• Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
  • Föreningsgatan 4 A
    Föreningsgatan 4 A
Vasastaden

Föreningsgatan fyra A

Våning nio av elva med en enorm utsikt och ljuset som bara finns här på Fogelberget.

  • Antal rum 1,5 rok
  • Boarea 47 kvm
  • Våningsplan 9 av 11
  • Hiss Ja
  • Karta
Välkommen att trivas i denna fantastiskt charmiga och välplanerade en och en halva, stor som en tvåa. Våning nio av elva med en enorm utsikt och ljuset som bara finns här på Fogelberget. Ett inspirerande läge! Grönska och parker men samtidigt stadens puls utanför dörren. Närhet till både Handelshögskolan och Chalmers. Låg månadsavgift!

Dessa kvarter i Annedal, mittemellan Vasastaden och Linnéstaden, präglas av en blandad bebyggelse. De gamla landshövdingehusen i trä fick ge vika för större hus och mer välplanerade boenden. Resultatet är ett möte mellan stram hyperfunktionalism på höjden, de vackra stenhusen på Carl Grimbergsgatan, pampiga Jugendhus och de delar som finns kvar av Föreningsgatans villastad.

Hissen till våning nio. Här finns ett charmfullt boende för en eller två personer. Allt i den sanna funktionalismens anda, välplanerat och med många fina originaldetaljer.

Hallen med hatthylla i original och plats för kappor, rockar och skor. Klädkammaren på din vänstra sida rymmer allt och lite till. Två bra garderober. En i hallen och en inuti klädkammaren.

Ett underbart kök i turkos! Original såklart. Schackrutigt golv och vitt kakel med fasade kanter. Maskiner i rostfritt, alla från 2016. Utsikt från arbetsbänken och frukostbordet. Den bevarade planlösningen med glasat dörrparti i teak mot matplatsen och vardagsrummet.

Vardagsrummet med utsikt över vår vackra stad har naturligtvis plats för soffa, matbord och skrivbord. Vacker ekparkett i fiskbensläggning och fina fönsterbräden i sten. Här är det lätt att trivas!

Sovalkoven rymmer en dubbelsäng och den som vill kan bygga en permanent vägg för att skapa ett avskilt sovrum.

Fransk balkong i dagsläget. Men, kanske finns möjligheten att bygga en större balkong om några år? Det blir upp till bostadsrättsföreningen att bestämma.

Superfräscht, helkaklat badrum. Vitt kakel, grå klinkers och smakfulla mosaikdetaljer. Vikbara duschväggar i glas.

Väl mött på visning!

HISTORIEN OM HUSET
Föreningsgatan 4 stod inflyttningsklart 1959 som ett av fyra punkthus i snygg funkis på toppen av det så kallade Fogelberget. En ny stadsplan från 1958 hade gjort det möjligt att förverkliga de olika markägarnas vision om Fogelberget: moderna punkthus med utsikt över Vasastaden och omgivna av områdets parkkaraktär och grönska.

På tomterna längs Föreningsgatan hade den så kallade Tjänstemannastaden byggts 1878 och som ända in på 1930-talet var ett av de mer exklusiva bostadsområdena i Göteborg. Bland husägarna fanns flera välkända göteborgare. Torgny Segerstedt, redaktör vid Handelstidningen, bosatte sig 1927 i en villa vid Övre Fogelbergsgatan. Det var sedermera familjen Segerstedt Wiberg, boendes i Segerstedtska villan under 1950-talet, som tog initiativ till att uppföra punkthusen längs Föreningsgatans norra sida.
De fyra punkthusen är ritade av Nils Einar Eriksson som var en tongivande funkisarkitekt från 1930-talet och framåt och som ritat flera betydelsefulla offentliga byggnader i både Göteborg och Stockholm. År 1939 öppnades den första mässhallen i Svenska mässan efter just Erikssons ritningar. Samma år invigdes Götaälvbron som var ett annat av hans verk. Eriksson ligger även bakom ritningarna till Konserthuset vid Götaplatsen från 1935.

Punkthuset på Föreningsgatan 4 med sina rena och enkla linjer och symmetriskt placerade fönster mot en ljust putsad fasad bildar en spännande kontrast till trävillorna i den gamla Tjänstemannastaden som andas fornnordisk stil. Punkthusen förverkligar även funktionalismens tanke om 'hus i park' med fritt placerade byggnader i öppet parkområde med planteringar. Intill ligger Fogelbergsparken, anlagd redan på 1800-talet med lummiga lövträd och namngiven efter skulptören Bengt Erland Fogelberg.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet.

En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.     

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.  

En av de främsta förespråkarna för funkisen i Sverige var arkitekt Uno Åhrén. Som stadsplanechef tog han fram stadsplanen till Övre Johanneberg som är ett av Göteborgs mest utpräglade funkisområden med  ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Åhrén ligger även bakom stadsplanen i Örgryte längs Skårsgatan där vi hittar fristående kubistiska funkisvillor med ljust putsade fasader och flacka tak. 

Föreningsgatan 4 A

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 0,75 %
  • Uteplats Fransk balkong. I föreningen diskuteras möjligheter att på sikt bygga större balkonger. Trevlig gemensam uteplats. Fina grönområden mellan husen med bland annat boulebana.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1959
  • Byggnadsstil Funktionalism
  • Internet Bredband via ComHem eller Telia.
  • TV Ansluten till kabelnät via Com Hem.
  • Parkering Garage med 137 platser. Månadskostnaden är 800kr för föreningens medlemmar. Lediga platser finns! Det finns även åtta stycken parkeringsplatser utomhus. Fyra parkeringsplatser är för gäster, dessa är gratis mot uppvisande av p-kort.
  • Energiprestanda 152 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Föreningsgatan 4 A