• Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
Lilla Torget

Lilla Torget ett

271 Kvm paradvåning i hög internationell klass, mitt i den ursprungliga stadens vagga

Deluxe
  • Antal rum 5 rok
  • Boarea 271 kvm
  • Våningsplan 3 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
I ett av stadens första kvarter erbjuds en gränslöst vacker paradvåning om 271 kvadrat med en sällsynt lyckad kombination av nyrenässanskt original och exceptionellt modern inredning. Planlösningens intention ger ett exklusivt boende med representativa delar av högsta internationella klass. Design Gert & Karin Wingårdh. Välkommen till Lilla Torget Ett!

NYRENÄSSANS
Nyrenässans var en stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den bl. a. av återupptagande av ornament och principer från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal.

Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använder som utgångspunkt. Därför är det svårt att peka ut särskilda företrädare eftersom i princip alla arkitekter verksamma under perioden 1850-1900 ritade främst i nyrenässans. En framstående arkitekt från 1800-talets andra hälft är med andra ord en framstående renässansarkitekt, som även har förmågan att rita i andra historiska stilar parallellt.

Som riktning inom arkitektur spänner nyrenässansen över en mycket stor bredd av olika stilar. Förutom att den har olika utvecklingskeden bör den även indelas i exempelvis tysk, italiensk, fransk eller holländsk nyrenässans. Det uppstod också blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar. Sambandet med den stora byggrushen under 1800-talet har gjort att nyrenässansen är den dominerande stilen i exteriörarkitekturen i städernas äldre bebyggelse.

Ofta brukar nyrenässansbyggnader från slutet av 1800-talet i folkmun felaktigt kallas "sekelskifteshus", vilket skulle innebära att de vara byggda åren runt 1900 då jugendstilen slog igenom delvis som en motreaktion till nystilarna.

Redan under första hälften av 1800-talet var nyrenässansen fullt utvecklad i Europa och visades på de stora världsutställningarna. I Sverige introducerades den av arkitekter som Johan Fredrik Åbom och Fredrik Wilhelm Scholander. Från början dominerar den italienskinspirerade renässansen med ljusa, rikt dekorerade putsfasader prydda med klassiska motiv i gips och rusticeringar. På 1880-talet blir synligt tegel och naturstensdetaljer populärt i form av tidig tysk eller fransk nyrenässans och sengotik. Markerade mittpartier alternativt sidopartier, hörntorn med takspiror och takdekorer i gjutjärn är andra kännetecken för nyrenässansens stadsarkitektur.

Byggandets villkor förändrades under renässansskedet genom att arkitekten framträdde som yrkesman i besittning av en teoretisk lära och en praktisk metod. I ritningar utvecklades projektioner och perspektiv; principer formulerades för harmonisk samordning av byggnadsmått, rumsformer och detaljmotiv. Antiken studerades som referensvärld genom uppmätningar av romerska byggnader och framför allt genom tolkningar av den unikt bevarade byggnadsläran från augusteisk tid, Vitruvius "De architectura". I spänningsfältet mellan antikens byggnadstyper och tidens egna behov skapades renässansens idealbyggnader: centralkyrkan, det blocklika stadspalatset och lantvillan. De klassiska kolonnordningarna systematiserades och utnyttjades för att förtydliga upprepning av standardiserade enheter, stapling av bärande och burna element och variationer av öppenhet och slutenhet. Arkitekturen trädde därigenom fram som å ena sidan synbart självständig i förhållande till bildkonsten, å andra sidan förenad med andra konstarter i sin framställning av universums och människokroppens matematiska harmoni.

I begränsad mening utgör renässansens arkitektur en historisk fas, avslutad kring 1600-talets början. Men i realiteten förblev renässansens byggnadsinsatser och lära en fortsatt och för många alltjämt giltig grund för västerlandets arkitektur.

