Norra Liden nitton

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.