• Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
  • Doktor Hjorts Gata 4 A
    Doktor Hjorts Gata 4 A
Södra Guldheden

Doktor Hjorts Gata fyra A

Högst upp i huset med en trivsam utsikt mot hamninloppet återfinns det åtråvärda lugnet.

  • Antal rum 1 rok
  • Boarea 31,5 kvm
  • Våningsplan 3 av 3
  • Hiss Nej
  • Karta
Charmfull bostad med alla rätt och med bästa läget i Södra Guldheden. Högst upp i huset med en trivsam utsikt mot hamninloppet återfinns det åtråvärda lugnet. Grönskande omgivningar och lekvänliga gårdar. Rymlig balkong som nås från trapphuset. Bostaden är optimalt planerad och genomgående i sin planlösning. Här är alla tidstypiska detaljer och materialval kvar sedan huset uppfördes. Detta är 50-tal när det är som bäst. Trivsamt vardagsrum med vackra vinklar och praktisk sovalkov. Lugn återvändsgata utanför. Ett underbart kök i original och schackrutigt golv. Renoverat badrum. Samtliga ytskikt är nyligen renoverade. Här är det bara att flytta in! Närhet till både Sahlgrenska, Handelshögskolan och Chalmers. Välskött och stabil förening med låg månadsavgift där bredband där inkluderat!

Kvarteren omkring

Södra Guldheden präglas av lugn och grönska. Läget ger avskildhet men är samtidigt nära till city. Stadsdelen möter Landala och Johanneberg i öst och Linnéstaden i väst. 

Grannskapsenhet

Södra Guldheden uppfördes 1949-1953 och utformades som ett mönsterexempel på dåtidens stadsbyggnadsideal. Precis som i Norra Guldheden några år tidigare planerades Södra Guldheden som en grannskapsenhet med trafikseparerade ytor och sammanhängande grönområden. Biltrafiken matades utifrån med endast mindre vägar bland husen. Gående och cyklister hänvisades till separata gång- och cykelvägar genom grönområdena. Centrumet vid Doktor Fries torg och skolorna placerades bilfritt i eller i anslutning till parkmiljön.

Hus i park

Bostadshusen uppfördes enligt principen ’Hus i park’ där bostadsområdena planerades med grönska och luftighet mellan husen för att ge mesta möjliga solljusinfall. Södra Guldhedens lamellhus och punkthus är karaktäristisk för 1950-talsarkitekturen med en välbalanserad materialvariation och genomtänkt placering i terrängen. Grönområdet både håller ihop och separerar bebyggelsen som samlas i mindre grupper med inbördes enhetlig utformning. Bostadshusen uppfördes av allmännyttan, kooperativa och även privata byggherrar. I botten på ett av husen inrymdes ateljéer för Valands konstskola, aktiv i stadsdelen mellan 1950-1970.

Doktorer längs gatorna

Gatunamnen har kopplingar till historiska läkare och sjuksköterskor på det närliggande Sahlgrenska sjukhuset. Sammanlagt finns i området 26 gator och gångvägar där doktorerna presenteras med efternamn och systrarna med förnamn. Två av de 22 doktorerna var kvinnor: Wengberg och Wigardh, deras gator tillkom på 2000-talet.

Modernt centrum

Centralt beläget ligger Doktor Fries torg inramat av två huslängor med butiker i botten och bostäder ovanpå. Gatunamnen har kopplingar till historiska läkare och sjuksköterskor vid det närliggande Sahlgrenska sjukhuset. På Doktor Bex gata ligger en rad ovanliga butiksbyggnader från 1951 som ritades av arkitekt Henning Orlando med Konsum som första hyresgäst. Högt beläget finns vattentornet med café och utsiktsplats högst upp. Vattentornet byggdes 1951 efter N E Ericssons ritningar och är både tidstypiskt utformat och ett viktigt inslag i stadsbilden.

Arkitekturen

På uppdrag av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen genomfördes år 1933 en stor bostadssocial utredning. Under andra världskriget fortsatte arbetet med en ny bostadspolitik vars fokus var bostaden som social rättighet. Man skulle inte behöva bo fler än två personer per rum, undantaget köket, och till en rimlig hyra.

När kriget så var över satsades det stort för att bygga bort trångboddheten. Tanken var också att byggandet skulle skapa arbetstillfällen och få fart på den inhemska ekonomin. Den befarade arbetslösheten uteblev och bostadsbyggandet kom av sig en aning, trots det uppfördes många hus under åren 1945-60. Målsättningen var att inte bygga specifikt för utsatta grupper och på så vis riskera segregation, utan att med långivning möjliggöra ett kvalitativt byggande för alla. Detta blev känt som ”den svenska modellen”. Även HSB, Svenska Riksbyggen och Kooperativa förbundet (KF) spelade en viktig roll i utvecklingen. Bostadsstandarden höjdes med rinnande varmvatten, centralvärme, wc och bad i lägenheterna.

Exportnäringens omsättning ökade och välfärden byggdes upp, det som Per Albin Hansson kallade Folkhemmet konkretiserades. Utöver bostäder uppfördes också skolor, sjukhus, sporthallar, badhus, biliotek och mycket annat. Byggandet av den goda bostaden föregicks av en mängd undersökningar av befolkningens levnadsvanor och av husmoderns arbete i köket. Man försökte motverka ”den frivilliga trångboddheten” vilken innebar att ett av bostadens rum utgjorde finrum och nästan aldrig användes. Istället ville man lansera allrummet där familjen skulle vistas tillsammans - något som senare löstes genom tevens intåg.

Stadsplanemässigt förändrades byggandet från rader av lamellhus till hus placerade i grupper. Mellan husen fanns stora och grönskande gårdar med fint tillvaratagande av befintlig natur och terräng. Trafikseparering var ytterligare ett nytt grepp i planeringen och innebar att biltrafiken främst leddes utanför bostadsområdet med gång- och cykelvägar inom området. Punkthuset var en annan nyhet för perioden och tillsammans med ny sprängteknik kunde mer svårbebyggda områden tas i anspråk. I Göteborg är Norra Guldheden ett solklart exempel på detta.

Folkhembebyggelsen var en fortsättning på funkisen i så motto att man arbetade vidare på förbättrandet av bostadens funktion och planlösning. Dock skilde sig stilarna åt genom att man återigen önskade mjuka upp formspråket och låta respektive arkitekt sätta sin prägel. Färgintensiteten och variationen i materialval ökade, fönsterbanden slopades till förmån för separata fönster med exempelvis ljust putsad omfattning – en påminnelse om träarkitekturens fönsterfoder. Fasaderna försågs med identitetsskapande mönstermurning, kraftig takfot eller ett åttkantigt fönsterparti. Hushöjderna varierades liksom huskroppens form och placering. Balkongerna drogs gärna in i fasaden för att skapa skuggverkan och variation, till skillnad från den tidigare funkisens monotoni.

Utöver Norra Guldhedens punkthusbebyggelse uppfördes även Södra Guldheden vid denna tid. Det senare utgjorde Göteborgs första försök med trafikseparering kring det stora grönområdet i mitten. Utanför centrala staden finns de flesta folkhemsområdena. Torpa, Kortedala och Kyrkbyn är några exempel.

Doktor Hjorts Gata 4 A

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 0,26 %
  • Uteplats Balkong finns i trapphuset.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1951
  • Byggnadsstil Folkhemsbygget
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 164 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Doktor Hjorts Gata 4 A