• Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
  • Kössö Bryggväg 28
    Kössö Bryggväg 28
Köpstadsö

Kössö Bryggväg tjugoåtta

Den vackra Köpstadsö eller Kössö! 2 hus på 11 ha med kobbar, skär och egen ö - Snäckeskär!

  • Antal rum 4 rok
  • Boarea 119 kvm
  • Tomtareal 111 260 kvm
  • Byggnadsår 1935
  • Karta
En kvart från Saltholmen och en kort bensträckare från Kössö brygga, erbjuds en synnerligen attraktiv och intressant fastighet med två bostadshus trevligt belägna i den charmiga bebyggelsen på bergknallarna. Friköpt tomt om 11 ha eller 111 260 kvm fördelade på berg, kobbar, skär och en egen ö. Fastigheten kan eventuellt avstyckas. Det ena bostadshuset uppfört omkring 1920 är totalt cirka 50 kvm inklusive loft och är nyligen totalrenoverat. Det andra huset uppfördes 1935 och är om cirka 119 kvm samt i hyggligt skick, men lite kärlek skadar ju aldrig. Ön, kobbar och skär ligger inom strandskyddat område och kan därför inte bebyggas. Att ha en egen ö vid namn Snäckeskär, är något alldeles speciellt!
VISNINgSINFO:
17:30 - 17:45
Tag Färja 282 mot Brännö Husvik via Styrsö Bratten 2015-06-08 klockan 17:30 från Saltholmens Brygga, Göteborg, Läge A. Stig av vid Köpstadsö, Göteborg, Läge A, klockan 17:45.

19:31 - 19:42
Tag Färja 281 mot Saltholmen 2015-06-08 klockan 19:31 från Köpstadsö, Göteborg, Läge A. Stig av vid Saltholmens Brygga, Göteborg, Läge A, klockan 19:42.

Det tar 5-10 minuter att gå den vackra vägen från färjan till fastigheten.

Först ligger gäststugan uppförd omkring 1920, nu i nyrenoverat skick. Både in- och utvändigt. Rödmålad med vita knutar. Cirka 37 kvadrat plus sovloftet om cirka 12 kvadrat golvyta med snedtak. Barfotavänliga trägolv och väggar i brutet vitt. Det stora rummet har plats för en sittgrupp och härifrån kan du klättra på stegen upp till ett sovloft med plats för flera nattgäster.

Sovrummet innanför det stora rummet har plats för två och utgång till trädgården.

Det snygga köket ligger öppet i vinkel mot vardagsrummet. Fräscht badrum med bland annat tvättpelare.
Huset har en luftvärmepump och elradiatorer. Kommunalt Va.

Huvudbyggnaden är uppmätt till cirka 119 kvadrat och är i två plan. Ett kök finns i varje plan ifall huset skall bebos av två hushåll. Allt är i relativt bra skick men, som vi säger, lite kärlek skadar aldrig. Utöver rummen finns här ett badrum med dusch, toalett och handfat

På andra våningen har köket utgång till balkong med utsikt över de närmaste husen runtomkring. Rummen har charmiga snedtak. Här finns även en gjutjärnskammin och toalett med handfat

I källaren finns plats för redskap, trädgårdsmöbler och båtgrejer.
Huset har en elpanna med vattenburen värme samt värmeväxlare för från- och tilluft. Kommunalt Va.

Kort promenad till småbåtshamnen med gästhamn, toaletter och badplats med sandstrand. Båtplats, för t ex en styrpulpetbåt, kan eventuellt hyras i andra hand.

Norr om hamnen ligger tennisplanen och öns vackra lokal "Smutten" som kan hyras för kalas och möten. Längre bort finns fotbollsplanen där man bland annat firar midsommarafton. Lekplatsen i närheten när lusten faller på.

De flesta tar med mat från stan och när det behöver kompletteras tar man sin egen eller den kommunala båten till Styrsö eller Donsö.

Kort sagt, ett av skärgårdens vackraste sommarparadis väntar på ny ägare och livsnjutare.

Fastigheten visas 24 maj. Ta båten från Saltholmen kl 12.50. Följ skyltarna till huset!

