• Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
  • Lilla Torget 1
    Lilla Torget 1
Inom Vallgraven

Lilla Torget ett

Exklusiv, hyperplanerad etta med Jonas Alströmer i blickfånget

  • Antal rum 1 rok, varav 1 sovrum
  • Boarea 39 kvm
  • Utgångspris 3 475 000 kr
  • Månadsavgift 2 119 kr
  • Våningsplan 1 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Nu kan du flytta in i ett av Göteborgs absolut mest spännande finrum sedan stadens tillblivelse 1621.

Ingång från Lilla Torget Ett. Foajé och trapphus som på Slottet. Stor hiss. Hall med kapphylla och garderob. Allt målat i brutet vitt i bästa kontrast till de massiva ekgolven i fiskbensläggning. Välgörande takhöjd på 3,1 meter och två höga fönsterpartier i djupa spegelnischer mot torget. Från hallen nås badrummet med snyggt golvklinker, golvvärme, dusch med flexibel glasvägg, handdukstork, designporslin från Svedbergs, blandare från Hans Grohe samt inbyggda, dimbara spots i taket. Tvätta när du vill via en praktisk kombimaskin.

Lägenheten i övrigt tillfredsställer resten av livsbehoven i en modern, tilltalande planlösning. Köket står stramt mot ena kortväggen i mörkbetsad ek från Kvänum med arbetsbänk i ljus carraramarmor samt integrerade maskiner i svart. Så långt är saken klar. Resten är flexibelt även om det är rätt givet. Matbord vid fönstret närmast köket, en sittgrupp i hörnet vid den motsatta väggen intill det andra fönstret samt en säng i alkoven innanför. Där står även en rad garderober.

Här kan livet levas en natt i månaden eller varje dag efter tycke och smak. Ett inspirerande och idealiskt boende med ett intimt förhållande till city!

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

I Göteborg hittar vi nyklassicismens byggnader innanför vallgraven där de flesta kvarter återuppbyggdes efter att ha brandhärjats under de många stadsbränderna i slutet av 1700-talet. Befolkningsökning och trångboddhet i enkla trähus gjorde stadsbränder till ett återkommande faktum i de flesta svenska städer. Göteborg brann inte mindre än sex gånger mellan 1792 och 1813. I byggnadsordningen från 1803 fastställdes därför att alla nya byggnader inom vallgraven skulle uppföras i sten för att förhindra nya bränder. De nya byggnaderna var stenhus i 2-3 våningar och under ledning av den dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick mycket av bebyggelsen en enhetlig nyklassicistisk stil. Carlberg ritade den nuvarande Domkyrkan som stod klar 1815 i en tydlig nyklassicism. Andra exempel på tidens stilideal är kvarteren längs Södra Hamngatan och runt Lilla torget.

Sparsmakad symmetri

Nyklassicismen i arkitekturen kännetecknas av sparsmakad och symmetrisk enkelhet. Fasaderna var ofta släta i tegel eller putsade i ljusa färger. Detaljerna hämtades från antikens formspråk och var strama och klassicerande och kunde utgöras av imiterande kolonner, pilastrar, frontoner vid hörnen eller som inramning runt entrén. Vid takfoten kunde husen ha diskreta dekorationer i form av exempelvis en tandsnittsfris. Det går att känna igen nyklassicismen genom att byggnaderna ofta har en mycket regelbunden och symmetrisk fönsterindelning. Även halvmåneformade, så kallade lunettfönster förekom antingen som takkupor eller på gaveln.

Det antika Grekland

I Sverige sammanfaller nyklassicismen till stor del med den gustavianska perioden mellan 1772-1809. Inflytelserika arkitekter var förutom Carl Wilhelm Carlberg i Göteborg också Olof Tempelman och C.A. Ehrensvärd. Nyklassicismen hade ett fortsatt inflytande i arkitekturen under 1800-talets första hälft även om den blev mer nedtonad och så småningom övergick i empirestilen. I Europa hade nyklassicismen slagit igenom under 1700-talet. Arkitekterna strävade efter enkelhet i formerna och blickade mot den grekiska antiken. Inspirationen kom bland annat från utgrävningarna av de romerska städerna Pompeji och Herculaneum. De nya klassicistiska idealen hade fötts som en kritik mot barockens komplexa formspråk som upplevdes som pråligt och tillgjort.

 

Övrig information

  • Tillträde enligt överenskommelse
  • Pantsatt lägenheten är inte pantsatt

Förening

  • Föreningens namn Brf. Lilla Torget
  • Om föreningen

    Brf. Lilla Torget 1 förvärvade 2012 fastigheterna Inom Vallgraven 53:14 och 53:17 med adresserna Lilla Torget 1, Södra Hamngatan 7 och Södra Hamngatan 5. Föreningen består av 55 lägenheter om totalt 5229 kvm vilka upplåtes med bostadsrätt och fyra lokaler om totalt 1101 kvm vilka upplåtes med hyresrätt.

    Brf. Lilla Torget 1, 769615-1815, registrerades 10 oktober 2006. Föreningens nuvarande ekonomiska plan registrerades 30 april 2012 och nuvarande stadgar 9 juni 2015 på Bolagsverket.

    Byggnaden på Lilla Torget 1 uppfördes 1853 efter originalritningar av arkitekterna Victor von Gegerfeldt och Adolf W Edelswärd. Föreningens byggnader på Södra Hamngatan 5 och 7 uppfördes 1808-1895. Husen totalrenoverades mellan 2010 och 2013.

    Föreningens långsiktiga låneskuld är 42 500 000 kr, vilket ger en belåning på 11 739 kr/kvm och 21% av taxeringsvärdet. Fastighetens taxeringsvärde 2017 är 205 914 000 kr.

    Hyresintäkter från lokaler uppgår till cirka 45 % av den totala omsättningen.
    Månadsavgifterna i snitt är 539 kr/kvm och år.

    Trappstädning utförs av extern entreprenör.

  • Antal lägenheter 55
  • Antal lokaler 4
  • Föreningen tillåter juridisk person som köpare? Nej
Lilla Torget 1

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 0,91 %
  • Lägenhetsnummer 5:3

Byggnaden

  • Byggnadsår 1853
  • Byggnadsstil Nyklassicism
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Bredband från ComHem
  • TV ComHems basutbud för tv ingår i månadsavgiften

Ansvarig mäklare

Visningar

  • Varmt välkommen att anmäla dig här eller ring mäklaren.
    Boka visning
  • Varmt välkommen att anmäla dig här eller ring mäklaren.
    Boka visning
Lilla Torget 1