• Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
  • Jättegrytsgatan 16
    Jättegrytsgatan 16
Örgryte

Jättegrytsgatan sexton

CHARMIG RADHUSGAVEL 0M 134 + 56 KVADRAT I LUMMIGT VÄSTERLÄGE!

  • Antal rum 4 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 108 kvm
  • Biarea 50 kvm
  • Tomtareal 297 kvm
  • Byggnadsår 1924
  • Karta
Charmig radhusgavel uppförd 1924 i vacker nyklassicism om 134 + 56 kvadrat i disposition om 4 till 5 rum och kök med allt det vackra i fint skick blandat med moderna, försiktigt tillförda, funktioner. Tambur med gästtoalett. Vardagsrum med massiv ekparkett, vackra spröjsade fönster och 2,75 meter i tak. Det vita köket har ett brunt ekgolv och trevlig matplats. På andra våningen påminner matsalens vackra tak om tiden. Rummet kan avdelas med ett sovrum. Öppningar till övre hallrummet och ett sovrum. Glasad spegeldörr till det vita badrummet med golvklinker i svart. På vindsvåningen ligger ett stort himmelskt sovrum. Klassisk källare i fräscht skick med matkällare, förrådsrum, tvättstuga med plats för att sträcka lakan och passage till trädgårdsentrén. En gammaldags svensk trädgård med grusgång och gamla kulturväxter. Friköpt trädgårdstomt om 297 kvadrat i lummigt västerläge. Carport. Byggrätten medger viss utbyggnad.

I den lummiga trädgårdsstaden, till stora delar karaktäriserad av den vackra 20-talsklassicismen, har radhusgaveln uppförts 1924. Idag, 90 år senare, sällskapad av klätterrosor, pioner, prästkragar, orkidéer, ormbunkar, kaprifol och rododendron. Innanför grinden väntar en kilformad stentrappa med sju steg till den vackra ytterdörren med speglar omgärdad av dekorativa detaljer och spröjsat överljus.

Direkt innanför tröskeln möter ljuset upp, förstärkt av väggar och tak i brutet vitt. I tamburen ligger en golvklinker och en fräsch gästtoalett i vitt och svart. Vägghängd toalett med litet fönster.

Hallrummet har ett brunt trägolv, en rad garderober och två öppningar till vardagsrummet. En av dem har en trären spegelskjutdörr i original.

Vardagsrummet är ett ljust hörnrum med vackra spröjsade fönsterpartier i söder och väster. Vitlackade, platssnickrade elementskydd inspirerade av husets karaktär och klassisk ekparkett i massiv ek med fris.

Det vita köket har vita strama snickerier i vinkel, vitt liggande kakel i gammaldags stil och vita köksmaskiner. Som med en glimt i ögat och i effektfull kontrast visar sig köksfläkten i absolut rostfritt. Golvet är fortsättningen på hallrummets bruna trägolv. Plats för matbord vid fönstret med trädgårdsvy.

Trapphuset är konsekvent i vitmålad pärlspont. Övre hallrummet är andra våningens mittpunkt

Matsalen har en sann 20-talsatmosfär med sitt tak i spegelvalv och konvex övergång mellan vägg och tak. Spröjsade fönsterpartier i söder och väster och massiv ekparkett i slottsläggning. Vackert, vackert. Om det finns behov av fler sovrum kan rummet på ett naturligt vis avdelas.

Rummet intill är ett skönt sovrum som idag används som arbetsrum och gästrum. Garderob och trädgårdsvy.

Badrumsdörren i original med 6 fyllningar, varav två med glas, ger mer till livs av det tidstypiska. Badrummet är helt i vitt med gammaldags kakel utom golvet som kontrasterar i svart klinker. Söderfönstret har ett snillrikt, veckat innanfönster som insynsskydd. Stor glasad duschplats och vägghängd toalett. Handdukstork. Golvvärme. En bra start på dagen helt enkelt!

Vindstrappan i himmelskt blått leder till vindsvåningen och ett himmelskt skönt sovrum med ekparkett, takvinklar och ett söderfönster. Liten garderob.