KVARTEREN OMKRING
Stadsdelen Inom Vallgraven kan knappast beskrivas mer talande än namnet antyder, gränserna utgörs av Göta älv i väster samt Vallgraven och Östra Nordstaden i söder och öster.

Området utgör Göteborgs ursprungliga stadsområde, från grundläggningen på 1620-talet. Stadsplanen för centrala Göteborg var inspirerad av Holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän medan mindre förnäma kvarter befolkades av hantverkare. Vanligtvis var tomten bebyggd med handels- eller hantverksgårdar där både bostad och verksamhet var inrymd, liksom bostäder för de anställda.

Fram till 1806 var staden befäst och omgärdad av omkring sju meter höga murar. In kom man genom de tre stadsportarna Kungsporten (mest påkostad), Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen. Staden var mestadels bebyggd med trähus och upprepade gånger totalförstördes området genom brand. Efter 1813 tilläts man endast att uppföra stenhus i centrum. Det tidigare befästningsstråket mot Vallgraven bebyggdes mellan 1850 och 1870 med bostäder längs den nya Stora Nygatan.

När nya bostadsområden som Lorensberg och Vasastaden började byggas kring 1870 förändrades användningen av centrum. Byggnaderna anpassades för att enbart rymma kontor och verkstäder. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas - tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats så Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen åren 1903 respektive 1936.

Centrum hade förändrats gradvis och anpassats efter nya behov. Dock är det de större saneringarna av exempelvis Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som är mest iögonenfallande. Här revs och byggdes nytt under 1960-70-talen med ett, om inte annat, storskaligt resultat.

BYGGNADEN
Den allra första byggnaden på aktuella tomt uppfördes år 1689. Det var ett av stadens mycket få stenhus, i tre våningar och byggt för Rådman JV Utfall. Drygt 70 år senare bebyggdes ytterligare delar av tomten av Niklas Sahlgren, direktör för Ostindiska kompaniet och en av landets mest förmögna personer.

Lilla Torget hette från början Fisktorget eftersom handeln med nyfångad fisk skedde här. Stadsbranden 1804 ödelade merparten av Göteborg, inklusive nämnda byggnader.

Dagens hus med det välkända tornet, som inledningsvis var åttakantigt, stod färdigt för invigning år 1853. Byggnaden var då i fyra våningar med en halvvåning under taket, en så kallad attikavåning. Huset ritades av Victor von Gegerfeldt (senare stadsarkitekt i Göteborg) och Adolf W Edelswärd (järnvägsarkitekten) vilken slutförde arbetet. Edelswärd gjorde en del detaljförändringar och utformade interiören. Större delen av byggnaden följer von Gegerfeldts ursprungliga ritning - vid arkitektbytet var nämligen första våningen redan uppförd.

Husets två nedersta plan innehöll kontor och lager. Två trappor upp fanns familjen Wijks paradvåning med danssal och fem rum i fil ut mot kanalen och Brunnsparken. Ytterligare en trappa upp låg familjens privata sovrum och den översta halvvåningen innehöll bostäder för tjänstefolk.

I representationsvåningen hölls otaliga fester för stadens societet. Gäst i huset var även dåvarande kung Oscar II. Vid kungabesök var det vanligt att både offentliga och privata hus i centrum dekorerades med girlanger och granris.

I drygt 70 år var huset i familjen Wijks ägo innan det såldes till ett försäkringsbolag. Dagens femte våningsplan tillkom 1929, i och med den stora renovering som förvandlade byggnaden från bostad- till kontorshus. Då förändrades även tornets utformning och balkongen i anslutning till paradvåningen togs bort. Även interiören och rumsindelningen genomgick en kraftig renovering. Tornet hade uppförts ursprungligen enligt Edelswärds direktiv men fick nu en utformning i linje med von Gegerfeldts ursprungliga ritning.

