• Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
  • Grågåsgatan 3
    Grågåsgatan 3
Johannebergs Villastad

Grågåsgatan tre

En riktig 60-talspärla om 8 rok, 243 + 99 kvm med högt, soligt läge mitt i Johannebergs villastad!

  • Antal rum 8 rok, varav 4-5 sovrum
  • Boarea 243 kvm
  • Biarea 99 kvm
  • Tomtareal 988 kvm
  • Byggnadsår 1968
  • Karta
En riktig 60-talspärla om 8 rok, 243 + 99 kvm med högt, soligt läge mitt i Johannebergs villastad. Stora sällskapsytor. 4-5 sovrum. 2 badrum. 2 separata gästtoaletter. Del av byggnaden kan avskiljas för verksamhet eller uthyrning. Hallrummet har golv i kolmårdsmarmor, tegelväggar, öppen spis och stort fönsterparti med blombad á la 60-talets ideal. Fint trapphus till andra våningen. Här finns vardagsrum med öppen spis och panoramafönster. Glasade pardörrar till matsalen med utgång till det inglasade uterummet. Trädgård som en grön oas. Riktigt stort kök. Tre sovrum med garderober. Badrum. I entrévåningen finns stort allrum. Badrum med bastu. Tvättstuga. Hobbyrum. Gästtoaletter. Två förrådsrum. Entré till dubbelgarage för tre bilar. Bergvärme. Carport. Fyra p-platser framför huset. Renoveringsbehov. Arkitekt Ragnar Ellsinger har lämnat förslag på om- & påbyggnad av en våning.

Husets stolta, kubistiska fasadspråk visar tydliga tendenser från 40-talet. Fasaden i rött tegel med detaljer i brunt trä och ärgad koppar känns snyggt balanserad.

Hallrummet blir en studie i 60-talsarkitektur. Vackert grågrönt stengolv i kolmårdsmarmor med vattenburen golvvärme. Väggar i tegel. Öppen spis. Fönsterparti från golv till tak med blombad. Plats för ytterkläder och skor. Rumsvolymen tillåter en välkomnande sittgrupp. Separat gästtoalett.

Luftigt trapphus med en spikrak trappa till det övre hallrummet med takfönster. Ekparketter i alla rum. Vid öppning till vardagsrummet som med sina 32 kvadrat och panoramafönster ger alla förutsättningar för trevligt umgänge. Öppen spis förstås. Inmurad i kortväggens tegelfond.

Glasade pardörrar till matsalen. God plats för vardagsfester och högtidliga kalas. Stort glasparti med utgång till det inglasade uterummet och till trädgården. En grön oas med eftermiddags- och kvällssol.

Från matsalen finns en dörr till köket, vilket är riktigt stort med skåpinredning i vinkel, plats för rejält matbord och utgång till det inglasade uterummet och till trädgården.

På våningsplanet finns för övrigt tre stora sovrum med garderober och ett badrum.

Vi går ner igen och till allrummet, vilket ursprungligen var två rum. Idag är det ett stort, ljust rum med fem fönsterpartier och groventrén intill med den andra gästtoaletten. Denna del kan avskiljas för uthyrning eller verksamhet.

Från en korridor i mitten av huset nås tvättstuga, hobbyrum, badrum med bastu, två förrådsrum och pannrum.

Arkitekt Ragnar Ellsinger har lämnat förslag på om- & påbyggnad av en våning.

Från entréhallen nås dubbelgaraget med plats för tre bilar.
Framför byggnaden kan fyra bilar parkera.

Det finns renoveringsbehov och med visst mått av kärlek erbjuds ett fantastiskt flexibelt hus med ett tryggt boende för en stor familj mitt i Johannebergs villastad. På nära håll finns skolor, affärer, lokala restauranger med t ex bra take away, Chalmers och Sahlgrenska.

Promenadavstånd till Naturreservatet Safjället.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med närliggande frekvent kommunal- och regiontrafik. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, Landvetter. Kort sagt, kommunikationer åt världens alla

NATURRESERVATET SAFJÄLLET
I naturreservatet Safjället, ett bergsparti alldeles norr om Mölndals centrum, kan du vandra genom tusentals år av kommunens förhistoria. Området är rikt på fornminnen. Här finns både björkskog, barrskog och ädellövskog med bok, ek och ask. Det finns gott om rådjur, men även älg, skogshare och morkulla.

