• Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
  • Övre Rönnbärsstigen 24
    Övre Rönnbärsstigen 24
Örgryte

Övre Rönnbärsstigen tjugofyra

CHARMIG FAMILJEVILLA OM 180 + 139 KVM I ÖVRE SKÅR PÅ FRIKÖPT TOMT!

  • Boarea 180 kvm
  • Biarea 139 kvm
  • Tomtareal 356 kvm
  • Byggnadsår 1932
  • Karta
Charmig familjevilla om 180 + 139 kvadrat, i disposition om 5 rum och kök, i övre Skår med lugnt, skönt läge på friköpt hörntomt om 356 kvadrat. Här finns 20-talsklassicismen väl representerad i dess tidstypiska, vackra former och dekorationer. Kapprum med golvvärme och gästtoalett.

Det möblerbara hallrummet har en vid öppning till vardagsrummet med öppen spis och vackert burspråk. Massiva ekparketter. Spegelskjutdörrar till rummet i fil. Matsalen är ett kvadratiskt, harmoniskt rum i två väderstreck.

Köket intill. Renoverat 2003 med skåpinredning i ek från Heed & Thom och arbetsbänkar i granit. Gemytlig stämning med pärlspont och ekgolv. Plats för rejält matbord.

Trapphuset i original är sevärt och skönt att gå i. Det övre hallrummet används som arbetsrum. Två stora sovrum, varav ett med balkong, och ett mindre. Badrum med dusch, toalett och handfat. Helt renoverat 2003. Ytterligare en toalett finns på denna våning.

Vinden har en bekväm trappa upp och en stor volym med goda förrådsutrymmen. Källaren inrymmer tvättstuga, toalett, två förrådsrum, pannrum med fjärrvärme och garage.

Centraldammsugare. Larm. Nytt yttertak 2013. Huset behöver delvis renoveras.

Husets vackra former visas tydligt från hörntomten med smidesstaket och klassisk grind i stentrappan. Trädgården har både gräsmatta och stenlagda uteplatser. Ytterdörren är markerad med ett entrétak uppburet av tidstypiska kolonner.

Tamburen med vattenburen golvvärme under klinkergolvet har gästtoaletten intill.

Det möblerbara hallrummet med klassisk ekparkett i fiskbensläggning som mynnar ut i vardagsrummet via ett högt 30-talsvalv. Den öppna spisen i vackert original är hörnplacerad och i funktion. Det stora burspråket känns lustfyllt och ger en skön atmosfär till rummet. Här är god plats för en yvig soffgrupp.

Spegelskjutdörrar i par öppnar upp till matsalen. Ett vackert hörnrum i kvadratisk form med fönster i två väderstreck. Även här ligger den massiva ekparketten i original.

Köket intill är renoverat 2003 med inredning i ek från Heed & Thom, vilken omgärdar det i mitten ställda köksbordet och skapar en gemytlig stämning. Inslagen av pärlspont förstärker. Arbetsbänkar i granit. Vackert ekgolv med vattenburen golvvärme.

Det vackert formade trapphuset i original med patina och bröstning samt klassisk rund handledare ger lätta steg till andra våningen. Övre hallrummet har en massiv ekparkett i fiskbensläggning och fint dagsljus via de tre fönsterpartierna i fasadens frontespis. Rummet används idag som arbetsrum.

Två stora sovrum i två väderstreck och med charmiga trägolv och garderober. Det ena med utgång till balkong med vy över grannhusen vid Drakenbergsgatan. Det tredje sovrummet är mindre och passar bäst för en säng. Trägolv och garderob.

Badrummet är renoverat 2003 och har handfat, toalett och glasad duschplats. Intill finns ytterligare en separat toalett.

En bekväm trappa till vinden leder till en gammaldags vind med goda förrådsutrymmen. Yttertaket lades om 2013.

I källaren finns tvättstuga, pannrum med fjärrvärme och två förrådsrum samt garaget vilket nås från utsidan.

Det här är en alltigenom trivsam och väldisponerad villa med den gamla charmen och det tidstrogna uttrycket i gott förvar. Lite renovering här och där, så vips återfår en 20-talsklenod sin forna glans!