Från entrévåningen går en trätrappa ner till källaren. Ljus och fräsch med matkällare, förrådsrum, tvättstuga med fjärrvärme, tvättmaskin och bra plats för att sträcka lakan samt en passage till trädgårdsentrén.

Trädgården har en blandning av gammaldags svenska och engelska busk- och klätterrosor, pioner, digitalis, prästkragar, orkidéer, ormbunkar, kaprifol och rododendron med mera. (en så kallad gammaldags svensk trädgård). Alunbokhäck, ormhassel, vinbärsbärbuskar, smultron, hallon, mynta och rabarber.

Det finns också två äppelträd som tyvärr är på väg att ta slut av ålder men de kläs in av trädgårdens vilda klätterrosor vilket skapar ett vackert uttryck i en gammal trädgård. Rosorna ligger som ett flor över de gamla grenarna - väldigt vackert hela året runt.

Grusgången bidrar med en extra skön känsla till det gammalsvenska.

Byggrätten medger viss utbyggnad.

Ett charmigt boende i ett av stadens mest attraktiva villaområden med närhet till både city och Delsjö naturreservat.

Tillträde kan erbjudas från 1 december.

TJUGOTALSKLASSICISMEN
Tjugotalsklassicism, internationellt även kallad Swedish Grace, strävade mot att sammanfoga tradition och modernitet i en ny vacker och sofistikerad stil.

Byggnadssättet under 1920-talet kännetecknas av slutna kvarter och en mer samlad bostadsbebyggelse, resultatet av att man försökte bygga bort efterkrigstidens bostadsbrist. Den stad som växte fram under 1920-talet kallades ofta trädgårdsstad. De slutna kvarteren och gårdarna omgärdade av bostadshus gav plats för planteringar. Från gatan nåddes innergårdarna genom dekorerade, välvda portar och en separat entré fanns till varje trapphus.

De ord som bäst beskriver 1920-talsklassicismens formspråk är enhetlighet, symmetri, stramhet, lugn och ordning. Byggnaderna skulle ha en symmetrisk och jämn utstrålning med väl avvägda proportioner. Det var vanligt med markering av knutar, trapphus, entréer och fasadindelning liksom markerade gavelspetsar och sockel. Sockeln utgjordes ofta av imiterad sten i puts, men även natursten förekom. Inspiration hämtades från grekiska tempel, vilket tydligt kan ses i detaljer som kolonner och pilastrar. Under denna tid blev det vanligt med arkitektritade villor vilka skulle efterlikna och utformas som herrgårdar. 1920-talsklassicismen strävade efter att skapa ett mer sakligt och stramt formspråk än tidigare sirliga och utsmyckade ideal.

Fasaden var ofta reveterad, det vill säga att stommen utgjordes av trä som sedan putsades. Putsen fästes på träunderlaget med hjälp av vassmattor eller tegelplattor. Både grov- och slätputsad fasad var vanligt. De putsade fasaderna är i mättad kulör med strama, ljusa dekorationer. Träfasader förekom också, ofta klädda med stående locklistpanel och markerade knutar
.
Karaktäristiskt för tiden är klassicistisk dekorationsmålning i färger som går i grönt, svart, grått, ockra och rött. Dörrarna hade ofta tre eller fyra liggande speglar och var ofta täckmålade eller gjorda i furu. Golven kunde bestå av kolmårdsmarmor och armaturerna var gjorda i glas och smide.

Fönstersättningen skulle vara symmetrisk och jämn. Fönstren hade vanligtvis två bågar åtskilda av en mittpost. Spröjsning var vanligt och indelning av fönstren gjordes med tre rutor i varje båge, andra indelningar förekom men var inte alls så tidstypiska och karaktäristiska. Fönstren placerades i fasadlivet och fönstrets glas var handgjort.

I gavlarna placerades ofta runda fönster eller så kallade lunettfönster, dessa var också vanliga i takkupor.

