• Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
  • Haga Kyrkogata 8
    Haga Kyrkogata 8
Vasastaden

Haga Kyrkogata åtta

Charmig Vasavåning om 3 rok med mix av gammalt original och svindlande stramt. 3,3 m i tak!

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 76 kvm
  • Våningsplan 2 av 4
  • Hiss Ja
  • Karta
Kolossalt charmig och smått romantisk Vasavåning om tre rum och kök. Med 140 år på nacken i modig mix av gammalt original och svindlande stramt modernt. Sex höga fönsterpartier för västerljuset. 3,3 meter takhöjd för livslusten. Originalstuckaturer. Höga spegeldörrar i par med överstycken. Mellanrummet, det oändligt vackra, om 39 kvadrat rymmer på ett naturligt vis funktionerna kök, matsal och vardagsrum. På var sida ligger två sköna sovrum med fina garderober. Badrum med dusch och tvättmaskin. Allt i kanten av och med utsikt över den vackra Hagaparken.

Hagakyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av arkitekten Adolf Edelsvärd. Idag läggs ett nytt koppartak. En svag klockringning för tankarna till Rom. Det gamla Haga intill, på ena sidan av Hagaparken, påminner om det gamla Göteborg. På andra sidan parken stoltserar de vackra husen i nyrenässans. På hörnet Bellmansgatan 1 och Haga Kyrkogata 8 uppfördes denna byggnad 1876 och den syns. Byggd för att beskådas.

Den höga entréporten välkomnar. Hiss finns förstås men vi går en vacker trappa upp.

På tröskeln tar hela lägenheten emot med ett enormt ljus som fyller det stora mellanrummet via tre höga fönsterpartier i väster mot Hagaparken. Takhöjden är 3,3 meter och är dekorerad med vackra stuckaturer och en fantastisk takrosett. De höga spegeldörrarna i par, till rummen på var sida, har överstycken med bland annat druvor. På golvet ligger en massiv ek i fiskbensläggning.

Det kolossalt vackra mellanrummet om 39 kvadrat har funktionerna kök, matsal och vardagsrum i en enda skön helhet. Köket är i kontrast till det gamla, svindlande stramt. Svart skåpinredning i vinkel med bänkskivor i carraramarmor. På väggen ovanför sträcker sig en lång, grund hylla på var sida om den runda, osynliga köksfläkten. Här radas glas och annat vackert upp inom bekvämt räckhåll. Integrerad ledbelysning. Skåpvinkeln skapar både barsittning och idén om att duka upp en god buffé. Lika carraramarmor som i köksbänkarna finns i fönsterbräderna.

I andra delen av rummet står matbordet vid ett av fönsterpartierna. Här kan dukas långbord när lusten faller på. Avslappnat och närmast köket, står en soffgrupp.

Det stora sovrummet rymmer både en dubbelsäng och ett skrivbord. Golv i massiv ek i fiskbensläggning, väggar strukna i ljust grått och snickerier i vitt. Två höga fönsterpartier och pardörrsöppning med vacker genomsyn.

Badrum intill med toalett, handfat, dusch och tvättmaskin.

Innanför köket, finns det mindre sovrummet med en fond i de mest sköna blomster och charmigt gammalt brädgolv. Rummet passar bra som barnrum, arbetsrum och gästrum.

I källaren finns förråd och bra tvättstuga.

Lägenheten passar bra för människor som vill bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna.

VÄSTLÄNKEN OCH STATION HAGA.
Detaljplanen är överklagad och omarbetas för ny granskning före sommaren 2016.

2018 börjar Västlänken byggas. Kulturhistoriska byggnader som Hagakyrkan och biblioteket kommer att skyddas. Värdefulla träd, som t ex en bok norr om kyrkan, kommer att flyttas inom Hagaparken.

Hagaparken kommer förbli orörd. Norr om kyrkan, mot Allén, blir ett jordschakt där Station Haga byggs och beräknas vara färdig 2020-24.

Handelshögskolan kommer att byggas ut och beräknas stå färdig 2020-23. Skolan får en egen station direkt kopplad till sig.
2026 beräknas tågen vara i trafik.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Haga Kyrkogata 8

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,44 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1876
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 133 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Haga Kyrkogata 8