• Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
  • Prinsgatan 3
    Prinsgatan 3
Linnéstaden

Prinsgatan tre

KLASSISK SEKELSKIFTESVÅNING OM 5 ROK, 2 BADRUM, KAKELUGN, ÖPPEN SPIS OCH 2 BALKONGER

  • Antal rum 5 rok, varav 3-4 sovrum
  • Boarea 176,2 kvm
  • Våningsplan 2 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
Välbelägen, klassisk sekelskiftesvåning på den fina Prinsgatan om fem rum och kök, 176 kvadrat med sköna originaldetaljer, två badrum, kakelugn, öppen spis och två balkonger!

Fyra rum i fil med höga fotlister, höga spegeldörrar samt vackra stuckaturer och takrosetter. Matsalen med en mäktig kakelugn mot en svängd vägg skapar goda förutsättninger för vardagsfester och högtidliga kalas. Hörnrummet med den svängda väggen har utgång till en av balkongerna på den vackra byggnadens runda hörn. Den övervälvande sköna känslan finns i rummens volymer. Tre till fyra sovrum kan lätt skapas om så önskas.

Garageplats kan erbjudas.

Den mäktiga entrén med ekportens överljus och portal känns som naturlig fortsättning på det arkitektoniska mästerverk hela den vackra byggnaden utgör. Foajén i Kolmårdsmarmor, marmoreringar, originalsnickerier och stuckaturer tar väl hand om var människa som här kommer in.

Vi tar hissen till andra våningen. Entrépartiet i tidens snickerikonst med höga pardörrar. Hallrummet med downlight och sina sju hörn och djupa dörrvalv välkomnar. Golv i massiv ek lagt i fiskbensmönster mynnar ut i våningen. Det första badrummet nås härifrån. Rymligt med dusch toalett och handfat.

Vi går rakt in i första sällskapsrummet med ekgolv i slottsläggning och två höga fönsterpartier. Rummet används idag som matsal och har en rejäl öppen spis i funktion. Stuckaturer och takrosett förstås. Höga öppningar till rummen i fil med spegeldörrar i par.

Det kolossalt vackra hörnrummet med sin svängda vägg är öppet för solljuset via tre höga fönsterpartier varav ett är utgången till balkongen som följer runt byggnadens runda hörn. Formen ger sol hela dagen och vy mot Viktoriahuset (1875) och Oscar Fredriks kyrka (1893). Takhöjden är strax över tre meter som våningen i övrigt och är dekorerad med tidsenliga stuckaturer och takrosett. Golv i slottslagd massiv ek. En fin detalj är den typiska genomsynen hela vägen via de höga öppningarna till det fjärde rummet.

Det tredje rummet i fil har två höga fönsterpartier varav det ena är utgången till den andra balkongen. Rymlig frukostbalkong med Viktoriahuset i blickfånget och även Nordhemsgatan ner mot hamnen kan skönjas med den fina saluhallen några kvarter bort. Rummet används idag som master bedroom och har en rad garderober. Väggar i brutet vitt, som i våningen i övrigt, står sig fint mot ekgolven. Stuckaturer och taktosett. Rummet har tre öppningar och kan till exempel nås från hallrummet.

Det fjärde rummet i fil är den gamla matsalen med två höga fönsterpartier, höga fotlister och golv i massiv ek lagd i fiskbensmönster. Den rundade kortväggen känns som en glimt från arkitektens öga och skapar en harmoni i rummet tillsammans med en jugendinspirerad kakelugn med knistskydd kantat av en mahognyfris på tidens vis. Idag används rummet som barnens paradis, för lek och stoj.

Köket intill vetter, som oftast, mot gården och har en modern inredning i vita snickerier med dubbla överskåp, maskiner i rostfritt och klinkergolv i grå stora rutor. Det gamla skafferifönstret är integrerat. Här ryms ett större matbord. Kökstrivsel!

Från serveringsgången når vi det andra badrummet inrett med glasad dusch, toalett, handfat och tvättpelare. Downlights och golvvärme.

Det femte rummet vetter mot Prinsgatan och har massiv ek i fiskbensläggning och två höga fönsterpartier. Det används idag som arbetsrum och kan även vara ett skönt sovrum. Garderober. Stuckaturer och takrosett.

Hela våningen påminner om förrförra seklet och visar samtidigt att den gamla arkitekturen fortsätter att erbjuda ett härligt boende i bästa Fanny och Alexanderstil.

LINNÉSTADEN
I de närmaste kvarteren finns antikvariat, Saluhallen Briggen med delikatesser från de flesta länder, blommor i gatustånd, fiskbil, systembolag och massor av annat fint att upptäcka. Området präglas av mindre affärer och stor livfullhet!

