• Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
  • Drottninggatan 71
    Drottninggatan 71
Inom Vallgraven

Drottninggatan sjuttioett

Fräsch trea om 103 kvm med balkong och lugnt läge kan förvärvas av juridisk person!

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 103 kvm
  • Våningsplan 2 av 3
  • Hiss Ja
  • Karta
Mitt över Trädgårdsföreningen andas kvarteren gammal Göteborgshistoria. Huset byggdes 1853. Våningen renoverades 2007 och idag 154 år erbjudes en modern boendekomfort om 105 kvadrat i disposition om tre rum och kök med högt i tak samt charmig balkong mot gården. Vardagsrummet med sina 37 kvadrat och tre höga fönsterpartier ger våningen en behaglig karaktär. Takhöjd 3 meter. Alla väggar är målade i brutet vitt och på golven ligger en massiv ek med breda tiljor. Köket ligger halvöppet mot vardagsrummet med bra plats för ett större köksbord. Två sköna sovrum mot gården, varav det ena med en garderobsvägg och det andra med utgång till den charmiga hörnbalkongen. Badrum med dusch, handdukstork, toalett, handfat och tvättpelare. Juridisk person kan förvärva!

Vid en vallgravens plötsliga krökar går Drottninggatan upp. På nummer Sjuttioett har ett vackert hus uppförts 1853. Porten är hög och välvd. Portgången med gatsten leder in till gården. Gårdsrummet är byggt så stor att en hästdroska kan vända. Vi kan välja på ett vackert trapphus som under åren med tusentals fotsteg slitit på graniten eller ta en modern hiss till våning två av tre.

Våningen har renoverats 2007. Hallen har plats för ytterkläder och skor. En massiv ekparkett med breda tiljor mynnar ut i resten av våningen. Hallpassagen går i mitten av våningen och har sällskapsytorna mot gatsidan och sovrummen skönt mot gården.

Köket direkt på vänster hand med snygga strama snickerier i vitt och med dubbla skåp ända upp i taket. Arbetsbänkar i ek och maskinellt komplett utrustat. Plats för ett större köksbord vid fönstret. Denna del av köket ligger även öppen mot vardagsrummet, vilka tillsammans bildar en trivsam helhet.

Vardagsrummet med sina 37 kvadrat och tre höga fönsterpartier ger våningen en behaglig karaktär. Här ryms en yvig sittgrupp och även en matmöbel om så önskas. Takhöjden med 3 meter påminner om historiens gång. Två öppningar till passagen, varav den ena något bredare, bidrar med ljus och kommunikation.

De två sovrummen ligger skönt mot gården. Det större har en hel vägg med garderober och två höga fönsterpartier. Det andra sovrummet har en glasad pardörr till den charmiga hörnbalkongen mot gården. En lugn plats för morgonkaffet eller kvällsmåltiden. Den stenlagda gården nedanför och fasaderna runt omkring ger en slags lugn atmosfär. Från detta sovrum finns även den andra utgången till trapphuset med hissen.

Badrummet finns i den bortre delen av passagen och inrymmer dusch, handdukstork, toalett, handfat och tvättpelare.

Våningen erbjuder ett modernt, skönt boende i gammal historisk miljö med hela city på promenadavstånd med trevligt utbud av affärer, restauranger, kultur, nöjen och kommunikationer.

HISTORIEN OM HUSET
Nuvarande hus på Drottninggatan 71 uppfördes 1853 efter ritningar av August Krüger. Byggnaden har sockel av natursten och slätputsad, stenimiterande fasad med tandsnitt under takfoten. Fönstersättningen är jämn med större skyltfönster på första våningen. Byggmästare var Kopparslagaremästare John Trägårdh och huset var i släkten Trägårdhs ägo in på 1930-talet. År 1926 inreddes en butik på första våningen vilket innebar förändringar av fönster och dörrar. Under 1960-talet huserade Göteborgs Zoologiska med "fågelinaccordering"i lokalen.

Enligt mantalslängden för 1895, när huset stått i 42 år, fanns följande yrkeskategorier representerade (utöver ägaren ingenjör Edv. Trägårdh): postexpeditör, köpman, affärschef, kontorsbiträde, byggmästare och bokhållare. Dessutom bodde här en fröken, en fru och en änkefru.

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Drottninggatan 71

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 9,92903 %, 9,92903 % av årsavgiften
  • Uteplats Balkong, läge sydost.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1853
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Fast lina. Leverantör: Comhem.
  • TV Ansluten till kabelnät. Leverantör: Com Hem.
  • Parkering P-hus City (Bakom NK), Östra Larmgatan 3, Apcoa Parking Sverige AB 08 556 306 70 2 125 exkl moms Adress: 411 07 Göteborg Telefon:031-13 90 05
  • Energiprestanda 154 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Drottninggatan 71