• Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
  • Östra Hamngatan 3
    Östra Hamngatan 3
Operan

Östra Hamngatan tre

Sjuttiotvå kvadratmeter elegans i anrika Hasselbladska huset

  • Antal rum 2 rok, varav 1 sovrum
  • Boarea 72 kvm
  • Våningsplan 1 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Via Göteborgs vackraste port och en trappa upp. Ett mycket elegant och finstämt hem som bjuder på hissnande takhöjd, höga fönster i djupa nischer, profilerade fotlister och stuckaturer. Med ett stramt tidlöst kök i bästa tänkbara utförande och alla välbevarade detaljer som minner om husets historia är detta ett hem utöver det vanliga.

HISTORIEN OM HUSET
Hasselbladska huset uppfördes år 1875 efter ritningar av den namnkunnige arkitekten AC Petersson. Den fyra våningar höga stenbyggnaden uppvisar rikt dekorerade nyrenässansfasader i slätputs med kraftig skuggverkan. Bottenvåningen är rusticerad och även ovanvåningarna har markeringar för att efterlikna en stenfasad. Bottenvåningen pryds också av en list med symboler för byggnadskonst, handel, sjöfart och industri. Den jämna fönstersättningen ger en rytmisk fasaduppbyggnad vilken förstärks av fönsteromfattningar i form av kolonner och frontoner. Fönstren på den andra våningen pryds dessutom av balustrader. Det rundade hörnet avslutas med ett torn vars avhuggna siluett är signifikant för byggnaden. Centrerat mot Östra Hamngatan finns den indragna, rundade entréporten.

När huset stod färdigt hade firma FW Hasselblad & Co varuhus och kontor på nedre våningarna. De övre våningsplanen bestod av bostäder, den största med omkring tio rum. Utanför den förnämsta hörnvåningen fanns också en balkong. Vid tiden för uppförandet var byggnad mycket omtalad och uppskattad. I pressen talade man om arkitektens flit och "ett merkantilt palats i storstadsstil". I varuhuset såldes hushållsföremål och senare bland annat hattar vilka tillverkades av Hasselblad i en byggnad intill. Victor Hasselblad växte upp i huset och kom som vuxen att lansera den världskända kameran. Som liten satt han uppe i tornrummet, tänkt för strategiska företagsmöten, och spanade med stjärnkikare. Tornrummets smala entrétrappa är dold bakom väggpaneler i det stora sammanträdesrummet under. Så sent som vid sekelskiftet 2000 arbetade fortfarande 250 personer med att tillverka kameror i kvarteret.

För omkring tio år sedan renoverades byggnaden och härliga bostadsvåningar inreddes. Restaurerade finns vackra takmålningar, stuckarbeten och de karaktäristiska panelbröstningarna av mörkt trä.

Arkitekten AC Petersson föddes år 1835 i Värmland och utbildade sig både vid Chalmerska slöjdskolan och Konstakademin i Stockholm. Han var assistent åt Edelsvärd, under en period SJ:s huvudarkitekt, och Hasselbladhuset var ett av Petersons tidiga verk i Göteborg. Dessförinnan hade han ritat hyreshus och förnäma bostäder i Lorensberg och Vasastaden. AC Petersons fasadbehandling var nydanande för Göteborg. Han använde sig av rikligt med pilastrar, gesismer (listverk) och balkonger vilket gav de putsade fasaderna liv genom en spännande skuggverkan.

ARKITEKTUREN - NYSTILAR
"Att restaurera en byggnad är inte detsamma som att underhålla, reparera eller bygga om den. Det är att återställa den i ett fullständigt tillstånd, som inte behöver ha existerat vid någon given tidpunkt."
Eugène Viollet-le-Duc

Sverige var under mitten av 1800-talet fortfarande präglat av landsbygd med endast 10 % av invånarna boende i städerna. Befolkningsökning med mera gjorde att fler sökte sig till tätbefolkade områden där det fanns arbete i de nya fabrikerna - eller till Amerika. Inflyttningen i städerna ledde till bostadsbrist och en massiv nyproduktion av hyreshus påbörjades. Byggandet reglerades först med början år 1874, spåren av den tidens rutnätsplaner och flervåningshus i sten är fortfarande tydliga. De centrala delarna av landets större städer präglas av nyrenässansens palats. I Göteborg består större delen av bebyggelsen i stenstaden (Lorensberg och Vasastaden) av vad som här får gå under samlingsnamnet nyrenässans. Längs Kungsportsavenyn ligger de forna privatvillorna på rad med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft inspirerades av renässansen (europeiskt 14-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Man betraktade renässansen (och i förlängningen alltså antiken) som arkitekturens grundstil. Under olika perioder inspirerades arkitekter och konstnärer av olika historiska traditioner och en mängd så kallade nystilar uppstod. Fasadmaterial och utformning skiftar under den långa tidsperioden och även länder emellan. Byggnaderna kunde vara murade av tegel i eller ha putsad fasad, helt beroende på vilken tidsperiod och vilken region upphovsmannen var inspirerad av. Karaktäristiskt var dock en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan. En skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Kanske var byggnadens mitt eller sidopartier framskjutna. Våningsplanen kunde markeras med lister vilket gav en horisontell verkan och fönstren kröntes ofta med frontoner. Vanligt var att fasaden var uppdelad i tre partier med en rustik sockelvåning, ett rikt dekorerat mittparti och en enklare våning upptill. Perioden har av kritiker kallats historieromantiserande med innebörden att historiserande byggande är en förfalskning, en pastisch. Kritikerna eftersträvade istället en ärlighet i arkitekturen.