Kanske är det just kombinationen av det pulserande nöjeslivet, de personliga boutiquerna, den genuina stenstadsmiljön samt närheten till Slottsskogen och andra platser för välmående som gjort Linnéstaden till en av Göteborgs mest attraktiva stadsdelar.

Linnéstaden inrymmer Annedal, Haga, Masthugget, Olivedal och Änggården. De olika områdena skiljer sig åt i byggnadsstilar, men är relativt lika ur sociala aspekter. Här bor cirka 31 000 personer. Ungefär lika många som i en medelstor svensk stad.

För den som gillar storstadspuls är Linnéstaden den rätta platsen. Här finner man allt ifrån intima kaféer och kvarterskrogar till större nöjesställen. De otaliga restaurangerna i området erbjuder menyer från världens alla hörn, inte minst från Västkusten. Tack vare att biltrafiken radikalt förminskats under de senaste åren har Linnégatan etablerats som en riktig gågata, vilket har skapat rum för många inbjudande och mycket uppskattade uteserveringar.

Linnéstaden erbjuder även shopping av hög klass. Här trängs nämligen trendiga, personliga och lite udda butiker med varandra. Utbudet är stort med bland annat design- och inredningsbutiker, klädaffärer, second handbutiker och antikvariat.

Linnéstaden har många gröna lungor i sin närhet. Inte minst Slottsskogen som göteborgshumorn döpt till "Göteborgs Central Park" med sina ringlande stigar runt berg, skogspartier, stora gräsytor och dammar utgör ett av stadens mest uppskattade rekreationsområden.

Linnégatan fastställdes i stadsplanen 1878. De stora stenfastigheterna började byggas vid Järntorget och fortsatte upp mot Slottsskogen. Göteborgs nya paradgata invigdes i maj 1900 trots att den då inte var helt klar. De väldiga stenhusen och pampiga lyxbostäderna växte fram i "amerikansk hastighet". Allt gick dock inte smärtfritt. Murarna strejkade och hyresgästerna längs gatan klagade över den nylagda ridbanan, den s k "snobbrännan" som rev upp mängder av damm när ryttare ur Göteborgs societet for fram i sträckkarriär utan hänsyn till fotgängarna. Ridbanan fick ge vika för de nya elektriska spårvagnarna.

Från Järntorget till Linnéplatsen är gatan exakt en kilometer. Linnégatan byggdes i olika etapper och därför har byggstilarna olika uttryck från 1890-tal till 1920-tal.

SEKELSKIFTET
1800-1900 präglades av mörka, tunga hus och dova färger. Städerna bebyggdes med flerfamiljshus och de stora stadsvåningarna med sina rum i fil, höga lister, spegeldörrar och stuckaturer skulle gärna ha mörka färger. Obehandlad och förnicklad mässing, mörkbetsat trä, tunga textilier var populärt. Brädgolven belades med de populära mönstrade linoleummattorna. Många stilar blandades i arkitekturen och i början på 1900-talet kom Jugendstilen att inspirera med sina böljande organiska former.

Tankar om hemmets betydelse för folks välmående blev mer och mer utbredda, och det fanns flera riktningar inom inredningsområdet. Röster började höjas för att göra sig av med det mörka, murriga och släppa in ljus och lust i hemmen för välbefinnande och hygien. Detta förespråkades av en pionjärerna på området, Ellen Key som bland annat skrev om de nya idealen i boken Skönhet för alla. läs och inspireras.

Skönhet för alla, som kom ut 1899, är en klassiker i svensk inredningshistoria.

Kvarteren omkring

Linnéstaden är samlingsnamn för stadsdelarna Olivedal och Kommendantsängen samt kvarteren längs långgatorna. Området sträcker sig från Slottsskogen i söder, till Järntorget i norr och möter Masthugget i väst och Haga i öst. Även om läget är centralt ger Linné en känsla av småskalighet och lugn och kvarteren är fyllda med lokala blomsterhandlare, delikatessbutiker och gemytliga affärer. Tack vare närheten till Slottsskogen är det aldrig långt till grönska och en plats för rekreation och motion.

Djupedal

Innan Linné blev Linné kallades markerna söder om Järntorget för Djupedal eftersom det hörde till Djupedals Landeri. Området var under 1700-talet glesbebyggt och lantligt och bestod mestadels av ängar och hagmarker som arrenderades ut till bönder. Där Linnégatan nu går fram löpte tidigare Djupedalsbäcken, ett vattendrag som kulverterades när gatan anlades.

