• Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
Inom Vallgraven

Östra Hamngatan tre

Något av det vackraste från nyrenässansen och något av det nyaste i form och kvalitet!

Deluxe
  • Antal rum 3 rok
  • Boarea 173 kvm
  • Våningsplan 2 av 4
  • Hiss Ja
  • Karta
Något av det vackraste från nyrenässansen och något av det nyaste i form och kvalitet, har mästerligt förts samman i denna exklusiva cityvåning om 173 behagliga kvadrat. Salongen, våningens signum om 61 kvadrat, med de vackraste stuckaturer 3,5 meter upp, 6 höga pardörrsöppningar med arbetade överstycken och två höga fönsterpartier mot Operan, denna moderna ikon. Tornrummet med 5,5 meter i diameter, 3 höga fönsterpartier, välvda nischer och två pardörrsöppningar. Sällskapsköket om 40 kvadrat med strama snickerier i svart från Binova, köksbänkar i ljus sten och maskiner från Gaggenau och Miele. Stora kvadratiska klinker i ljust grått med golvvärme i vänlig kontrast med originalstukaturer, spegeldörrar med överstycken, spegeldörrvalv och höga fotlister. Master bedroom en suite. Ytterligare ett badrum. Klädkammare. Källarförråd. Parkering. Citypromenader. Sänkt månadsavgift från januari med cirka 20 %!

Mellan stadens två kulturcentrum går Kungsportsavenyen likt en sammanhållande länk. Götaplatsen med Stadsteatern, Konstmuseet och Konserthuset i ena änden och Operan i den andra. Citypromenaden där emellan kan knappast vara mer innehållsrik. Närmast Operan, på Östra Hamngatan Tre, finns en port vilken är svår att gå förbi. Byggnadsstilen är i pampig nyrenässans. Victor Hasselblad som kom att lansera den världskända kameran med samma namn växte upp här.

Bakom en vacker grind av järnsmide kan den höga porten öppnas och byggnadens inre kan överväldiga besökaren. Vägg- och takdekorationer med en kristallkrona i klassisk form. Ett väl avvägt och detaljrikt trapphus för automatiskt för tankarna till slottet. Det här är 1853 idag!

Våningens entrédörr är en hög säkerhetsdörr i originalutseende. Hallen har en stor, kvadratisk golvklinker i ljust grått med värmegolv. Skjutdörrsgarderob och originaldetaljer i spegeldörrar och fotlister. Här nås det ena badrummet som samtidigt tjänar som gästtoalett. Strikt stramt modernt med tvättpelare.

Salongen, våningens signum om 61 kvadrat, med de vackraste stuckaturer. Hur tänkte arkitekten? Inte var det för att få rum med så många människor som möjligt! Nej, det var för att behaga människan med volym och öppenhet, med vackra detaljer och storslagenhet. Än idag kan ett så vackert rum hänföra människan. 3,5 meter i tak. 6 höga pardörrsöppningar med spegeldörrar i original och arbetade överstycken, Två höga fönsterpartier mot Operan i kontrastfull modern arkitektur. Idag möblerat med soffgrupp, matsalsmöbel och läshörna ges salongen en ny dimension.

Tornrummet med 5,5 meter i diameter, 3 höga fönsterpartier, välvda nischer och två pardörrsöppningar förstärker intrycket av 1800-talet. Själva formen skapar en spänning vi sällan upplever i dagens rum. Tornrummet känns flexibelt och öppet för vilken funktion som helst. Sovrum, matsal, arbetsrum. Känslan finns där!

Sällskapsköket om 40 kvadrat med stora kvadratiska klinker i ljust grått med golvvärme, i vänlig kontrast till originalstukaturer, spegeldörrar med överstycken, spegeldörrvalv och höga fotlister. Även detta rum lämnar ingen oberörd med en spännvidd av drygt 160 års influenser vilka mästerligt blandats samman till en modern hemkänsla. Strama snickerier i svart från Binova, köksbänkar i ljus sten och maskiner från Gaggenau och Miele.

Bakom höga spegeldörrar ligger Master bedroom en suite. Llte för sig på ett behagligt vis. Här ryms förstås en dubbelsäng och ytterligare möblering. Utsikt mot Operan, denna moderna ikon med dess öppna ytor runt omkring. Badrummet med vägghängd toalett är snyggt kaklat i svart och vitt samt en energifull mosaikfond i turkos. Rektangulärt handfat med kommod i valnöt.

Det finns en klädkammare vilken nås från salongen. Källarförråd. Parkering.

Här erbjuds ett förstklassigt boende för människor som vill bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i stadens centrum med affärer, restauranger, caféer, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, City Airport, Landvetter Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

HISTORIEN OM HUSET
Hasselbladska huset uppfördes år 1875 efter ritningar av den namnkunnige arkitekten AC Petersson. Den fyra våningar höga stenbyggnaden uppvisar rikt dekorerade nyrenässansfasader i slätputs med kraftig skuggverkan. Bottenvåningen är rusticerad och även ovanvåningarna har markeringar för att efterlikna en stenfasad. Bottenvåningen pryds också av en list med symboler för byggnadskonst, handel, sjöfart och industri. Den jämna fönstersättningen ger en rytmisk fasaduppbyggnad vilken förstärks av fönsteromfattningar i form av kolonner och frontoner. Fönstren på den andra våningen pryds dessutom av balustrader. Det rundade hörnet avslutas med ett torn vars avhuggna siluett är signifikant för byggnaden. Centrerat mot Östra Hamngatan finns den indragna, rundade entréporten.