FÖR MER INFORMATION OCH VISNING
kontakta Auktoriserad Fastighetsmäklare Tomas Ahre,
0705 250650, tomas.ahre@ahre.se

Köpstadsö, även kallad Kössö, har en yta om ca en kvadratkilometer. Namnet Kössö är ingen modern dialektal förenkling utan båda namnformerna återfinns i mycket gamla handlingar.

På väg från Saltholmen med färjan, är Köpstadsö näst sista hållplatsen före Styrsö Bratten. Restiden med färja från Saltholmen är 8 minuter.

Det första besökaren som stiger av färjan ser, är rader av skottkärror på Ångbåtsbryggan. Kärrorna är inte för allmänt bruk utan varje familj har sin egen, som det enda tillåtna transportmedlet på öns smala vägar.

Vägen slingrar sig fram på asfalterad väg genom den lilla byn och fortsätter förbi hamnen för privatbåtar västerut mot glesare bebyggelse och övergår i stigar över kala, ibland dramatiskt branta klippor, genom alltmer varierad vegetation och med ständigt nya vyer över skärgården och horisonten borta i väster.

Sammanlagt finns omkring 120 hus på ön varav 40 är helårsbebodda.

Den tidiga befolkningen var framför allt skutskeppare som skeppade varor längs kusterna, till Danmark, Finland, de baltiska staterna och Tyskland. De hemmavarande tog hand om barn, hus, kreatur, framförallt får och ett småskaligt jordbruk.

År 1895 bildades Sällskapet Köpstadsö Vänner som också år 1902 byggde "Smutten" för klubbaktiviteter, ett av de tre sista kvarvarande societetshusen på Västkusten. Smutten används än idag för fester, möten, jympa, bordtennis och underhållning av olika slag. Vid denna tid började man bygga större hus i två våningar, ofta med glasverandor, och man började hyra ut rum till sommargäster från Göteborg.

Kössö blev snabbt ett populärt besöksmål sommartid och är så fortfarande!

Styrsö.info © Jan-Erik Nilsson, Styrsö, 2012

KÖSSÖHUSET
Förskolan Ankaret har nu flyttat in i Kössöhuset och barn och personal stortrivs!

Viss ombyggnad och anpassning av Kössöhuset för förskolans verksamhet har skett under sommaren och hösten. Inomhus har ljuddämpande material installerats i taket och ett torkskåp monterats i hallen. Utomhus har det tillkommit ett staket på framsidan för att göra det säkert för barnen. En förlängning av altanen och en ny trappa på baksidan ner till lekgården har byggts.

Förskolan Ankaret består av en avdelning för 7 barn i åldrarna 1 till 5 år.

Förskolan på Kössö är unik på många sätt, inte minst med tanke på pedagogernas engagemang och den fantastiska miljön. Barnen är ofta utomhus flera gånger per dag och en dag i veckan är det skogsutflykt upp till vindskyddet bakom fårhagarna. Barnen får upptäcka naturen och Kössö under utflykterna. Bland annat är det bad på Styrsö för de äldre barnen, en dans- och rytmikpedagog kommer vid flera tillfällen, då gamla skolsalen används, och teater- och biobesök är planerade.

På förskolan arbetar Annika, Anna och Stina.

Den fantastiska förskolan är en bidragande faktor till att fler barnfamiljer flyttar ut till Kössö och en ny generation Kössö-barn får möjlighet att växa upp i vår underbara miljö.

Kvarteren omkring

Köpstadsö var tidigare centrum för skeppsfart och hade även ett eget varv. Numera är det en av de mer idylliska öarna i Göteborgs södra skärgård.

Det första besökaren som stiger av färjan ser, är rader av skottkärror på Ångbåtsbryggan. Kärrorna är inte för allmänt bruk utan varje familj har sin egen, som det enda tillåtna transportmedlet på öns smala vägar.

Vägen slingrar sig fram på asfalterad väg genom den lilla byn och fortsätter förbi hamnen för privatbåtar västerut mot glesare bebyggelse och övergår i stigar över kala, ibland dramatiskt branta klippor, genom alltmer varierad vegetation och med ständigt nya vyer över skärgården och horisonten borta i väster.

Fritidshus och dubbelhus

Sammanlagt finns omkring 120 hus på ön varav 40 är helårsbebodda på ön med en yta om 1 kvadratkilometer. På Köpstadsö finns flera moderna fritidshus varav ett antal har ritats och uppförts åt kända arkitekter.

