• Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
  • Johannebergsgatan 30
    Johannebergsgatan 30
Lorensberg

Johannebergsgatan trettio

SUPERFRÄSCH VINDSVÅNING OM 121 KVADRAT MED BRASKAMIN OCH TAKTERRASS

Deluxe
  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 121 kvm
  • Våningsplan 6 av 6
  • Hiss Nej
  • Karta
Den ljusaste vindsvåning om 121 kvadrat med helt insynsfritt läge, två badrum, braskamin, vattenburen golvvärme överallt samt takterrass med utsikt över en stor del av stan.

Ett sagolikt läge i kanten av Landeri- och Näckrosparken. Ljus foaje med takmålningar i original. Ny hiss högst upp. Säkerhetsdörr. Ljuset möter upp. Den femtiotvå kvadrat öppna sällskapsytan känns spännande med taköppningen som entresolplanet ger. Som högst något över fem meter. Här umgås funktionerna kök-matsal-vardagsrum. Två stora fönsterkupor med måtten 2 x 2,5 meter med sidofönster åt västerljuset. Vyer mot parken och Konstmuseet. Braskamin. Två badrum varav ett med tvättmaskin och torktumlare.

Totalt renoverad byggnad. Obelånad förening. Månadsavgift 1995 kr.

Granne med Göteborgs universitet och det tidigare landeriet Johanneberg ligger den fina byggnaden i nationalromantisk stil. Huset uppfördes 1918 efter ritningar av Karl M. Bengtsson som också var byggherre. Den röda nyrenoverade tegelfasaden är slät med valvslagning ovanför port och fönster samt ett kantigt burspråk. De sparsmakade naturstensdekorationerna är tidstypiska liksom den indragna porten.

Karl M. Bengtsson har t ex även ritat Lorensbergsteatern, Sjöfartsmuseet med intilliggande torn och radhus i engelsk stil i Änggården.

Ovanför den murade tegelfasaden i nationalromantisk stil anas två takkupor tillhörande en nyligen producerad vindsvåning utöver det vanliga! På 121 kvadrat breder en öppen och luftig bostad med genomtänkt planlösning ut sig. Här har vi fri höjd upp till nock om ca 5 meter samt vindens vackra karaktäristika, bjälkar och murstockar, målade i vitt. Takterrassen är väl tilltagen - liksom utsikten!

Kliv ur den nya hissen på översta våningen och stig in! Här möts vi av avhängning i dubbla garderober och den stilrena trappan med steg av massiv ek. Vi väntar med entresolvåningen och går istället mot boendets nav, kök och sällskapsrum med öppen planlösning i drygt femtio kvadrat. På båda plan finns vattenburen golvvärme under tröskelfri ekparkett. Köksdelen är praktisk med gott om förvaring och arbetsytor i vinkel. Här är en välgörande takhöjd med en härlig rymdkänsla. Ljusinsläppet är alldeles underbart! Gott om plats erbjuds för ett större matbord där minst hälften av de sittande kan se ut via de helt glasade skjutdörrarna till takterrassen.

Vardagsrumsdelen rymmer utan vidare en soffgrupp att krypa upp i intill braskaminen.

Styr vi nu stegen mot terrassen når vi på höger hand också Master bedroom med utrymme för dubbelsäng och förvaring. Här sover man helt insynsfritt! En vackert välvd fönsterkupa visar halva staden. Intill finns det välutrustade badrummet med egen tvättmaskin och torktumlare.

Den underbara takterrassen rymmer ett middagsmöblemang om så önskas. Här sitter man ostört under stjärnorna med utsikt över stadens vackra siluett.

Bostadens andra våning rymmer ett mindre badrum liksom ytterligare ett rum, med sovalkov. Perfekt som arbetsrum eller för tonåringen. Den övre hallen kan möbleras för umgänge med bekväma fåtöljer eller som arbetsplats med skrivbord och hyllor. Härifrån entresolplanet upplevs verkligen lägenhetens rymd med fri sikt över kök och vardagsrum.

Till våningen hör ett källarförråd Nr 6 om 4,5 kvadrat. Källaren är nyligen renoverad.

NATIONALROMANTIKEN
Nationalromantiken uppstod omkring 1910 och varade fram till ungefär 1920. Stilen förekommer även uppblandad med den tidigare jugendarkitekturen och den efterkommande 1920-talsklassicismen. Inspirationen hämtades från äldre svenskt byggande i allmogestil eller från vasatidens slott liksom från Tyskland och Danmark.

Den politiska situationen i Europa var orolig vilket resulterade i en nationell uppslutning. Inom arkitekturen gjorde sig detta gällande genom rejäla huskonstruktioner där själva materialäktheten var viktig. Man ville framhäva den ur granit huggna sockeln, det handslagna teglet och de smidda ankarsluten. I sig symboler för det historiska byggandet men också för fosterlandet. Materialen skulle användas på det sätt det passade dem bäst. Husen ritades enligt enkla, rena principer med raka linjer och släta ytor. De nationalromantiska arkitekterna vände sig emot att man tidigare, under 1800-talets nystilsperiod, hade vurmat för antikens formspråk. De menade att återinförandet av kolonner och andra klassicistiska dekorationer var historiserande och rent av oärligt. Kritik kom från ett fåtal håll: även nationalromantiken blickade bakåt! Vad som anses äkta eller oäkta är en ständigt pågående diskussion.

Flerbostadshusen var borglika med slutna murar, kantiga burspråk och branta tak. De småspröjsade fönstren målades vita och balkongerna hade murade räcken eller räcken av smidesjärn. I de fall det förekom dekorationer utgjordes de av mönstermurning, diskreta koppardetaljer eller solida naturstensfigurer. Portarna var ofta tunga av massiv ek och placerades en bit in i fasaden, halvt dolda av murade valv.

