• Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
  • Pontus Wiknersgatan 9
    Pontus Wiknersgatan 9
Nedre Johanneberg

Pontus Wiknersgatan nio

Fantastisk funkisfyra med världens utsikt över staden i tre väderstreck, 2 balkonger och öppen spis!

Deluxe
  • Antal rum 4 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 95 kvm
  • Våningsplan 5 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Högst upp i Nedre Johanneberg! Fin funkisfyra på femte våningen i formedabel form och fylld av ljus! Tre väderstreck. Fantastiska fönsterpartier med världens utsikt över staden. Stort vardagsrum med öppen spis i funktion och tidstypisk form. Klassisk takhöjd med 2,7 meter. Tre sovrum varav två med balkonger. Badrum med tvättmaskin och dusch. Separat gästtoalett. Mycket trevligt kök med bra plats för matbord då den gamla kammaren har integrerats i köket. Välkomnande hall med garderober, avhängning och vy bort mot utsikten. Massiva ekparketter och väggar strukna i brutet vitt. Säkerhetsdörr. Piskterrass på taket. Vinds- & källarförråd. Tvättstuga. Cykelrum. Så här fungerar funkis!

Den övre delen av Pontus Wiknersgatan är egentligen den enda gatan i Nedre Johanneberg som har hus uppförda i funkisstil. Läget i staden, i området och i huset kan bara beskrivas som mycket bra.

Vi tar hissen högst upp och möts av ett fantastiskt ljus. Hallen har avhängning, förvaring och massiv ekparkett. Med en gång visar sig det fantastiska läget i den fantastiska utsikt som vardagsrummets stora fönsterpartier bjuder på och lockar med.

Vardagsrummet har den volymen att både en sittgrupp och en matgrupp lätt ryms. Vardagsrummet är det mellersta rummet av de tre rummen i fil. Här ligger en parkett i massiv ek i fiskbensläggning. Den öppna spisen i sin stilrena form bidrar starkt till rummets osedvanligt trevliga karaktär. Takhöjden är klassisk med 2,7 meter och samtliga väggar är målade i brutet vitt. Släta skjutdörrar i original öppnar upp till det ena rummet i fil.

Matsalen var det tänkt som, då arkitekten ursprungligen ritade. Rummet används idag som TV- & arbetsrum men kan lika väl vara ett skönt sovrum. Fiskbensparketten fortsätter in här. Fönsterpartiet sitter tidstypisk på hörnet och innehåller även balkongdörr ut till den ena balkongen. En vinklad hörnbalkong med magisk utsikt.

Det tredje rummet är ett skönt sovrum och även detta ett vackert hörnrum med originalparkett i fiskbensläggning och utgång till den andra balkongen. Här kan kvällssolen avnjutas såväl som den magiska utsikten.
Från hallen nås det tredje sovrummet. Konsekvent i inredningen med ekparkett och väggar i brutet vitt. Här finns en rad garderober och utsikt i väster och mot grannhusen. Alla tre sovrummen rymmer en dubbelsäng om så önskas.

Badrummet tvärs över hallen har en snygg inredning med stor, glasad duschplats, vägghängd toalett, handfat och tvättmaskin. Färger i svart och vitt.

Den gamla jungfrukammaren har integrerats i köket och är därför för sin årgång relativt stort. Inrett med vita, strama skåp från HTH med tunn arbetsbänk i grå komposit. Med skåpinredning i u-form ges ett effektivt kök och komplett sådant med matplatsen i den andra delen. Maskiner från Siemens och Gaggenau. Två stora fönsterpartier i väster ser till att dagsljuset fyller hela köket. En grå golvklinker harmonierar.

En snygg gästtoalett nås från hallen och har, med badrummet, en konsekvent inredning.

En trappa upp ligger de två vindsförråden.Totalt 8 kvadrat. I källaren finns det tvättstuga och cykelrum.

Helt enkelt en fantastiskt trevlig våning med ett fantastiskt läge!

FUNKIS
År 1930 hölls Stockholmsutställningen, vilken ofta ses som startskottet för funktionalismens breda spridning i Sverige. Gunnar Asplund var chefsarkitekt och utställningen gjorde stor succé både inom landet och internationellt. Även Uno Åhrén var delaktig i utställningen, han blev senare Göteborgs förste stadsingenjör.

