• Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
  • Eklandagatan 12
    Eklandagatan 12
Lorensberg

Eklandagatan tolv

Lugnt belägen 30-talsfyra på översta våning med takterrass och öppen spis. Välskött BRF med garage.

  • Antal rum 4 rok
  • Boarea 127 kvm
  • Våningsplan 5 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Ett par stenkast från Korsvägen och Landeriparken återfinns ett attraktivt boende mitt i stadens puls med dess kulturella centrum, affärer, restauranger och kommunikationer åt världens alla håll. Högst upp i huset med egen takterrass och fritt läge med utsikt mot kända blickfång. Fyra rymliga rum med ljusinsläpp från öst till väst. 30-talet gör sig påmint genom bevarade originaldetaljer såsom takrosetter, spegeldörrar och listverk. Stora fönster med djupa fönsternischer med gedigna inläggningar av marmor. Öppen spis i funktion. Renoverad fastighet med tidstypisk arkitektur. Trevlig och stark förening med låg avgift. Garage finns i huset.

En tidsenlig byggnad med stolta anor från början av trettiotalet. Den arbetade ekporten i original välkomnar sedan dess. Den röda mattan ger en välkomnande känsla redan i foajén. Marmor pryder golvet och tidstypiska målningar på väggarna.

Via entrén från Eklandagatan och trappa upp till hissen. Där finns ytterligare en entré från Cederbourgsgatan som underlättar för barnvagnar eller om man ställt bilen i föreningens garage.

Hissen högst upp till femte våning. Välkomnande hall med en snygg, ljus klinker.

Tidigt möts vi av ljuset från den genomgående planlösningen.

Från hallen nås den uppskattade takterrassen. Denna plats blir en omedelbar favorit. 12 kvadrat med plats för flera sittgrupper. Öppna dörren, börja och avsluta dagen på terrassen. En perfekt plats för morgonkaffe, middagar eller en drink med vänner.

Från hallen möter blicken en öppen yta som gjord för samvaro. Gränslöst mellan hallrum och vardagsrum i tidens formspråk. Hallrummet gör sig perfekt matsal eller bibliotek. Ett par sköna fåtöljer så är det klart.

Vardagsrummet blir en naturlig förlängning av hallrummet. Ljust, öppet och läckert. Här ryms stora kalas. Gedigen öppen spis i funktion förstärker känslan från inledningen av 30-talet.

Matsalen intill. Vackra skjutdörrar delar av. På golvet vilar den massiva eken i fiskbensläggning. Djupa fönsternischer och gedigna marmorskivor. Allt i en härlig atmosfär från tiden då huset byggdes.

Tidsenlig passage mot köket med genomljus från öster och väster. Bevarade originaldetaljer såsom spegeldörrarna med beslag från tiden som var. I hallen finns inbyggda skåp för porslin eller linne. Rymligt på gammaldags vis.

Köket ligger klassiskt mot gården. Nytt från 2010 med skåpinredning från Noblessa. Maskiner i rostfritt från Siemens. Här finns allt, hel kyl & frys och diskmaskin såklart. Gott om arbetsytor och bra med förvaring. Utsikt mot lugna Cederbourgsgatan.

Sovrummet med fransk balkong i högt läge vy mot Carlanderska. Sköna plankgolv och en väl tilltagen klädkammare.

Sovrummet intill används idag som arbetsrum. Tidigare var det en öppning även mot köket. Detta rum gör sig perfekt för gästen.

Badrummet är helt kaklat med ett stort badkar med tassar. Gästtoaletten intill.

Ett trivsamt boende i positiv anda belägen i ett av stadens mest attraktiva områden. Allt strax ovan stadens puls med dess kulturella centrum, affärer, restauranger och kommunikationer åt världens alla håll. Här kan du leva ett härligt cityliv med ett bekvämt avstånd till allt vad vår stad har att erbjuda.

Strax intill finns Carlanderska parken och två kvarter bort öppnar sig Näckrosdammen.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Eklandagatan 12

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt

Byggnaden

  • Byggnadsår 1932
  • Byggnadsstil 1920-talets klassicism
  • Uppvärmning Fjärrvärme

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Eklandagatan 12