvästläge. Originalfönster varsamt renoverade och fina kalkstensskivor till fönsterbräden. Vad kan man mer önska?!

Ett stycke svensk boendehistoria om tre rum och kök. Norra Guldheden byggdes som ett experimentområde till bostadsutställningen Bo Bättre i augusti 1945 och blev en stadsdel där tidens nya idéer om bostadsbyggande prövades.

Stor och möblerbar hall med plats för ytterkläder och skor. Härifrån når du lägenhetens alla rum. Stavparkett i ek på golvet.

Vardagsrummet med sitt för området så karaktäristiska burspråk vetter åt sydväst och är mycket ljust. Idag finns här en stor soffa, soffbord och tvmöbel. Även här ekparkett i original på golvet. Invid det stora fönsterpartiet har du utgången till balkongen. Det trivsamma solläget gör gott för både folk och växter. Plats för caféset och önskvärd blomsterprakt eller odling.

Köket har samma ljusa läge och snickerierna är så gott som i original. Omlackerade luckor 2015, likaså slipat och vitpigmenterat furugolv. Matplats för minst fyra personer till vardags. Vid kalasdags ryms såklart många fler!

Det stora sovrummet har gott och väl plats för dubbelsäng och tillhörande sängbord. Ett vackert fönster mot den lugna, enkelriktade, gatan. Hel garderobsvägg för bästa möjliga förvaring. En snygg liggande träpanel blir en fin fond mot sängens huvudgavel.

Det mindre sovrummet har läge mot den husets gavelsida och är av god storlek. Idag är detta Zakks fina rum. Här har han plats för alla saker, sin mysiga loftsäng och massa lek.

Badrummet är helkaklat och renoverades i samband med föreningens stambyte. Stiligt färgsatt med svarta, grå och vita klinkers på golvet och vitt kakel på väggarna. Badkar, tvättställ och snygg förvaring. Golvvärme och handdukstork.

Till lägenheten finns ett stort vindsförråd och ett källarförråd. Gemensam tvättstuga, cykelförråd och barnvagnsrum finns i källaren.

En kort promenad från Linné och Annedal ligger denna gemytliga stadsdel. Inbäddad i grönska och på bekvämt avstånd från stadens brus. Wavrinskys plats är knytpunkten för de kommunikationer som kan ta dig stad, land och rike runt.

Kvarteren omkring

Södra och Norra Guldheden är några av de stadsdelar i Göteborg som bäst speglar 1950-talets ideal för bostadsbyggande, stadsplanering och arkitektur där radikalt moderna idéer om den goda bostaden kom att genomföras i full skala. Den nyskapande arkitekturen är lika intressant i ett nationellt perspektiv.

Inbäddad i grönska ligger Norra Guldheden högt beläget på höjderna ovanför Annedal. Läget ger avskildhet men är samtidigt nära till city. Stadsdelen möter Landala och Johanneberg i öst och Linnéstaden i väst. 

Göteborgs första Grannskapsenhet

Norra Guldheden blev Göteborgs första bostadsområde som utformades som en så kallad grannskapsenhet. Idéen om grannskapsenheter var populär i stadsplanering under efterkrigstiden och gick ut på att bilda mindre självfungerande bostadsenheter. Tanken var att grannskapsenheten skulle innehålla både bostad, arbetsplatser och service inom korta avstånd. En gemenskap skulle uppstå i området där de boende var engagerade i sin närmiljö. 

Guldhedstorget är Norra Guldhedens centrum och runt torget låg bland annat kollektivhus för ensamstående med tillhörande restaurang, små butiker och serviceställen. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödeen som fritt liggande lamell- och punkthus omgivna av gröna ytor - typiska för 1940-talets arkitekturideal. Gunnar Wejke var vid den tiden chef för byggnadsstyrelsens utredningsbyrå. Norra Guldheden uppvisar alltigenom de kvaliteter vi förknippar med den ursprungliga svenska grannskapsplaneringen.

Bo Bättre och 1940-talets bostadsbyggande

Norra Guldheden byggdes som ett experimentområde till bostadsutställningen Bo Bättre i augusti 1945. Bakom Bo Bättre-utställningen fanns det rådande bostadspolitiska läget i Sverige. Vid mitten av 1900-talet hade bostaden nämligen seglat upp som en het politisk fråga och det fanns en stark vilja att modernisera landet.