Inom området finns tre dammar: Indiandammen, Bergskanalen och Änderdammen eller Ändis. Bergskanalen och Ändis är från början kärr som har dämts upp för att ge lite mer öppet vatten. I området finns vandringsstigar och elljusspår.

Kvarteren omkring

Krokslätts municipalsamhälle

Johannebergs villaområde inkorporerades i Göteborg år 1922, dessförinnan tillhörde det Krokslätts municipalsamhälle. Namnet Krokslätt finns belagt under slutet av 1300-talet och syftar antingen på den krokiga slätten eller slätten vid kröken.

Vid inkorporerandet fanns här en utbredd landsbygd, en skola samt tät trähusbebyggelse längs Mölndalsvägen (revs 1970-80).

På Buråsbergens slutningar låg enstaka bostadshus liksom Örgryte fattiggård och epidemisjukhus. Sjukhusbyggnaden från 1902 har sedan 1940-talet nyttjats som fritidsgård.

Egnahem och villor

Trots att Johanneberg ännu inte ingick i Göteborg så ritade stadsingenjören Albert Lilienberg en plan för utbyggnad av områdena redan 1913. Delar av stadsplanen fullföljdes och ligger till grund för det villaområde som växt fram i Johanneberg och Fredriksdal. Kännetecknande för Lilienbergs stadsplaner var att gatorna organiskt följde områdets terräng, till skillnad från tidigare rätvinkliga kvarter. Fram till 1930-talet byggdes villor i Johanneberg och några enstaka bevarade egnahemshus från den tiden finns kvar, tex. två envånings villor i trä vid korsningen Eklandagatan – Bergssprängaregatan.

Arkitekturen

Från landsbygden flyttade folk till de större städernas arbetstillfällen och arbetskraftsinvandring organiserades för att få tillräckligt med människor till den blomstrande industrin. Befolkningsökningen i storstäderna ledde till bostadsbrist vilken skulle avhjälpas med det så kallade Miljonprogrammet. En miljon bostäder skulle uppföras under perioden 1964-74 och omkring en tredjedel av dem var småhus.

Även byggindustrin utvecklades i rask takt och småhusfabrikanterna med prefabricerade hus hade bråda dagar. Det uppfördes gruppbyggda hus som såldes nyckelfärdiga och styckbyggda monteringsfärdiga villor. Mot den växande medelklassen marknadsfördes villaboendet som idé, med närhet till trädgården och naturen som säljargument.

På 60-talet blev också privatbilen allt vanligare och den ökade bilismen var en viktig aspekt i samhällsplaneringen. Kanske skulle vi, likt amerikanarna, ta bilen till köpcentrum och naturupplevelser? I nyplanerade områden var trafikseparering en nyhet, med parkering och garage placerade separat och bostäderna i bilfria miljöer med grönytor, cykel- och gångvägar mellan husen. Områdena byggdes storskaliga för att kunna bära ett närserviceutbud.

Villaarkitekturen under 1960-talet präglades av rationalitet och kostnadseffektivitet. Dekorationer förekom knappt – förutom kring entrén. De gedigna ytterdörrarna gjordes i beständiga träslag som ek eller teak och fick spårade geometriska mönster. Tillsammans med ett sidoljusparti av insynsskyddat glas utgör de ett tydligt tidsdokument. Träpanel och fasadtegel var en vanlig kombination och även partier av puts, lättbetong och asbestcement förekom. År 1965 började den vita nyheten som i folkmun kallades mexisten/-tegel (kalksandsten) att tillverkas med MEXI som produktnamn. Namnet hade arbetats fram av en reklamfirma i Örebro och skulle skapa associationer till varmare breddgraders vita väggar. Villornas formspråk var påverkat av den tidigare funktionalismen liksom modernismen med flacka pulpettak, fönsterband och förskjutna byggnadskroppar. De raka linjerna och fönsterpartierna gav byggnaderna ett horisontellt uttryck som ofta förstärktes av en taksarg. I gruppbyggda områden hade husen ofta sadeltak. Även 1950-talets ideal levde kvar en bit in i decenniet vilket gav enplansvillor i gult eller rött tegel med indragna fasadpartier och varierande fönstertyper. Nya typer som atriumhus, vinkelhus och kedjehus började byggas under 60-talet.