• Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
  • Götabergsgatan 16
    Götabergsgatan 16
Vasagatan Trettiotre

Götabergsgatan sexton

Lgh 15. LILLA GÖTABERGSTREAN - Ljus. Rymd. Balkong mot gården. Parkutsikt.

  • Antal rum 2,5 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 90 kvm
  • Våningsplan 4 av 7
  • Hiss Ja
  • Karta
Välkommen till en två-och-en-halva med ljus och sociala ytor. Den moderna planlösningen, där kök och vardagsrum är intimt förknippade med varandra, ger utrymme för dagens sätt att leva.

Stressa av i köket, varva ner i vardagsrummet. Öppna de höga spegeldörrarna för att förena rummen eller stäng till dem för att skapa avskildhet. Känslan i köket förstärks av takhöjden på 3,3 meter, ett stort fönsterparti mot parken och lindblomsgrön stram skåpinredning med arbetsbänkar i tunn komposit. I hörnen finns två hörnskåp i original. Ett stort, högt fönsterparti mot parkens grönska och två fönster i vardagsrummet.

Skönt mot gården ligger sovrummen. Det stora med utgång till balkong och det mindre med gårdsutsikt. Från hallen nås badrummet med kvadratiskt klinker och kakel i marmoratmosfär till dörröverkant. Väggar och snickerier är målade i en tidlös vit kulör. Ett ljust och modernt boende mitt i historien.

VASAGATAN TRETTIOTRE / GÖTABERGSGATAN SEXTON

En gränslöst vacker klenod från 1890 får med varsam hand nytt liv via ett unikt ombyggnadsprojekt i vilket 30 kolossalt vackra lägenheter erbjuder ett hypermodernt boende med största möjliga respekt för allt bevarat original. Se fasadens dekorativa detaljer. Se trapphuset med dess dekorationer och takmålningen högst upp. Lägenheterna har varierande boareor mellan 72 - 171 kvm. Takhöjderna är 3 - 3,5 meter i originalplanen och vindslägenheterna som högst 3 meter. Många av lägenheterna har öppna spisar och balkonger. Alla har snygga kök och badrum. Huset ritades av arkitekt Ernst Krüger. Den stolta byggnaden huserar på hörnet Götabergsgatan 16 och Vasagatan 33 i den för stadsdelen så tidstypiska byggnadsstilen vi kallar nyrenässans. Det råder ingen tvekan om att byggnaden uppfördes som för att synas. Läget i kanten av Vasaparken och ett hus från Röhsska museet är idag som då, något av det bästa staden erbjuder.

Kvarteren omkring

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var Göteborg innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för stadens utvidgning. En tävling utlystes och 1866 fanns en färdig stadsplan som omfattade Vasastaden och Lorensberg. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, eleganta Vasastaden. Stadsplanens tongivande delar utformades på tidstypiskt vis med rätvinkliga kvarter, raka trädkantade boulevarder, parker samt förträdgårdar och planteringar framför husen.

 

Fashionabla stenhus

Vasastaden byggdes med fashionabla bostäder mellan åren 1870-1920 och arkitekterna var några av tidens största: Adrian Crispin Peterson, Hans Hedlund och August Krüger. Byggandet startade i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket, placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan och Kungsportsavenyn utgjorde områdets viktigaste stråk och kantades av flera allmänna byggnader såsom universitetets pampiga huvudbyggnad. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats, kantad av byggnader med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader, krönta med tinnar och torn.

 

Livet i Vasastaden

In i den nya stadsdelen flyttade framför allt den välbärgade borgerligheten. De boende var mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare. Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan placerades den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vänd åt gården. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum, avsedda som bostäder för lägre tjänstemän. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Götabergsgatan 16

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 2,86 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1890
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Götabergsgatan 16