TJUGOTALSKLASSICISMEN
Tjugotalsklassicism, internationellt även kallad Swedish Grace, strävade mot att sammanfoga tradition och modernitet i en ny vacker och sofistikerad stil.
Byggnadssättet under 1920-talet kännetecknas av slutna kvarter och en mer samlad bostadsbebyggelse, resultatet av att man försökte bygga bort efterkrigstidens bostadsbrist. Den stad som växte fram under 1920-talet kallades ofta trädgårdsstad. De slutna kvarteren och gårdarna omgärdade av bostadshus gav plats för planteringar. Från gatan nåddes innergårdarna genom dekorerade, välvda portar och en separat entré fanns till varje trapphus.

De ord som bäst beskriver 1920-talsklassicismens formspråk är enhetlighet, symmetri, stramhet, lugn och ordning. Byggnaderna skulle ha en symmetrisk och jämn utstrålning med väl avvägda proportioner. Det var vanligt med markering av knutar, trapphus, entréer och fasadindelning liksom markerade gavelspetsar och sockel. Sockeln utgjordes ofta av imiterad sten i puts, men även natursten förekom. Inspiration hämtades från grekiska tempel, vilket tydligt kan ses i detaljer som kolonner och pilastrar. Under denna tid blev det vanligt med arkitektritade villor vilka skulle efterlikna och utformas som herrgårdar. 1920-talsklassicismen strävade efter att skapa ett mer sakligt och stramt formspråk än tidigare sirliga och utsmyckade ideal.

Fasaden var ofta reveterad, det vill säga att stommen utgjordes av trä som sedan putsades. Putsen fästes på träunderlaget med hjälp av vassmattor eller tegelplattor. Både grov- och slätputsad fasad var vanligt. De putsade fasaderna är i mättad kulör med strama, ljusa dekorationer. Träfasader förekom också, ofta klädda med stående locklistpanel och markerade knutar.
Karaktäristiskt för tiden är klassicistisk dekorationsmålning i färger som går i grönt, svart, grått, ockra och rött. Dörrarna hade ofta tre eller fyra liggande speglar och var ofta täckmålade eller gjorda i furu. Golven kunde bestå av kolmårdsmarmor och armaturerna var gjorda i glas och smide.

Fönstersättningen skulle vara symmetrisk och jämn. Fönstren hade vanligtvis två bågar åtskilda av en mittpost. Spröjsning var vanligt och indelning av fönstren gjordes med tre rutor i varje båge, andra indelningar förekom men var inte alls så tidstypiska och karaktäristiska. Fönstren placerades i fasadlivet och fönstrets glas var handgjort.

I gavlarna placerades ofta runda fönster eller så kallade lunettfönster, dessa var också vanliga i takkupor.

Det som kännetecknar en byggnad uppförd under 1920-talet var att fasaden utfördes i distinkta, kulörta färger som guldockra, röd, grågrön, brun men även faluröd och grå. Detaljerna däremot målades med en avvikande färg för att skapa kontrast, främst i vitt, ljusgrått eller brunt. Färgsättningen varierade om huset uppfördes i trä eller puts. Träpaneler målades ofta med linoljefärger i ockragult eller grågröna kulörer medan de putsade fasaderna hade mättade färger oftast i gult eller rödbrunt.

Byggnaderna försågs med sparsamma men utsmyckande detaljer. De vanligaste utsmyckningarna är frontespiser ovanför fönster och tandsnitt under takfoten, pilastrar, kolonner, pelare förekommer främst kring entréer och som fasadavdelare. Fasaddekorationer i form av girlanger och rosetter, frontoner och tympanoner är också karaktäristiska. Balkonger utfördes som smäckra smideskonstruktioner.

Under 1920-talet blev det återigen aktuellt med låg takhöjd eftersom behovet av bostäder var stort. Innerdörrar försågs med symmetriskt placerade speglar. Bostädernas standard höjdes och lägenheterna utrustades med funktionella kök och badrum. Övergången från järnspis till gas och därefter elspis påbörjades under 1920-talet.