Linnégatan – 1000 m fransk boulevard i Göteborg

Byggandet av Linnégatan startade 1877 när en stadsplan för området lades fram. Linnégatan skulle bli stadens nya aveny kantad av exklusiva stenhus. En fransk boulevard i Göteborg! Linnégatan invigdes i maj 1900, men långt ifrån alla hus var då uppförda och först år 1931 var alla tomter bebyggda. Gatan gjordes bred, kantades av trädalléer och hade vid invigningen även en ridbana i mitten. Den långa utbyggnadsfasen har gjort att byggnaderna längs Linnégatan har fått varierande utseende och speglar flera olika arkitekturstilar. Karakteristiskt för Linnégatan är förträdgårdarna som fortfarande kantar många av husen.

Den äldsta kvarvarande byggnaden i Linné är Viktoriaskolan från 1877, numera använd som bl.a. biograf och föreningslokal. En annan tidig byggnad i Linné är Oscar Fredriks kyrka, en praktfull nygotisk kyrka ritad 1893 av den välkände kyrkoarkitekten Helgo Zetterwall.

Olivedal

På de branta sluttningarna i Olivedal hittar vi stenhuskvarter med kringbyggda gårdar från 1900-talets början. I jämförelse med de exklusiva bostäder som tillkom längs Linnégatan under samma tid utgör de fina exempel på en enklare bostadsbebyggelse i Linnéstaden med lägre hus där mönstermurade fasader gör varje hus unikt.

Långgatorna

Långgatornas namn sägs härstamma från numrerade gångar som fanns i en gammal fruktträdgård som låg på platsen under 1700-talet. Kvarteren runt Långgatorna byggdes årtiondena innan Linnégatan drogs fram och har präglats av den blandning av verksamheter som fanns i husen från början: förutom bostäder även verkstäder, ett auktionsverk, brandstation och butiker. 

Arkitekturen

Arkitekturidealen under 1890-talet kan allra bäst beskrivas som stenromantik. Nu skulle de äkta byggmaterialen som tegel och natursten framhävas och hela sockelvåningen kunde utgöras av huggna stenblock. Byggnadens konstruktion betonades istället för att döljas genom synliga valvslagningar eller dekorativa ankarslut. Vid 1800-talets slut hade en allt starkare kritik väckts mot tidigare decenniers vurm för de historiserande så kallade nystilarna. Nyrenässansens rikt dekorerade, stenimiterande fasader som haft ett stort genomslag när stenstaden i de större städerna började byggas blev allt mer passé.

Den symmetriska, strama och klassicistiska fasaden fick nu lämna plats för ett mer friare och fantasifullt förhållningssätt till föregående historiska epoker. Fasaderna blev också slätare och inte lika tungt dekorerade som under nystilsperioden. Fasadtegel blandades med natursten, keramiska plattor, spritputs och slätputs i sammansättningar som skapade oväntade färgrika kombinationer. Även taksiluetten förändrades och bröts upp av hörntorn och gavelrösten, vilket gav byggnaderna en vertikal strävan istället för den tidigare horisontella. En annan nymodighet för 1890-talet var gjutjärnsbalkongens placering som vändes åt gatan. Fönstersättningen var inte nödvändigtvis jämn utan fönstren kunde placeras i grupper, beroende på planlösningen innanför. I Göteborg finner vi byggnader i 1890-talets stil bland annat i början av Linnégatan, mellan Järntorget och Viktoriaskolan. Även runt Vasaplatsen och Vasaparken finner vi 1890-talets färgrika tegelarkitektur med uppskjutande tinnar och torn.

1800-talets sista decennium var en tid då industrialiseringen nådde en ny fas med elektriciteten som drivkraft istället för ångan. Sverige förändrades snabbare än någonsin tidigare och gruv-, verkstads- och trävaruindustrin producerade varor för export i rasande takt. Även inom landet ökade konsumtionen och detaljhandeln expanderade med stora affärer som följd, som komplement till de tidigare småbutikerna. Inflyttningen till städerna var fortsatt stark med en arbetarklass som växte i takt med industrins expansion, men de bristfälliga boende- och levnadsförhållandena för mindre bemedlade i städerna började också få allt mer uppmärksamhet. Det var samtidigt en tid av ökande politisk aktivitet. Arbetarrörelsen mobiliserade mot rådande, konservativa ordning och förespråkade åtta timmars arbetsdag samt allmän och lika rösträtt. 

Prinsgatan 3

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 5,80264 %, 5,80264 % av årsavgiften
  • Uteplats Uteplats 1: Balkong, läge nordost. Uteplats 2: Balkong, läge sydväst.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1907
  • Byggnadsstil 1890-tal och Sekelskiftesfastigheter
  • Energiprestanda 121 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Prinsgatan 3