Byggnaderna försågs med sparsamma men utsmyckande detaljer. De vanligaste utsmyckningarna är frontespiser ovanför fönster och tandsnitt under takfoten, pilastrar, kolonner, pelare förekommer främst kring entréer och som fasadavdelare. Fasaddekorationer i form av girlanger och rosetter, frontoner och tympanoner är också karaktäristiska. Balkonger utfördes som smäckra smideskonstruktioner.

Övergången från järnspis till gas och därefter elspis påbörjades under 1920-talet.

Kvarteren omkring

Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Numer är området uppskattat för sin närhet till både centrum och sköna naturområden kring Stor och Lilla Delsjön. Stora villor från förra sekelskiftet blandas med radhus och flerbostadshus av senare ålder.

En lantlig idyll

I skogskanten till Delsjöområdet ligger den pampiga mangårdsbyggnaden till gården Stora Torp med marker intill Delsjöarna. Stora Torp byggdes år 1844 av David Carnegie och återuppfördes 1873 av dåvarande ägaren konsul Ekman efter en brand. Stora Torp är en av få bevarade större gårdar i Göteborg.

I början och mitten av 1800-talet var det flera förmögna familjer som lät uppföra förnäma villor i det lantliga Örgryte, på behagligt avstånd från stadens jäkt. Villorna placerades ofta på ägorna till de äldre gårdarna i Örgryte. Längs Danska Vägen ligger Villa Överås, uppförd av James Dickson år 1861 och Villa Wilhelmsberg från 1870.

Trädgårdsstaden

I samband med inkorporeringen 1922 fastställde stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan för Örgryte som anslöt till bebyggelsen i Bagaregården och innehöll mestadels villor, men som delvis kom att ersattas av flerbostadshus och radhus. I Örgryte Trädgårdsstad blev Lilienbergs idéer förverkligade till fullo. Orangerigatan kantas av villor i 1920-talets klassicistiska stil omgivna av grönskande trädgårdar och längs S:t Sigfridsgatan övergår Trädgårdsstaden i radhus.

Stadsplanen var inspirerad av 1920-talets ideal med slingrande gator som bjöd på nya utblickar vart man gick. Borta var de räta gator och slutna gårdsrum som präglar stenstadens rutnätsplan. Stor hänsyn togs till topografi och befintlig grönska.

Funkis i Skår

Längs den böjda Skårsgatan ligger ett trettiotal funkisvillor med vita fasader och kubisk form. Husen byggdes mellan 1937-1947 och Skårsgatan räknas till Göteborgs främsta funkisområde. Även i en nationell kontext är det ett av de tidigaste och mest uppmärksammade funkisområdena i Sverige. Stadsplanen togs fram av Uno Åhrén som tillträdde som stadsingenjör i Göteborg år 1932.

Villor i Kärralund

Öster om Bö och Skår ligger Kärralund. Vid Hagelyckegatan, Skillnadsgatan och Welandergatan hittar man flera trävillor i utpräglat nationalromantisk stil uppförda under perioden 1900–1925. De tillhör Kärralunds villastad som anlades av Fastighets AB Kärralund på mark som tillhört den gamla gården Kärralund.

I Kärralund finns även en del fina exempel på 1940-talets flerbostadshus. Längs Iskällareliden ligger ett tiotal lamellhus från 1946-1948, utförda i tidstypiskt gult tegel och med åttkantiga fönster. På andra sidan om Delsjöbäcken, längs Anders Zorngatan, ligger fler tidstypiska trevåningshus i gult tegel, fritt placerade och omgivna av öppna gräsytor. 

Jakobsdal

Uppe på höjderna intill S:t Sigfrids plan ligger Jakobsdal med namn efter den tidigare gården på platsen. Jakobsdal är en gömd liten pärla med både vackra hus och närheten till både Skår och centrum. Området består av fyra storgårdskvarter i 5-6 våningar uppförda 1928-32 efter ritningar av bland andra N Olsson och är goda exempel på påkostad tegelarkitektur i den sena klassicismens anda. 

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.