• Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
  • Skånegatan 31
    Skånegatan 31
Lorensberg

Skånegatan trettioett

En charmig citytvåa med välvd balkong och 3,3 meter i takhöjd. Andra våningen i mäktig jugendbyggnad

  • Antal rum 2 rok, varav 1 sovrum
  • Boarea 63 kvm
  • Våningsplan 2 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
En charmig citytvåa med välvd balkong och 3,3 meter i takhöjd. Belägen på andra våningen i mäktig jugendbyggnad uppförd 1911 på hörnet Skånegatan - Burgårdsgatan. Hall med hatthylla. Badrummet med dusch, toalett och handfat. Behöver renoveras. Trevligt arbetskök med plats för köksbord. Två fönsterpartier mot gatan. Vardagsrummet om 24 kvadrat, med två höga fönsterpartier, stilrena stuckaturer och takrosett för kristallkronan, rymmer både matsalsmöbel och en soffgrupp. Sovrummet innanför har en rad garderober och plats för dubbelsäng. Två fönsterpartier, varav det ena är utgång till den lustfyllt svängda balkongen med vyer över grannhusen och med skön citykänsla. Källarförråd och bra tvättstuga. Brf med god ekonomi!

Vi går på nöjesstråket mellan vetenskapscentret Universeum och biografen Bergakungen. På hörnet Skånegatan och Burgårdsgatan ståtar en mäktig byggnad med förflutet från 1910-talet. Byggnadsstilen är känd som Jugend och läget ansågs redan då som utmärkt.

Välkomnande entré med originaldörrar i ek med spröjsade, fasettslipade glas samt ett stort fönsterparti intill i lika utförande. Allt under ett dekorativt valv i fasaden. Foajén med volym, stilrena stuckaturer och stengolv från Kolmården. Ett spröjsat vindfång öppnar upp till trapphuset. Vi tar hissen till andra våningen.

Hallrummet har parkettgolv i ek, lagd i fiskbensmönster och mynnar ut i resten av lägenheten. Väggar i brutet vitt. Via ett djupt valv nås vardagsrummet med två höga fönsterpartier mot gatan och 3,3 meter i takhöjd. Stilrena stuckaturer och takrosett för kristallkronan. Rummet känns rymligt med sina 24 kvadrat och rymmer därför både en soffgrupp och en matsalsmöbel.

Sovrummet ligger innanför vardagsrummet och är även det ett rum med skön volym. Ett närapå spetsigt burspråk mot gatan med utgång till en välvd balkong ger en härlig känsla. Ett bord och några stolar gör sig bra här. Sovrummet har en lång rad garderober och plats för en dubbelsäng och till exempel ett skrivbord.

Köket når vi från hallrummet och kan bäst beskrivas som ett effektivt och trevligt arbetskök med plats för ett mindre matbord. Två fönster mot gatan.

Badrummet intill har toalett, handfat och dusch. Detta är i äldre stil och behöver renoveras.

Med sex fönsterpartier mot gatan är lägenheten fylld av ett fint dagsljus och känns, direkt innanför tröskeln, trevlig att vara i. En bra tvättstuga med separat torkrum finns i entréplanet. Lägenhetsförråd om tre kvadrat nås från gården.

HISTORIEN OM HUSET Sedan stadsarkitekten Mats Edström i augusti 1910 godkänt de ritningar, som arkitekterna Lysander och Lundh sammanställt, fick Zetterström & Jonsson arkitekt- & byggnadskontor, klartecken att uppföra ett femvåningshus i kvarteret Turmalinen på adresserna Skånegatan 31 och Burgårdsgatan 15. Tre veckor senare sattes bygget igång.

Det färdiga huset besiktigades 26 oktober 1911. I texten heter det bland annat "...att byggnaden är nyuppförd och försedd med centralvärmning (varmvatten), vattenklosetter och elektrisk belysning." Byggnaden inrymde 22 lägenheter och totala årshyran var 29 375 kr. Huset värderades till 400 000 kr. Huset hade då fyra lokaler, av vilken en var en mjölkaffär. Huset totalrenoverades 1985-86.

2001 bildades Brf Skånegatan 31 som då förvärvades fastigheten, vilken haft en lång rad ägare dessförinnan. Föreningen äger 12 parkeringsplatser framför byggnaden, till vilka det finns en kö.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Nu ville man bort ifrån den stränga, klassiska arkitekturen och lät sig istället inspireras av naturens formspråk. I Sverige och Tyskland kallas stilen jugend (ungdom) och i övriga Europa gården under beteckningen Art Nouveau (den nya konsten). 

I Bryssel uppfördes år 1893 ett hotell vid namn Tassel. Hotellets trapphus blev vida omtalat på grund av sin banbrytande arkitektur med mjuka, slingriga former. Det var en helt ny stil där trappans järnpartier minde om växter. Järnsmidet och dess möjligheter var aktuellt i och med byggandet av Eiffeltornet (1889) och dekorativt smide blev en stor del i den nya arkitekturen. Smidet spelade även en central roll i utformandet av Paris Metronedgångar från förra sekelskiftet. 

I Sverige inleddes på 1890-talet en storhetstid för landets banker (-1910) med flera stora bankpalats i städernas centrala delar som resultat. Under den knappt 30-åriga perioden uppfördes 150 bankhus, många av dem i jugendstil. Vanligt var att själva banken var belägen i en stor hall på bottenplanet. Taket var glasat för ett rikligt dagsljusinsläpp. Lokalerna mot gatan hyrdes ut till butiker och resterande våningar till boende. Även det rena bostadsbyggandet påverkades av de nya idealen och byggnader i jugendstil präglar idag de flesta svenska städers centrala delar. I Stockholm uppfördes hela områden i en enklare variant som gick under namnet ”arbetarjugend”. 

Jugendhusens fasader putsades släta med mjukt formade burspråk, gärna avslutade med rundad frontespis, och fönster med små spröjs upptill. Taket var ofta brutet och klätt med plåt. Den tidigare våningsindelningen av fasadens ornament uteblev. Dekorationerna varierade från skulpterade blomstergirlanger i samma nyans som fasaden och partier av glaserat tegel till enkla spårade linjer kring fönstren. Balkonger var relativt sällsynta men de som fanns försågs med slingrande smidestäcken. Portomfattningarna gjordes som valv med växtornamentik omkring. 

I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset. Enders låg bakom ytterligare tre pampiga byggnader i staden: Herziahuset vid Packhusplatsen, bostadshuset vid Järntorget och den (1972) rivna Arkaden. I Göteborg finns inte tillnärmelsevis lika många jugendhus som i Stockholm och Malmö, möjligtvis hänger det ihop med vårt saltmättade klimat som inte är skonsamt mot putsfasader. Vid Bastionsplatsen finns dock Kontoristföreningens hus, från samma år som byggnader på Föreningsgatan, samt hörnhuset på Östra Hamngatan 15.

Skånegatan 31

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 1,99 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1911
  • Byggnadsstil Jugend
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 114 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Skånegatan 31