Namnet Kössö är ingen modern dialektal förenkling av Köpstadsö utan båda namnformerna återfinns i mycket gamla handlingar. Den tidiga befolkningen var framför allt skutskeppare som skeppade varor längs kusterna, till Danmark, Finland, de baltiska staterna och Tyskland. De hemmavarande tog hand om barn, hus, kreatur, framförallt får och ett småskaligt jordbruk. Den äldre bebyggelsen på Kössö består av tätt liggande dubbelhus från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal med glasverandor och genomarbetade snickerier.

Smutten

År 1895 bildades Sällskapet Köpstadsö Vänner som också år 1902 byggde "Smutten" för klubbaktiviteter, ett av de tre sista kvarvarande societetshusen på Västkusten. Smutten används än idag för fester, möten, jympa, bordtennis och underhållning av olika slag. Vid denna tid började man bygga större hus i två våningar, ofta med glasverandor, och man började hyra ut rum till sommargäster från Göteborg. Kössö är fortfarande ett lika populärt besöksmål sommartid för havstörstande stadsbor!

Arkitekturen

Byggandet av hus längs Bohuskusten har historiskt varit tätt sammanknutet till fisket och sillperioderna. När sillen gått till har det inneburit att fiskesamhällena blomstrade och befolkningen och byggandet ökade. Redan under 1500-talet började Bohusbönderna flyttade närmare sjön för att bygga hus vid naturliga hamnar i låglänta områden, i lä för vinden. Husen låg tätt så att man hade uppsikt över både havet och båtarna i hamnen med minst ett fönster åt sjön. Detta speciella sätt att bygga hus på har skapat de kustsamhällen i Bohuslän som i dag är kända för att vara pittoreska och mysiga – med andra ord det typiskt bohuslänska.

Traditionellt har det funnits två hustyper som använts flitigt längs Bohuskusten: enkelhus och dubbelhus, det vill säga hus med ett respektive två rums bredd och kök. De var vanliga ända in på 1900-talets början. I Bohuslän har stugorna traditionellt haft små och nätta dimensioner. De boende ägde inte marken själva varför ingen inhägnad tomtmark förekom, på sin höjd en liten kålgård för husbehov med en låg stenmur runt. Man kunde passera fritt mellan husen, ner till bodarna och ut på bryggorna. 

Typiskt bohuslänskt

De typiska dragen på bohuslänska hus har skapats av en stark snickeritradition. Varje trakt har haft sin särprägel på fönster, verandor och lövsågerier som vi kan lägga märke till än i dag. Under 1800-talets första hälft började bostadshusen att smyckas med profilhyvlade listverk medan det senare under seklet blev allt vanligare med snickerier i s.k. schweizerstil med figursågade partier.

Taken täcktes inledningsvis med naturmaterial som torv, tång, vass eller halm. Under 1700-talet började man använda enkupiga tegelpannor och fram på 1800-talet hade teglet blivit det klart dominerande takmaterialet.

Vita små stugor

Till bohuslänsk byggtradition förknippar vi även panelarkitekturen som växte fram under 1800-talet. Då började timmerstugorna kläs med stående plank som tätning. Längre tillbaka i tiden lämnades husen trärena för att gråna över tid, eller ströks med falu rödfärg, men under 1800-talets början blev det vanligt att måla panelerna med oljefärg. Nyanserna gick från början i dova ockratoner, något som vid mitten av 1800-talet ersattes av de ljusa nyanser av oljefärg som vi i dag förknippar som så typiskt bohuslänska. Mot de ljusa panelerna i vitt eller gult var knutlister, fönster och dörrar målade i en mörkare kontrasterande kulör. Numer är det svårt att tänka sig Bohuslän utan sina vitmålade hus!

Sjöbodar

Kanske allra mest utmärkande för kusten är raden av sjöbodar och bryggor. De äldsta sjöbodarna var ganska små och timrade men allt eftersom redskapen utvecklades och blev fler växte sjöbodarna i storlek. Vid 1800-talets slut byggdes de i stolpvirke och kläddes med bräder. Fram mot 1900-talets början kunde de till och med ha en övervåning, det s.k. rännet, där snörpvaden till fisket förvarades.