År 1933 genomfördes en stor bostadssocial utredning i Sverige som fick stor betydelse för de kommande decenniernas bostadsbyggande, inte minst i Göteborg. Fortfarande på 1940-talet bodde många i städerna trångt i små omoderna lägenheter som kunde sakna nutida självklarheter som badrum. Bostaden blev föremål för forskning och statliga utredningar inriktade på byggmetoder och standardiseringar och runt om i landet arrangerades liknande utställningar som Bo Bättre för att starta debatt om hur den goda bostaden skulle se ut. 

Arkitekturen

På uppdrag av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen genomfördes år 1933 en stor bostadssocial utredning. Under andra världskriget fortsatte arbetet med en ny bostadspolitik vars fokus var bostaden som social rättighet. Man skulle inte behöva bo fler än två personer per rum, undantaget köket, och till en rimlig hyra.

När kriget så var över satsades det stort för att bygga bort trångboddheten. Tanken var också att byggandet skulle skapa arbetstillfällen och få fart på den inhemska ekonomin. Den befarade arbetslösheten uteblev och bostadsbyggandet kom av sig en aning, trots det uppfördes många hus under åren 1945-60. Målsättningen var att inte bygga specifikt för utsatta grupper och på så vis riskera segregation, utan att med långivning möjliggöra ett kvalitativt byggande för alla. Detta blev känt som ”den svenska modellen”. Även HSB, Svenska Riksbyggen och Kooperativa förbundet (KF) spelade en viktig roll i utvecklingen. Bostadsstandarden höjdes med rinnande varmvatten, centralvärme, wc och bad i lägenheterna.

Exportnäringens omsättning ökade och välfärden byggdes upp, det som Per Albin Hansson kallade Folkhemmet konkretiserades. Utöver bostäder uppfördes också skolor, sjukhus, sporthallar, badhus, biliotek och mycket annat. Byggandet av den goda bostaden föregicks av en mängd undersökningar av befolkningens levnadsvanor och av husmoderns arbete i köket. Man försökte motverka ”den frivilliga trångboddheten” vilken innebar att ett av bostadens rum utgjorde finrum och nästan aldrig användes. Istället ville man lansera allrummet där familjen skulle vistas tillsammans - något som senare löstes genom tevens intåg.

Stadsplanemässigt förändrades byggandet från rader av lamellhus till hus placerade i grupper. Mellan husen fanns stora och grönskande gårdar med fint tillvaratagande av befintlig natur och terräng. Trafikseparering var ytterligare ett nytt grepp i planeringen och innebar att biltrafiken främst leddes utanför bostadsområdet med gång- och cykelvägar inom området. Punkthuset var en annan nyhet för perioden och tillsammans med ny sprängteknik kunde mer svårbebyggda områden tas i anspråk. I Göteborg är Norra Guldheden ett solklart exempel på detta.

Folkhembebyggelsen var en fortsättning på funkisen i så motto att man arbetade vidare på förbättrandet av bostadens funktion och planlösning. Dock skilde sig stilarna åt genom att man återigen önskade mjuka upp formspråket och låta respektive arkitekt sätta sin prägel. Färgintensiteten och variationen i materialval ökade, fönsterbanden slopades till förmån för separata fönster med exempelvis ljust putsad omfattning – en påminnelse om träarkitekturens fönsterfoder. Fasaderna försågs med identitetsskapande mönstermurning, kraftig takfot eller ett åttkantigt fönsterparti. Hushöjderna varierades liksom huskroppens form och placering. Balkongerna drogs gärna in i fasaden för att skapa skuggverkan och variation, till skillnad från den tidigare funkisens monotoni.

Utöver Norra Guldhedens punkthusbebyggelse uppfördes även Södra Guldheden vid denna tid. Det senare utgjorde Göteborgs första försök med trafikseparering kring det stora grönområdet i mitten. Utanför centrala staden finns de flesta folkhemsområdena. Torpa, Kortedala och Kyrkbyn är några exempel.

Daniel Petterssons Gata 4 B

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Uteplats Balkong, läge sydväst.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1945
  • Byggnadsstil Folkhemsbygget
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Bredband via Com Hem.
  • TV Ansluten till kabelnät via Com Hem.
  • Parkering Boendeparkering för folkbokförda på adressen. Parkeringsgarage och parkeringplatser finns i området.
  • Energiprestanda 172 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Daniel Petterssons Gata 4 B