Under den nationalromantiska eran uppfördes även fristående hus i villastäder och hela områden med Egnahemshus. Dessa byggdes i trä med tjärad eller rödmålad, mörk panelfasad och brant takfall. Även här gjordes väggarna slutna med småspröjsade fönster.

I Göteborg finns nationalromantiken representerad bland annat i Röhsska museet, Masthuggskyrkan, Televerkets hus vid Kaserntorget och Landala Egnahem.

LORENSBERG
Dagens Lorensberg sträcker sig från Vallgraven i norr, längs Södra Vägen i öster, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Stadsdelen är uppkallad efter Lorensbergs landeri, ett så kallat nöjesjordbruk, som under 1700-talet låg i den nuvarande Lorensbergsparken. Parken var större då och landeriet var ett av flera i området. Under århundradets andra halva fanns också stora tobaksodlingar i det område som idag korsas av Kungsportsavenyn. Vid 1700-talets slut öppnade ett värdshus på Lorensbergs landeri där de burgna stadsborna kunde förlusta sig och njuta av den lantliga idyllen. År 1823 löste Göteborgs stad in ägorna för att säkerställa dess tillgänglighet som sommarnöje för borgarna, det populära och välrenommerade värdshuset drevs vidare av Winbergskan (Maria Winberg). Området runtom (nuvarande Lorensberg och Vasastaden) tillhörde också staden och nyttjades som betesmark samt för jordbruk.

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgravarna färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk. En stadsplanetävling utlystes och 1866 hade man en färdig plan som sträckte sig från Masthugget till Olskroken. Nuvarande Vasastaden och Lorensberg började byggas först men stora delar av planen genomfördes aldrig. Tongivande i området var redan då Vasaplatsen, Vasagatan, Vasaparken och naturligtvis Kungsportsavenyen. En senare plan inkluderade Stadsteatern och Konserthuset vid Götaplatsen samt Lorensbergs villaområde, utbyggnaderna var färdiga 1935.

Byggandet av de nya stadsdelarna pågick mellan 1868 och 1905 och startade i den norra delen av området. Här skulle stora stenhus uppföras i slutna kvarter och längs raka gator, ett bostadsområde av "hög kvalité" för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans, större delen av både Kungsportsavenyen och Vasagatan färdigställdes. Avenyn var inledningsvis en bostadsgata med hyreshus innehållande stora våningar.

År 1923 gick den stora jubileumsutställningen av stapeln till firande av stadens grundande 300 år tidigare (302 år tidigare, för att vara exakt, utställningen blev något försenad). Vid den nyanlagda Götaplatsen fanns huvudentrén och det nybyggda Konstmuseet liksom en stor del av utställningens provisoriska paviljonger. Arkitekturen var främst klassicistisk med inspiration från Grekland men här fanns även drag av österländskt byggande.

De större våningarna var placerade i gathusen helst på ett hörn, medan de enklare gårdshusen innehöll smålägenheter. Indelningen syns fortfarande tydligt i fasadernas utsmyckning - eller avsaknad därav. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och torrdasset var placerat på gården. I gathusen fanns avloppssystem och rinnande vatten, ibland även badrum för personlig hygien. På 1930-talet fanns WC installerat i både gat- och gårdshus, centralvärme kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. Befolkningen i området förändrades från flerbarnsfamiljer med inneboende tjänstefolk (1905) till äldre par utan hemmavarande barn (1970) och mellan 1930-45 delades flera av de stora våningarna upp i mindre lägenheter. Stenstadens utbredning till trots fanns de sista resterna av områdets äldre trähusbebyggelse kvar längs Södra Vägen ända till 1958. Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn. Stadsplanen med slutna kvarter och raka gator är fortfarande högst avläsbar. Den äldsta kvarvarande byggnaden i området är Johannebergs Landeri, idag ett ensamt trähus på en kulle ovanför Korsvägen.

Dagens Lorensberg utgör en del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt. Längs Kungsportsavenyen och dess tvärgator finns ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker. Götaplatsen ramas in av Stadsteatern, Konstmuseet, Konsthallen och Konserthuset. Här ligger även det nyrenoverade och välbesökta Stadsbiblioteket.

Källor:
Lönnroth, Gudrun (projektledare): Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973, Rapport 4, Vasastaden - Lorensberg i Göteborg
Lönnroth, Gudrun (red.): Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, 1999
Petersen, Bengt: Det var på Lorenberg, 1978

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Bakgrunden till inredning av vindslägenheter är en fortsatt inflyttning och tillväxt i städerna. Inredda vindar är ett sätt att skapa mer boyta på tidigare outnyttjade delar av en fastighet och i förlängningen även att förtäta staden. Det handlar om byggnader där vinden sedan tidigare varit oinredd, men där takhöjd och storlek gjort dem lämpade att inredas.

Vindar inreds ofta i äldre byggnader med kvaliteter som ger unika lägenheter om de utnyttjas rätt. En rymlig takhöjd med sneda tak och synliga bjälkar ger möjlighet till våningar i flera etage och med läge under taknock ingår ofta utsikt i höjd med takåsarna. En gammal vitputsad murstock kan närmast vara skulpturalt utformad och fungera som naturlig rumsavdelare. Eftersom det handlar om äldre hus finns det ofta även kulturhistoriska värden att ta hänsyn till vid utformande av takkupor, terrasser och balkonger så att de anpassas väl till byggnadens karaktär.