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet. En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.

Göteborgs mest utpräglade funkisområde är Övre Johanneberg med sina ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Längs Skårsgatan i Örgryte finns ytterligare sammanhängande funkisbebyggelse, representerad av fristående kubistiska villor med ljust putsade fasader och flacka tak. Här återkommer Uno Åhrén, denna gång som upphovsman till områdets stadsplan.

Andersson, Olle m.fl.: Funkis i Skår, 2007
Björk, C och Reppen, L: Så byggdes staden, 2000
Caldenby, C (red.): Att bygga ett land, 1998
Sommar, I (red.): Funkis, stilen som byggde Sverige, 2006

NEDRE JOHANNEBERG
Området avgränsas av Gibraltargatan i väster, Viktor Rydbergsgatan i norr och öster samt Lagerbringsgatan i sydost. Längst i söder utgör Wijkandersgatan gränsen, intill Johannebergskyrkan.

Nedre Johanneberg började uppföras vid Terrassgatan år 1924, byggnationen fortsatte åt söder och hela området färdigställdes 1938. Under perioden hade stilidealen ändrats från 1920-talsklassicism till 1930-talets funktionalism, något som också är tydligt i byggnadernas uttryck. De äldre husens symmetriska fasad har exempelvis dekorationer som för tankarna till antiken medan de yngre byggnaderna saknar utsmyckningar och fönstersättningen är styrd av rumsanvändningen.

Området är uppkallat efter Johannebergs landeri, vars huvudbyggnad idag finns bevarad strax ovanför Korsvägen. Stadsplanen upprättades av Albert Lilienberg 1917 och omfattade ett stort bostadsområde innehållande både Nedre och Övre Johanneberg. Under utbyggnadens första etapp uppfördes stenhus i 5-7 våningar i Nedre Johanneberg. I enlighet med tidens ideal hade Lilienbergs plan storgårdskvarter placerade längs oregelbundna gator vars sträckning anpassats efter områdets terräng. Storgårdarnas öppenhet och anpassning till terrängen skiljde sig från tidigare decenniers avdelade innergårdar fullbyggda med uthus och vedbodar. Förespråkade fasadmaterial var rött tegel och natursten, vilket också efterföljdes. Husen i Nedre Johanneberg är ritade av dåtidens mest anlitade arkitekter. De är individuellt utformade men uppfattas som en sammanhängande helhet genom sin gemensamma höjd, takutformning och materialanvändning. Idag är området en del av Stenstaden, klassat som riksintresse för kulturmiljövården på grund av sina höga kulturhistoriska värden.

De två första kvarteren, längs Terrassgatan, präglas av 1920-talets klassicism. Resterande kvarter är inspirerade av funktionalismen, mest så det sist uppförda i sydost där stadsplanen hunnit ändras och kvarteret är öppet i ena kortsidan. Även det öppna grönområdet kring kyrkan är resultatet av en planändring. Kyrkan ritades av Sigfrid Ericson, vinnare av arkitekttävlingen för densamma, och stod färdig 1940.

Även området mellan Eklandagatan och Södra Vägen bebyggdes vid denna tid, 1925-35. Här fanns tidigare Karlsbergs landeri, ägt av familjen Röhss och uppfört under början av 1800-talet. Än tidigare var stadens galgbacke placerad på höjden i områdets mitt. Carlanderska sjukhemmet uppfördes 1925 i det tidigare landeriets park, varav stora delar har bevarats. Därefter bebyggdes det stora bostadskvarteret i norr med två sammanhängande gårdar, separerade av Cederbourgsgatan. Husen är i 6-7 våningar med murade gatufasader i rödbrunt tegel. Dekoren går från klassicistisk i söder mot funktionalistisk i norr.

Lönnroth, Gudrun (red.): Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, 1999

Kvarteren omkring

Johanneberg är uppkallat efter landeriet med samma namn vars huvudbyggnad idag finns bevarad strax ovanför Korsvägen.

Södra delen av området tillhörde Krokslätt fram till 1883 och var bebyggt med den herrgårdsliknande egendomen Gibraltar, uppförd omkring år 1800.

Albert Lilienbergs stadsplan

Framväxten av Johanneberg grundar sig i en stadsplan från 1917 som upprättades av dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg vilken omfattade ett stort bostadsområde innehållande både Nedre och Övre Johanneberg.