Byggnadens fasad är uppdelad med en rusticerad sockel, över de två nedersta våningar som inledningsvis innehöll kontor och lager. De tre övre våningarna är slätputsade med jämn fönstersättning och varierande grad av utsmyckning i fönsteromfattningarna. Mest dekorerad är den tredje våningen som innehöll Wijks representationsvånig, här är även aktuella bostad belägen. Byggnadens hörn pryds av ett torn med rundad balkong. Under takfoten löper en tandad gesims med konsolfriser.

Fiskekrogen.se
http://www.expressen.se/gt/kultur/har-blir-kontor-60-nya-bostader/
Stadsmuseets Faktarum
Antikvarisk förundersökning, Lindholm Restaurering 2012

Den genomgående planlösningen ger vyer åt bland annat Lilla Torget, Stora Hamnkanalen och resten av det fina stadsrummet bort mot kanalbroarna, Lejontrappan och Brunnsparken med siluetten av Clarion Hotel Post i bakgrunden.

Våningen nås via entréer från Södra Hamngatan Sju och Lilla Torget Ett. Den senare påminner om fornstora dagar med ett trapphus som samtidigt för tankarna till Slottet. Ta den rymliga hissen till tredje våningen.

Från det vackra trapphuset, byggt vid renoveringen 1929, nås en korridor med privat känsla och tystande heltäckningsmatta. Bakom våningens entrédörr tar en långsträckt och majestätisk hall och passage vid. De genomtänkta och påkostade lösningarna skapar en härlig upplevelse som är få förunnad! Se bara på den läderinklädda sittplatsen, snillrikt kombinerad med avhängning och belysning i klädstången. Passagen ansluter till våningens alla rum och utgör ett naturligt nav med en härlig öppenhet och högt i tak - drygt fyra meter!

Mot Lilla Torget ligger två storslagna sällskapsrum i fil, varav ett är salongen med två kolonner och tre öppningar från hallpassagen. 50 kvadrat med tre höga fönsterpartier mot statyn med Jonas Alströmer. Ny handlagd massiv ekparkett i klassisk fiskbensläggning. Fönsterbänkar av röd kalksten i djupa, panelklädda nischer ramar in fönsterpartierna. De vackra omfattningarna kring dörrar, fönster och nischer är ursprungliga och troligtvis utförda i stuckmarmor. Scagliola är det italienska namnet på denna exklusiva handgjorda marmor som främst förekommer i kyrkor och palats.

Rummets yta medger en luftig möblering med både soffor att samtala i och mer avskilda sittplatser för umgänge på tumanhand. Här bjuds fantastiska förutsättningar för fina stunder.

Tornrummet är underbart - en riktig fröjd för ögat! Rummet ligger förstås i tornet vilket också är själva kardinaltecknet för stolta byggnader av detta slag. Runt som det skall vara med 6,5 meter i diameter och tre vackra, välvda fönsterpartier med lika vackra utsikter mot de anrika byggnaderna omkring. Det ena är utgången till balkongen. Den svängda formen följer tornets yttervägg och visar samtidigt upp den praktfulla fasadens enda balkong. Med ursprunglig parkett i stjärnmönster, bevarade dörröverstycken och taket prytt av stuckatur, är detta ett mästerverk. Den fantastiska takarmaturen ingår och heter Cirio Circular, gjord av Santa & Cole, Barcelona. Två pardörrar binder samman rummet med både kök och sällskapsrum. Hoburgskalksten från Gotland, även kallad Hoburgsmarmor, i de vackert välvda nischerna. De tidigare kakelugnarnas utrymmen nyttjas nu som sittplatser. Troligtvis var detta familjen Wijks danssal och inget rum passar väl bättre för mingel och representation? Balkongen torde bjuda på stadens maffigaste utsikt - man förstår gott och väl att den dåvarande kungen gärna gästade sina vänner här!