FÖR MER INFORMATION OCH VISNING
kontakta Auktoriserad Fastighetsmäklare Tomas Ahre, 0705 250650, tomas.ahre@ahre.se

Kvarteren omkring

Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Numer är området uppskattat för sin närhet till både centrum och sköna naturområden kring Stor och Lilla Delsjön. Stora villor från förra sekelskiftet blandas med radhus och flerbostadshus av senare ålder.

En lantlig idyll

I skogskanten till Delsjöområdet ligger den pampiga mangårdsbyggnaden till gården Stora Torp med marker intill Delsjöarna. Stora Torp byggdes år 1844 av David Carnegie och återuppfördes 1873 av dåvarande ägaren konsul Ekman efter en brand. Stora Torp är en av få bevarade större gårdar i Göteborg.

I början och mitten av 1800-talet var det flera förmögna familjer som lät uppföra förnäma villor i det lantliga Örgryte, på behagligt avstånd från stadens jäkt. Villorna placerades ofta på ägorna till de äldre gårdarna i Örgryte. Längs Danska Vägen ligger Villa Överås, uppförd av James Dickson år 1861 och Villa Wilhelmsberg från 1870.

Trädgårdsstaden

I samband med inkorporeringen 1922 fastställde stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan för Örgryte som anslöt till bebyggelsen i Bagaregården och innehöll mestadels villor, men som delvis kom att ersattas av flerbostadshus och radhus. I Örgryte Trädgårdsstad blev Lilienbergs idéer förverkligade till fullo. Orangerigatan kantas av villor i 1920-talets klassicistiska stil omgivna av grönskande trädgårdar och längs S:t Sigfridsgatan övergår Trädgårdsstaden i radhus.

Stadsplanen var inspirerad av 1920-talets ideal med slingrande gator som bjöd på nya utblickar vart man gick. Borta var de räta gator och slutna gårdsrum som präglar stenstadens rutnätsplan. Stor hänsyn togs till topografi och befintlig grönska.

Funkis i Skår

Längs den böjda Skårsgatan ligger ett trettiotal funkisvillor med vita fasader och kubisk form. Husen byggdes mellan 1937-1947 och Skårsgatan räknas till Göteborgs främsta funkisområde. Även i en nationell kontext är det ett av de tidigaste och mest uppmärksammade funkisområdena i Sverige. Stadsplanen togs fram av Uno Åhrén som tillträdde som stadsingenjör i Göteborg år 1932.

Villor i Kärralund

Öster om Bö och Skår ligger Kärralund. Vid Hagelyckegatan, Skillnadsgatan och Welandergatan hittar man flera trävillor i utpräglat nationalromantisk stil uppförda under perioden 1900–1925. De tillhör Kärralunds villastad som anlades av Fastighets AB Kärralund på mark som tillhört den gamla gården Kärralund.

I Kärralund finns även en del fina exempel på 1940-talets flerbostadshus. Längs Iskällareliden ligger ett tiotal lamellhus från 1946-1948, utförda i tidstypiskt gult tegel och med åttkantiga fönster. På andra sidan om Delsjöbäcken, längs Anders Zorngatan, ligger fler tidstypiska trevåningshus i gult tegel, fritt placerade och omgivna av öppna gräsytor. 

Jakobsdal

Uppe på höjderna intill S:t Sigfrids plan ligger Jakobsdal med namn efter den tidigare gården på platsen. Jakobsdal är en gömd liten pärla med både vackra hus och närheten till både Skår och centrum. Området består av fyra storgårdskvarter i 5-6 våningar uppförda 1928-32 efter ritningar av bland andra N Olsson och är goda exempel på påkostad tegelarkitektur i den sena klassicismens anda. 

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Övre Rönnbärsstigen 24

Villan

  • Byggnadsår 1932
  • Fastighetsbeteckning Bö 68:22
  • Uppvärmning Fjärrvärme med vattenburna radiatorer samt vattenburen golvvärme i kök och hall på entréplan samt i badrum på övreplan.
  • Byggnadstyp Friliggande villa, 1 ½ plan med vind och källare
  • Energiprestanda Energiklass E, 126 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Övre Rönnbärsstigen 24