När huset stod färdigt hade firma FW Hasselblad & Co varuhus och kontor på nedre våningarna. De övre våningsplanen bestod av bostäder, den största med omkring tio rum. Utanför den förnämsta hörnvåningen fanns också en balkong. Vid tiden för uppförandet var byggnad mycket omtalad och uppskattad. I pressen talade man om arkitektens flit och "ett merkantilt palats i storstadsstil". I varuhuset såldes hushållsföremål och senare bland annat hattar vilka tillverkades av Hasselblad i en byggnad intill. Victor Hasselblad växte upp i huset och kom som vuxen att lansera den världskända kameran. Som liten satt han uppe i tornrummet, tänkt för strategiska företagsmöten, och spanade med stjärnkikare. Tornrummets smala entrétrappa är dold bakom väggpaneler i det stora sammanträdesrummet under. Så sent som vid sekelskiftet 2000 arbetade fortfarande 250 personer med att tillverka kameror i kvarteret.

För omkring tio år sedan renoverades byggnaden och härliga bostadsvåningar inreddes. Restaurerade finns vackra takmålningar, stuckarbeten och de karaktäristiska panelbröstningarna av mörkt trä.

Arkitekten AC Petersson föddes år 1835 i Värmland och utbildade sig både vid Chalmerska slöjdskolan och Konstakademin i Stockholm. Han var assistent åt Edelsvärd, under en period SJ:s huvudarkitekt, och Hasselbladhuset var ett av Petersons tidiga verk i Göteborg. Dessförinnan hade han ritat hyreshus och förnäma bostäder i Lorensberg och Vasastaden. AC Petersons fasadbehandling var nydanande för Göteborg. Han använde sig av rikligt med pilastrar, gesismer (listverk) och balkonger vilket gav de putsade fasaderna liv genom en spännande skuggverkan.

HASSELBLADSKA HUSET
Namnet är världsberömt. Huset som varit företagets säte i över hundra år är ett riktmärke i Göteborg. Ändå har insidan varit en väl förborgad hemlighet för de flesta. Tills nu.

Hösten 2006 påbörjades en varsam renovering av Hasselbladska Huset, vilket har förvandlats till 24 exklusiva lägenheter. Alla med sin unika karaktär, men med en sak gemensamt. Läget mitt i staden centrum mellan Kungsportsavenyn och hamnen.

"Min herre, ni har ett välkänt namn, precis som den berömda kameran. I am the camera." Victor Hasselblad samtalar med en passkontrollant i New York.
När det svenska försvaret 1940 frågade Victor Hasselblad om han skulle kunna tillverka en kopia av en tysk spionkamera blev svaret: "Nej, men jag kan tillverka en bättre".

Det blev startskottet på det som senare enhälligt skulle komma att anses som världens förnämsta kameror. Många av de mest klassiska bilderna inom konst, mode, reklam och vetenskap är sannolikt fångade med en Hasselblad. 1962 blir den första kameran i rymden ytterligare ett bevis på namnet Hasselblads rykte. Något som också förstärkts av det faktum att en strid ström av världsberömda fotografer, shejker och kungligheter besökt Hasselblad för att inhandla sin egen kamera.

Genom Hasselbladsstiftelsen delar man sedan 25 år också ut en av fotovärldens mest prestigefyllda utmärkelser, "The Hasselblad Award".
Hasselbladska Huset ritades 1876 av arkitekten Adrian Crispin Peterson på uppdrag av F.W. Hasselblad & Co. Tanken var att skapa ett merkantilt palats som skulle rymma hela företagets verksamhet, från kontor till bostäder för direktionen.

Hörnhuset försågs med rikt utsmyckade fasader i nyrenässansstil. Inuti möts man av vackra stuckaturer, pardörrar, paneler och utsökta målningar i tak och trapphus. Många av rummen är försedda med unika detaljer som tornrummets handvev, som användes för att vädra ut rök efter avnjutandet av en god cigarr.

Hasselbladska Huset var unikt när det byggdes och har ett ännu större kulturhistoriskt värde idag. Byggnaden är därför skyddad i detaljplan med q-bestämmelser. (Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Den innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden.

Hasselbladska Huset har taget ett steg framåt, i riktning mot det absolut senaste när det gäller inredning och funktion. Och ett steg bakåt. För huset var en gång ett av de vackraste i Göteborg, och vägen tillbaka dit har varit ett mödosamt detektivarbete och stort tålamod från byggnadsantikvarien Victoria Ask och arkitekten Johan Casselbrants sida.

Det har handlat om att finna ursprungliga färgsättningar, plocka fram och renovera spegeldörrar. Lyckat restaureringsarbete är att lyfta fram själen i en byggnad, det som är unikt.

Och i Hasselbladska Huset är det mycket som är unikt. Det har varit en stor utmaning att kombinera det ursprungliga med modern inredning, att skapa en miljö med mer rymd, öppnare planlösningar och större bekvämlighet, inte minst i fråga om det bästa kök, badrum, belysning samt digital infrastruktur. Livet har blivit lättare sedan 1877 och det märks.

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Östra Hamngatan 3

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt

Byggnaden

  • Byggnadsår 1876
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 113 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Östra Hamngatan 3