Köket är en frestande tillrättning om 48 kvadrat i vilken det bästa av det gamla och det absolut bästa av det nya varsamt kokats ner i en välsmakande fond. Fyra höga fönsterpartier mot Stora Hamnkanalen tillsammans med rummets eller kanske snarare salens form, har en tydlig karaktär av 1800-talets nyrenässans. Övriga ingredienser är idag och imorgon.

På kortsidan i denna vackra volym är köket placerat med rostfri inredning och stor gasspis med 5 gasbrännare, Teppanyaki-häll och två ugnar samt stor spisfläkt från La Cornue. Övriga maskiner från Gaggenau med bland annat stor kyl och frys, ångugn och tallriksvärmare. Klassiskt franskt kakel från golv till tak ger en lantlig känsla av Provance. Lampetterna med de veckade tygskärmarna är Flos Ktribe W soft. Öppen spis. Det blankpolerade rostfria bordet i köket och väggpanelen med lampan i hörnet är av design Philippe Starck, tillverkat av Rinck Interieurs i Frankrike.

Platsbyggd skåpinredning från Kvänum, bland annat snillrikt dold i pelarna mellan fönsternischerna med bänkar. Den långa köksön har en upplyst massiv glasskiva, handgjord och signerad av glaskonstnären Perrin, Frankrike. Stolarna i mörk ek med sits av finaste skinn och med fot av polerat rostfritt, för att de skall gå i samma stil som bordet, är tillverkade av Rinck Interieurs. Diskho och diskmaskin är snyggt integrerade med mer bra förvaring. Här ryms sannerligen ett större sällskap för både uppsluppna vardagsfester och högtidliga kalas. Vinkällare/skafferi intill med vinfack, rostfri inredning och stengolv. Köksentré med hiss.

Tillbaka via hallpassagen till den lite mer privata delen av våningen.
Master bedroom en-suite bathroom och dressingroom med öppen inredning från golv till tak i hög kontinental klass. Badrummet i stilren design med vitt marmorgolv från italienska Lasa. Rummet har en spännande form och rymmer naturligtvis både dubbelsäng och ytterligare möblemang om så önskas. Klädvårdsrum med bland annat tvättmaskin och torktumlare. Utgångar till den glasade balkongen mot gårdens sedumplantering.

Med ingång från entréhallen finner vi våningens andra sovrum med utrymme för en dubbelsäng alternativt ett hemmakontor eller gästrum när det behövs. Gott om förvaring erbjuds i både garderob och intilliggande walk-in closet. Det rejäla fönsterpartiet erbjuder utgång till balkong. I anslutning finns ett stilrent badrum med härligt stor duschhörna.

Entrédörrens insida kantas av säkerhetsgrindar, handgjorda av linoljebränt smide på gammalt hantverksmanér.
I samband med den senaste ombyggnationen 2012, då huset iordningsställdes för att än en gång innehålla bostäder, lades fiskbensparkett av ek in i majoriteten av våningens rum. De höga fotlisterna, spegeldörrarna och de profilerade omfattningarna binder idag samman den moderna våningen med byggnadens drygt 160-åriga historia. Drygt 4 meter upp är den ursprungliga stuckaturen kompletterad lik befintlig. De vackra spegeldörrarna pryds av Art déco handtag från 1929. Vackra överstycken dekorerar många av dörröppningarna.

Det kan lätt konstateras att byggnaden har åsatts höga bevarandekrav såväl exteriört som interiört. Allt är fint renoverat och vackert att se. Sammantaget är detta en sällskapsvåning av hög internationell klass. Historien upprepar sig.

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Lilla Torget 1

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 4,09 %, 4,08926 % av årsavgiften

Byggnaden

  • Byggnadsår 1853
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Internet Bredband. Leverantör: Comhem. Avtal med tv, telefoni och bredband tecknas direkt av ägaren
  • TV Ansluten till kabelnät. Leverantör: Com Hem.
  • Parkering Parkering kan erbjudas.

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Lilla Torget 1