Kyrkobyggandet präglas av nygotik med medeltida förebilder och här spelar inspirationen från de brittiska öarna åter en stor roll (tänk Westminster Abbey). I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zettervall ledde bland annat restaureringarna av Uppsalas och Lunds domkyrkor. Målet var att återföra byggnaden till den stil som var rådande när den uppfördes. Senare tillägg avlägsnades men det fanns inget hinder för att göra nutida tillägg i historiserande stil. De båda kyrkorna fick exempelvis torn i helt nytt, fast gammalt, utförande. I Göteborg uppfördes Oscar Fredriks kyrka, Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt - troligen motsvarar den hans idealbild. M ed en fasad av rött tegel, detaljer av cement och svartbränt tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror ger kyrkan ett uppåtsträvande och katedralliknande uttryck. Tornspiror och takhuvar är koppartäckta. Målerier och olikfärgade material ger stark kontrastverkan samt framhäver fasadens olika delar och funktioner.

KVARTEREN OMKRING - INOM VALLGRAVEN
Stadsdelen Inom Vallgraven kan knappast beskrivas mer talande än namnet antyder, gränserna utgörs av Göta älv i väster samt vallgraven och Östra Nordstaden i söder och öster.

Området utgör Göteborgs ursprungliga stadsområde, från grundläggningen på 1620-talet. Stadsplanen för centrala Göteborg var inspirerad av Holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän medan mindre förnäma kvarter befolkades av hantverkare. Vanligtvis var tomten bebyggd med handels- eller hantverksgårdar där både bostad och verksamhet var inrymd, liksom bostäder för de anställda.

Fram till 1806 var staden befäst och omgärdad av omkring sju meter höga murar. In kom man genom de tre stadsportarna Kungsporten (mest påkostad), Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen. Staden var mestadels bebyggd med trähus och upprepade gånger totalförstördes området genom brand. Efter 1813 tilläts man endast att uppföra stenhus i centrum. Det tidigare befästningsstråket mot Vallgraven bebyggdes mellan 1850 och 1870 med bostäder längs den nya Stora Nygatan.

När nya bostadsområden som Lorensberg och Vasastaden började byggas kring 1870 förändrades användningen av centrum. Byggnaderna anpassades för att enbart rymma kontor och verkstäder. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas - tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats så Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen åren 1903 respektive 1936.

Centrum hade förändrats gradvis och anpassats efter nya behov. Dock är det de större saneringarna av exempelvis Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som är mest iögonenfallande. Här revs och byggdes nytt under 1960-70-talen med ett, om inte annat, storskaligt resultat.

Lägenheten bjuder in dig via sin öppna och sociala disposition. Det första du noterar är den fantastiska takhöjden och det rymliga vardagsrummet. De stora fönsterpartierna skänker rummet ljus och karaktär. Här finns plats för ett stilfullt möblemang som utgår från rummets spännande former. Både matsalsdel och soffgrupp ryms gott och väl. Den vackra stuckaturen ger takhöjden ytterligare dimensioner och bryter fint mot de antikgrå väggarna.

Exklusivt kök från Binova med vitvaror från Gaggenau. Bra arbetsytor och matplats kring köksön. Alla vitvaror är snyggt integrerade. Inbyggd kaffemaskin. Bänkskiva i massiv laminat. Allt mycket diskret och smakfullt.

Via hallen passerar man badrummet. Inramat i lyx, med sitt fina kalkstensgolv och skinande vita väggar. Badkar såklart, infällda spots i taket. Diskret tvättställ med kommod i ek. Golvvärme. Tvättmaskin och torktumlare från Miele.

En halvtrappa upp, med läge mot Klädpressargatan ligger sovrummet. Tidstypiskt byggt i det gamla portvalvet med fönster mot gatan och nisch för till exempel arbetsplats i valvet på motsvarande sida. När man inte längre körde med häst och vagn in på gårdarna behövdes inte samma takhöjd i portgångarna och det blev självklart att nyttja utrymmet på det här viset. Ett mysigare sovrum är svårt att hitta!

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet.

En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.     

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.  

En av de främsta förespråkarna för funkisen i Sverige var arkitekt Uno Åhrén. Som stadsplanechef tog han fram stadsplanen till Övre Johanneberg som är ett av Göteborgs mest utpräglade funkisområden med  ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Åhrén ligger även bakom stadsplanen i Örgryte längs Skårsgatan där vi hittar fristående kubistiska funkisvillor med ljust putsade fasader och flacka tak. 

Östra Hamngatan 3

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,68 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1875
  • Byggnadsstil Funktionalism
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 113 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Östra Hamngatan 3