När den norra, nedre delen var uppförd omarbetades resterande stadsplan 1936 av Uno Åhrén, då nytillträdd stadsplanechef i Göteborg.

Åhrén gav istället bebyggelsen därefter ett funktionalistiskt uttryck.

Vid Pontus Wiknersplatsen kan man studera flera av Lilienbergs främsta kännetecken.

Svängda former i gatusträckningen som mynnar ut i platsbildningar och slutna gaturum där fasaderna med sitt röda tegel sluter om.

Terrassgatan

Nedre Johanneberg består av slutna storgårdskvarter längs Terrassgatan i 1920-talets klassicism med röda tegelfasader och höga socklar och terrasser i natursten. Området byggdes under förhållandevis lång tid och när det var dags för kvarteren i sydost hade stadsplanen hunnit ändras och kvarteren är öppna och luftigare. Johannebergskyrkan i områdets södra spets ritades av Sigfrid Ericson och stod färdig 1940. I väster avgränsas Nedre Johanneberg av Gibraltargatan medan Viktor Rydbergsgatan omsluter området i norr och öster.

Kända arkitekter

Husen i Nedre Johanneberg är ritade av dåtidens mest anlitade arkitekter. De är individuellt utformade men uppfattas som en sammanhängande helhet genom sin gemensamma höjd, takutformning och materialanvändning. Idag är området en del av stenstaden och klassat som riksintresse för kulturmiljövården på grund av sina höga kulturhistoriska värden. En promenad genom området är som en provkarta över 1920-talets ideal med symmetriska fasadkompositioner och klassicistiska dekorationer kring portar, runt fönster och på fasader.

Arkitekturen

Nu ville man bort ifrån den stränga, klassiska arkitekturen och lät sig istället inspireras av naturens formspråk. I Sverige och Tyskland kallas stilen jugend (ungdom) och i övriga Europa gården under beteckningen Art Nouveau (den nya konsten). 

I Bryssel uppfördes år 1893 ett hotell vid namn Tassel. Hotellets trapphus blev vida omtalat på grund av sin banbrytande arkitektur med mjuka, slingriga former. Det var en helt ny stil där trappans järnpartier minde om växter. Järnsmidet och dess möjligheter var aktuellt i och med byggandet av Eiffeltornet (1889) och dekorativt smide blev en stor del i den nya arkitekturen. Smidet spelade även en central roll i utformandet av Paris Metronedgångar från förra sekelskiftet. 

I Sverige inleddes på 1890-talet en storhetstid för landets banker (-1910) med flera stora bankpalats i städernas centrala delar som resultat. Under den knappt 30-åriga perioden uppfördes 150 bankhus, många av dem i jugendstil. Vanligt var att själva banken var belägen i en stor hall på bottenplanet. Taket var glasat för ett rikligt dagsljusinsläpp. Lokalerna mot gatan hyrdes ut till butiker och resterande våningar till boende. Även det rena bostadsbyggandet påverkades av de nya idealen och byggnader i jugendstil präglar idag de flesta svenska städers centrala delar. I Stockholm uppfördes hela områden i en enklare variant som gick under namnet ”arbetarjugend”. 

Jugendhusens fasader putsades släta med mjukt formade burspråk, gärna avslutade med rundad frontespis, och fönster med små spröjs upptill. Taket var ofta brutet och klätt med plåt. Den tidigare våningsindelningen av fasadens ornament uteblev. Dekorationerna varierade från skulpterade blomstergirlanger i samma nyans som fasaden och partier av glaserat tegel till enkla spårade linjer kring fönstren. Balkonger var relativt sällsynta men de som fanns försågs med slingrande smidestäcken. Portomfattningarna gjordes som valv med växtornamentik omkring. 

I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset. Enders låg bakom ytterligare tre pampiga byggnader i staden: Herziahuset vid Packhusplatsen, bostadshuset vid Järntorget och den (1972) rivna Arkaden. I Göteborg finns inte tillnärmelsevis lika många jugendhus som i Stockholm och Malmö, möjligtvis hänger det ihop med vårt saltmättade klimat som inte är skonsamt mot putsfasader. Vid Bastionsplatsen finns dock Kontoristföreningens hus, från samma år som byggnader på Föreningsgatan, samt hörnhuset på Östra Hamngatan 15.