• Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
  • Engelbrektsgatan 55
    Engelbrektsgatan 55
Lorensberg

Engelbrektsgatan femtiofem

4 ROK VACKER LORENSBERGSVÅNING MED 2 BADRUM OCH BALKONG ÖVERST I HUSET!

Deluxe
  • Antal rum 4 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 137 kvm
  • Våningsplan 5 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Vacker Lorensbergsvåning om fyra sköna rum och kök, överst i magnifik byggnad i tidstypisk nyrenässans med sex höga fönsterpartier med vyer över trätopparna mot Heden. Massiva ekparketter, höga fotlister, djupa dörrvalv, spegeldörrar, stuckaturer, takrosetter och höga fönsterpartier. Två badrum. Ny större balkong mot gården. Allt vackert och i fint skick. Föreningen är näst intill obelånad! Parkering kan erbjudas.

Den vackra hörnbyggnaden gör intryck med sina fasader och, för den som tittar noggrant, ses en elegant snäckformad fasadprydnad högt upp på översta våningen, nedanför ett av våningens fönster.

Entrén bygger på välvda former både i dörrarnas glasningar samt i överljuset. Trapphuset präglas av vägg- & takdekorationer och inte minst av entrépartierna på varje våningsplan med etsade, glasade pardörrar med speglar och detaljer i mässing.

Hallen erbjuder mer atmosfär med vitlackade originalsnickerier i pärlspont och djupa dörrvalv samt stuckaturer och överljus. Bra förvaring i ett flertal originalskåp. I kontrast ligger en fint golvklinker i ljust grått med golvvärme.

Det ena badrummet har funktionen som gästtoalett och utrymme för en tvättpelare om inte duschen önskas.

Längst in ligger vardagsrummet inbjudande med massiv ekparkett i fiskbensläggning, höga fönsterpartier, stuckaturer och takrosett. Här ryms en yvig sittgrupp utan vidare. Utsikten över idrottsparken och mot stan är behaglig. Ett verkligt fritt och privat läge.

Vackra spegeldörrar i par i djupt spegelvalv till rummet i fil. Även matsalen har den rätta känslan. Den massiva ekparketten och de höga fönsterpartierna i kombination med rummets form, skapar alla förutsättningar för vardagsfester och högtidliga kalas.

Köket ligger klassiskt mot gården och är en gränslös blandning av de gamla formerna i ett skänkskåp och skafferi i pärlspont med de bestämt moderna köksskåpen i vitt och maskinerna i rostfritt. 120 års historia ger sköna kontraster till vår tids strama design. Bra plats för ett matbord innanför de glasade pardörrarna till den nybyggda balkongen. En skön uteplats vilken årstid som helst. Köksentrén och det schackrutiga golvet ger en komplett känsla till köket.

Det första sovrummet har ett charmigt trägolv och ligger harmoniskt, gårdstyst samt har plats för en dubbelsäng. Vi skulle kunna kalla det Master bedroom en suite då det innanför finns ett läckert badrum med vägghängd toalett, badkar och glasad dusch. Allt dekorerat med en snygg inredning med dubbla handfat, trädetaljer och mosaik. Stora liggande kakelplattor i vitt och golvklinker i mörkt grått. Plats för en liten kristallkrona. Vy mot gården.

Det andra sovrummet ligger i fil med matsalen och originalöppningen mellan rummen är spårlöst bortbyggd men kan förstås öppnas om så önskas. Rummet har en vacker volym med två höga fönsterpartier, stuckaturer och takrosett. Charmigt trägolv och den fina utsikten.

Våningen andas den gamla tidens atmosfär i en fräsch och modern form. En stadsvåning av hög kvalitet.

Det finns tre förråd till lägenheten. Två av förråden är på cirka 5 kvm vardera och ett är på cirka 2 kvm.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, City Airport, Landvetter Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

Nyrenässans var en historiserande stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den av återupptagande av ornament och kompositionsprinciper från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal.

Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använder som utgångspunkt. Därför är det svårt att peka ut särskilda företrädare eftersom i princip alla arkitekter verksamma under perioden 1850-1900 ritade främst i nyrenässans. En framstående arkitekt från 1800-talets andra hälft är med andra ord en framstående renässansarkitekt, som även har förmågan att rita i andra historiska stilar parallellt.

Som riktning inom arkitektur spänner nyrenässansen över en mycket stor bredd av olika stilar. Förutom att den har olika utvecklingsskeden bör den även indelas i exempelvis tysk, italiensk, fransk eller holländsk nyrenässans. Det uppstod också blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar. Sambandet med den stora byggrushen under 1800-talet har gjort att nyrenässansen är den dominerande stilen i exteriörarkitekturen i städernas äldre bebyggelse. Ofta brukar nyrenässansbyggnader från slutet av 1800-talet i folkmun felaktigt kallas "sekelskifteshus", vilket skulle innebära att de vara byggda åren runt 1900 då jugendstilen slog igenom delvis som en motreaktion till nystilarna.

Marken för dagens Lorensberg ingick i Göteborgs stads ägor vid grundläggningen 1621. Området utnyttjades främst som betesmark, men arrenderades även ut under cirka 200 år som landerier till medborgare vilka bedrev jordbruk. Åren 1862-66 utarbetades en plan, där nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden utgjorde den centrala delen. Marken avsattes till ett exklusivt bostadsområde med stora stenhus, och Kungsportsavenyn, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken blev de viktigaste stråken och platserna.

De så kallade hyrespalatsen utmed Kungsportsavenyen anses utgöra exempel på nyrenässansens stadsarkitektur.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.